Atuagagdliutit

Volume

Atuagagdliutit - 20.12.1973, Page 2

Atuagagdliutit - 20.12.1973, Page 2
GRØNLANDSPOSTEN Postbox 39, 3900 Godthåb TIf. 1083 . Postgiro 6 85 70 akissugss. årKigss. Ansvarshavende: Jørgen Fleischer Annonceekspedition: Bladforlagene, Dronningens Tværgade 30, København K. Telefon (01) 13 86 66 Arsabonnement + porto, Godthåb ....................... kr. 74,00 Arsabonnement + porto, Grønland ..............kr. 94,60 Arsabonnement + porto, Darmark, fly ..................... kr. 103,70 Arsabonnement + porto, Danmark, skib ............................kr. 86,80 Løssalgspris .................................................... kr. 2,50 uk. pissartagaKarneK + nagsiunera, NOngme .................... kr. 74,00 uk. pissartagaKarneK + nagsiunera, Kal.-nunåta sivnerane ... kr. 94,60 uk. pissartagaKarneK + nagsiunera tingmissartumik, Danmarkime .. kr. 103,70 uk. pissartagaKarneK + nagsiunera umiarssuarmik, Danmarkime .... kr. 86,80 pisiarinerane ................................................... kr. 2,50 Annoncer skal være redaktionen i hænde senest 14 dage før udgivelse Trykt i offset på Sydgrønlands Bogtrykkeri . Godthåb NQngme sinerlssap kujatdliup naKiteriviane offset-imik naKitat ERFALASSORPUT Kalåtdlit-nunåt nangminerissa- minik erfalassoKartarialeicaleru- mårpoK. pivfigssaK nagdliusima- vok. ingmivtinut ttingassutigut nangminerssulemigssaK anguni- arparput, tamatumalo angneru- jartuinartumik nangminerssoriar- tomeK kinguneriumårpå. kalåt- dlit ineriartortut tamåna kigsau- tigalugulo anguniarumåråt Kula- rutigineKarsinåungilaK. ingminut tatigisagåine åma nangminerissat OKartugssauvfigissariaKarput, i- nuiaKatigigtutdlo nangminerissa- mik katmgateKartariaKarnermik isuma ardlåne nitdlikåsagpat tu- pigineKarsinåungilaK. erfalassoK KorsusassoK såninga- ssuligtaliusassordlo sujunersuti- gårput. såningassuligtå KaKortu- saoK tungujortumik sinåkuteicar- dlune, erssersiniardlugo nunarput KaKortoK imamit tungujortumit kaujatdlangneKarsimassoK. Kali- paut Korsuk sordlo Danmarkime Savalingmiunilo nunamut Korsui- nangajaussumut ilagssupatdlår- tugssaussoK akerdlianigdlo nu- navtine Kalipautinut KaKortumut, tungujortumut, nunamut kajoru- jugtumut Kaersumutdlo Kassertu- mut tugdluartugssauvoK umarig- sautåusavdlunilo. erfalassup danskit erfalassuånit augpalårtumit, savalingmiormiut erfalassuånit Kanortumit islandi- miutdlo erfalassuånit tungujortu- mit ersseridgsumik avdlåussute- Kamigsså pissariaKarpoK. pingår- tumik imåne ungasigkaluartumit ilisarilertorneKarsinaunigsså aju- ngitdluinartugssauvoK. erfalassup kisimitdlune nang- minérsinångortisinåungikåtigut nalungilarput. taimåikaluartoK erfalassup pingårutå nikaginiar- tariaKångilaK. savalingmiormiut erfalasso rtik autdlarKautigåt, uki- utdlo arfinen-pingasut Kångiutut ingmingnut tungassutigut nang- minerssortungorput. Torshavnime, 5. juli 1973, AKigssiaK Møller, Leif Aidt, Erik Hammeken, Peter Frederik Rosing, Finn Lynge. Kulåne sujunersutigineirartoK angnertunerussumik tungaviler- scrniarparput, måkuninga: nunarput angnertunerssamigut KcrsungikaluaKalune silarssuarme tamarme „nunatut Korsugtut" ili- simaneKarpoK: Grøn-land, Green- land. tamånåtaoK pissutigalugo erfalassup kiparigsortaisa sisa- mat Korsungmik Kalipauteitarnig- ssåt nalerKutuvoK. erfalassoK muiaKatigit kulturi- kut inuiaKatigigtutdlo sumut ata- nerånik erssersitsissussarpoK. nu- nane avangnardlerne erfalassut såningassuligtagdlit avdlat arfi- neK-mardlussut (Finlandime, Å- landime, Sverigeme, Danmarkime, Norgeme, Savalingmiune, Is- landime) silarssuarme issikoring- nerpånut ilauginaratik ingming- nutaordle åssingutiternermikut avangnåmiut kulturimikut åssi- gissuteKarnerånut ilisarnautåu- put. kulturip tåussuma nunane siamasigkaluaKissune ukiune tu- sintilingne inuiait kitåne Reykja- vingmit kangiane Helsinkimut, a- vangnånilo Ncrdkapimit kujatå- ne Falsterimut atautsimut eKiti- garisimavai. kulture tåuna avang- nåmiut erKortumik usscrssisima- tigåt avdlamigdlo taorserumångit- dluinardlugo. ataKatigigsut tåuko Kalåtdlit-nunånitugut ilagiuma- vavut, tåuko ukiune 250-ine kul- turikut augtigutdlo atåssusigau- nivtigut ajungitsuinåungitsutigut kåtuvfigisimavavut, tåukua pigi- ssaisa ajungitsortait uvavtinut i- nuiajtatigingnut iluaKUtigssångor- tikumavavut, isumaKarpugutdlo uvagutaOK tamatumane ikiutig- ssaKardluta. Kalåtdlit-nunåt nunatut issigi- sagåine KeKertauvoK Amerikap nunavigtånut KaningnerussoK. ka- låtdlit ingerdlautsimingne Ameri- kap issigtortainut atåssuteKartar- simåput. Europavdle avangnåne kulturimikut ataKatigigsut åmalo amerikamiut canadamiutdlo atu- gartussusiata akunermingne kig- dlingat Davisstræde Kiterårdlugo ingerdlavoK. tamåna kialunit ku- larutigingikiliuk! erfalassoK såningassuligtaliu- sacK pissutigalugutaoK inuiait ka- låtdlit kristumiungorsimanerat. angneK asåssut erKaigiuk! Torshavn, 5. juli 1973, Hvad med et flag? Grønland må på et tidspunkt have sit eget flag. Tidspunktet er inde. Vi er på vej ind i en hjemmestyreordning, som ifølge sagens natur vil føre til en stadigt voksende grad af selvstyre. At dette vil være de opvoksende grønlænderes ønske og mål, kan der ikke herske nogen tvivl om. Almindelig selvrespekt kræver, at man i sit eget hus gerne vil sætte foden under eget bord, og det er kun naturligt, at vi på et eller andet tidspunkt kommer med ønsket om et eget nationalt samlingsmærke. Vi foreslår at det bliver et grønt korsflag. Korset er hvidt med en blå kant som symbol på vort hvide land, der er omgivet af det blå hav. Den grønne farve, som f. eks. i Danmark eller på Færøerne vil falde for meget ind i det overvej- ende grønne landskab, virker på Grønland tværtimod som en op- livende og festlig kontrast mod det hvide, blå, brune og stengrå, som præger de grønlandske land- skaber. Det er væsentligt at flaget ty- deligt adskiller sig fra det røde danske, det hvide færøske og det blå islandske flag. Især til havs har det praktisk betydning straks at kunne genkende det på af- stand. Julianehåb fik i sommeren 1973 en ny kirke. Byen har dermed to kirker, som det er tilfældet med Godthåb. De første 50 år efter byens grundlæggelse havde Julianehåb ingen egentlig kirke. Til kirkelige handlinger havde man efter al sandsynlighed be- nyttet et slags forsamlingshus, bygget af sten og tørv. Den første kirke var en gave fra Det Danske Missions Selskab, og den blev indviet for 141 år siden. Selskabets stifter, præsten i Kongens Lyngby, Bone Falch Rønne rejste rundt i Danmark i 1826—27 for at samle gaver og penge ind til en ny kirke i Ju- lianehåb. Hans portræt hænger i dag i kirken. Materiale og udstyr til kirken sendtes i april 1828 af sted med galeasen „Fortuna". Skibet, hvis navn betød lykken, havde en ulykkelig rejse. Det strandede på en ø ud for Frederikshåb. Det lykkedes imidlertid at få kirken og inventaret i land, men det gik næsten to år, før det hele var vel- ankommet til Julianehåb. I 1831 udsendtes en dansk tøm- rer til at lede opførelsen af kir- ken. Den 21. juli samme år ned- lagdes grundstenen. Under denne blev der lagt en del sølvpenge: „En stor Sølvpenge, en Specie og 4 Sølvrigsdalere". Da kirkebyggeriet rygtedes, kom der mange af distriktets be- boere til kolonien. De fleste kom af nysgerrighed, men mange gav også nap med ved byggeriet. Det var ikke unormalt med 50 uden- bys telte i Julianehåb den som- mer. Inden vinterens komme var kir- ken under tag. Men først den 29. juli året efter fandt den højtide- lige indvielse sted. Den blev fore- taget af koloniens faste missio- nær, Esmann. På indvielsesdagen holdtes en marathongudstjeneste, der varede fra kl. 9 til 14. Før Vi er vel vidende om, at et flag alene ikke kan få os til at stå på egne ben. Og dog, dets betydning må ikke undervurderes. Færingerne startede med flaget, og otte år senere fik de hjemme- styreloven. Torshavn, d. 5 juli 1973. AKigssiaK Møller, Leif Aidt, Erik Hammeken, Peter Fr. Rosing, Finn Lynge. Ovenstående forslag vil vi ger- ne yderligere begrunde med føl- gende overvejelser: Selvom vort land for største- parten er alt andet end grønt, er og efter gudstjenesten affyredes 24 salutskud og hornmusikanter fra brødremenigheden i Lichtenau spillede salmer fra kirketårnet. Kirkens udseende blev noget ændret i forbindelse med restau- reringsarbejdet i 1911 og de ef- terfølgende år. K’aKcrtOK OKalugfigsårpoK 1973- ime aussåkut. taimailivdlune ig- dlOKarfik mardlungnik CKalugfe- KalerpcK sordlo åma Nuk taimåi- toK. tungavilerneKarnerme ki- ngorna ukiut sujugdlit 50 K’aKor- tcK iluamérsumik CKalugfeKångi- laK, nålagiarfiussarsimagunarpor- dle katerssortarfik ujanoanik iv- ssunigdlo Karmalik. CKalugfik sujugdleK danskit a- jcKersuiartortitseKatigit tunissu- tigåt, atorKårtineKartOK ukiut 141 matuma sujornagut. ajcKersuiar- tortitseKatigit autdlarnissuat, Kongens Lyngbyme palase Bone Falch Rønne 1826—27-me Dan- markime angalaorsimavoK K’a- Kortume oKalugfigssamut tuni- ssutinik aningaussanigdlo kater- ssuiniardlune. tåussuma åssinga måna OKalugfingme nivingavoK. OKalugfiup Kissugtagssai ator- tugssailo aprilime 1828 nagsiune- Karput tingerdlautåinalingmik „Fcrtuna“mik. umiarssuaK, anta iluanåmermik isumaKartoK anga- lanermine iluagtitsingilaK, tåssa- me Påmiut avatåne ikardlitdlune umiugame. taimåitordle OKalug- figssaK atortugssailc nunamut pi- ssuneKarput, aitsåtdle ukiut mar- dlungajait Kångiungmata K’aKor- tumut apuneKardlutik. det alligevel i hele verden kendt som Grøn-land, Green-land. Også derfor er denne farve på sin plads i de fire hovedfelter. Et flag er en kulturelt-national tilhørserklæring. Nordens øvrige syv korsflag (Finland, Åland, Sverige, Danmark, Norge, Fær- øerne, Island) udgør ikke blot den æstetisk mest velvalgte gruppe af flag i verden, men står i deres indbyrdes slægtskab tillige som symbol på en samlet nordisk kul- tur, der — sin geografisk spredt- hed til trods — gennem tusind år har forbrødret de folk, der bor fra Reykjavik i vest til Helsinki i øst, fra Nordkap i nord til Fal- ster i syd, en kultur som Nordens folk med rette er stolte af, og som de ikke vil bytte bort for nogen anden i verden. Denne kreds vil vi i Grønland gerne høre med i, med den er vi gennem to hundre- de og halvtres år blevet forbun- det på godt og på ondt gennem kulturens og blodets bånd, dens gode kræfter vil vi gerne tæmme til at tjene vort folks tarv, og i den mener også vi at have vort bidrag at yde. Torshavn, d. 5. juli 1973. Erik Hammeken, Peter Fr. Rosing, Finn Lynge. 1831-me Kavdlunåmik sanassu- mik CKalugfiliortugssamik agger- sitsisscKarpcK. julip 21-åne u- kioK tamåna tungavigsså iline- KarpcK, tåssunga ilineKardlutik sølvit aningaussarpåluit. OKalugfiliortcKartoK tusåmane- Kalermat niuvertoKarfiup ercå- miorpagssue aggiåput, amerdla- nerit alapernaisinardlutik, åmale ikingeKissut oKalugfiliornerme i- kiutarsimavdlutik, aussaK tamå- na K’aKortume tovKit 50 inortar- simångilait, avatånit ugsagartut. ukiungitsoK oKalugfigssaK ku- lineKarpoK, aitsåtdle julip 29-åne åipåguane oKalugfigsåK atorKårti- neKarpoK, niuvertoKarfingme ajo- Kersuiartcrtitamit Esmannimit. atorKårtitsineKarmat nålagiarssu- aorneKarpoK uvdlåkut Kulingilu- anit uvalikut mardlunut. nålagi- arnerup sujcrna kingornalo 24- riardlune KamutiligtartoKarpoK Katångutigingniatdlo agdluitsor- miut Kardlcrtartartue OKalugfiup napassuliånit tugsiutinik Kardlor- tardlutik. OKalugfiup issikua avdlångorti- neKatsiarpcK 1911-me ukiunilo iugdliussune iluarsåuneKarnera- ne. Erik Hammeken, Peter Fr. Rosing, Finn Lynge. Forsidebilledet er af kæmneren og kunstneren Jørn Wiirtz. Det er for tredie gang, et billede af Wiirtz pryder forsiden af Grønlands- postens julenummer. i sarKåne åssiliaK kæmnerip erKumitsuliortuvdlo Jørn Wiirtzip su- liarå. pingajugssånik tåussuma åssilialiånik sarKaliussaKartOKarpoK Atuagagdliutit jutdlip normoruanut. Den gamle kirke i Julianehåb K'aKotume oKa- lugfitoKaK 2

x

Atuagagdliutit

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.