Tímarit.is
Søg | Titler | Artikler | Om os | Spørgsmål og svar |
log på | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

Klik her for at få nærmere oplysninger om 15. tölublað 
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Vis i nyt vindue:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Vertical fit


Din browser understøtter ikke PDF-filer
Klik her for at se siden som JPG
Atuagagdliutit

						inatsissartunit — fra Landstinget
nukingmik pilersuinerme
sipårutigssarujugssuit
Pilersuinerup avdlångortfneKarneratigut tamåko
anguneKarsinåuput, kisiånile sipågkat imermik
lukiliorfiusfnaussunut aningaussalersutinut
atorneKartarput, aumarutigssanik pisiortornermut
atorneKartarput, ukiunilo makunane nunavta
tamatumunga aningaussartutai 100—150 miliuninut
Kagfagput.
nautsorssuigatdlarnertigut taku-
neKarsinauvoK Kalåtdlit-nunåne
ttukingmut aningaussartiitinut
tungatitdlugo ukiup 2000-p tu-
ngånut ukiut tamaisa kordnit
millionit untritiligpagssuit sipår-
neKarsinaussut. taimailinigssa-
niutdle tungaviussugssauvoK a-
ningaussat taima amerdlatiginga-
lagtut aningaussalissutigineKar-
njgssåt nukingmik pilersuinerup
uliamit ervngup nukinganut au-
^arssuarnigdlo pilersuinermut
avdlångortiterneKarneranut atu-
gagssat.
nukingmik pilersuinerup tai-
matut avdlångortiterneKarnerati-
Bttt sipårutaussugssat ukioK
2000-me 300 åma 490 mill. kr.-t a-
^ornånisangatineKarput.
taimatut nautsorssuisimassut
tåssåuput suleKatigigsitat, ukiut
untritigdlit nikinigssaisa tungå-
nut Kalåtdlit-nunåne nukik piv-
dlugo atautsimut pilerssårusior-
nermik piarérsauteKartut.  naut-
sorssuinerne 1979-me korunit a-
torneKarput. uliavdlo akisa ukiu-
mut 2,5 procentimik åmalo au-
marssuit akisa ukiumut 2,0 pro-
centimik Kagfariartarnigssånik
migssingersuineK nautsorssui-
nerne tiingaviuvoK.
Ostermannip aperxutå
Atåssutikormiup Peter Oster-
mannip kalåtdlit inatsissartuine
aperKutit ardlagdlit Kalåtdlit-nu-
nåne nukingmik pilersuinermik i-
maKartut sarKumiupai.
— kalåtdlit nålagkersuissuisa
erKarsautigisimanerpåt nåla-
gauvfiup uliamik pisiortornerane
peKataunigssaK? kalåtdlit nålag-
kersuissuisa erKarsautigisima-
nerpåt gasip nukiliutitut atorne-
Karnigsså kiagsauteKarfingne Ki-
tiussukut ivertitaussune?
nukiliutit pivdlugit pilerssåru-
siagssap piviussiingortineKarnig-
ssåta kinguneranik sipårutau-
ssugssatut  ilimaginenartut  piv-
jmigagssanik
ikiarornartunigdlo
IMarssarssuaK
emussissarfiuva?
kalåtdlit inatsissartuine Atåssutfkormiut mardluk
Piumassaråt mitarfiup politéicamikut ukiup
jngerdlanerane tamarmiussume
'sumangnaitsunigsså
Narssarssuarme tingmissartunut
^tarfik hashimik ikiarårnartu-
nigdlo avdlanik erKUSsissarner-
*wt atorneKarpa? kalåtdlit inat-
S1ssartuine Atåssutikormiut ilau-
Ssjortat mardluk, Lars Godtfred-
senip ama Peter Ostermannip
"ngmissartut mitarfiåne nåkuti-
^igningneK såkortumik issor-
ftartorsiorpåt. — tikinerme sii-
nguamigdlunft nåkutigingningne-
*ångilaK. taimågdlåt såkut piv-
p^ugit nåkutigingningneKarpoK,
^eter Ostermann nalunaerpon.
tamåna akuerssissutigineKarsi-
nåungilaK uvdlune sut ikiarornar-
tut Kalåtdlit-nunåne atornerdlu-
Sauj artuinarnerine.
~ kisitsisitigut takiissutigssat
tatiginartut maligdlugit Narssar-
ssuarme tingmissartut mitdlutig-
~j° Kangåtartarsimåput Kanger-
pugssuarmingarnit pingasoriar-
tumik amerdlanerussunik, ilau-
ssoKarnermut tungatinago, Ka-
"gåtarneritdle mineritdlo Lars
ystermann onarpoK, — sordlo
^976-me 2391-nik KangåtartoKar-
ulunilo mineKarsimavoK. aulaja-
ngersagkatdlo angnertungåtsiar-
Vjirnik uniomutineKartarput, s6r-
al° tupanik imigagssanigdlo er-
Kussinermut tiingatitdlugo. ta-
mana politinit Narssamltunit ug-
PernarsarneKarpoK.
tamatuminga tungaveKartu-
mik tingmissartut mitarfiåne au-
lajangersimavigsumik politéKar-
nigssap pingårutenarnera Peter
Ostermannip samumiupå. Jona-
than Motzfeldtip OKautigå suliag-
ssaK tåuna sujusingnerussukut i-
natsisinik atortitsinermut minis-
tereKarfingmut sarKiimiuneKarsi-
massoK. — KanoK-ikaluarpatdlu-
nitdle aussap Kåumataine suliag-
ssat politinut tungassut nåmagi-
nartumik nåmagsinenartartutut
issiginenarput. sujusingnerussu-
kut såkutunut nålagausimassoK
uvdlune tåukunane polititut su-
liaKartarpoK. politimesterip tai-
matut årKissuteKarneK igdlersor-
neKarsinaussutut isumanarfigå
sulissoKarnigssamut tungassut
amerdlångeKissut emarsautiga-
lugit.
Jonathan Motzfeldtip nerior-
ssutigå ajornartorsiut tåuna OKa-
luserineKarKisassoK Narssarssu-
arme pissutsit ajornerussungusa-
galuarpata.
nåmagtngilå
Peter Ostermannip akfssutigine-
KartoK namagingilå. såkortumik
kajumigsårutigemigpå ukioK
kaujatdlagdlugo politéKarnigssa-
mik periarfigssaKartitsineKaler-
Kuvdlugo.                            -h.
Peter Ostermann
dlugit akissumine tamåkuninga
påsissutigssissoK tåssa inussu-
tigssarsiornermut tungassut piv-
dlugit nålagkersuissut pissortau-
titåt Lars Emil Johansen.
Kalåtdlit-nunåt taimatut
pilersorneiorpoK
Kalåtdlit-nunåta uliamik uvdlu-
mikut pilersorneKarneranik Lars
Emil Johansen påsissutigssivoK:
— Aliamik hunavtinut tikiu-
ssuinen isumagineKarpoK Det
grønlandske Olieselskabimit (ka-
låtdlit uliamik pigingneKatigig-
fiat), tåuna Essop, BP-ip, Gulfip
åma Shellip atautsimut katuvfi-
gåt, tamarmik ingmikut aktiet a-
tordlugit aningaussautit 25 pro-
centinik penardlutik. pigingneKa-
tigigfik tåuna pissugssauvoK Ka-
låtdht-nunåt uhamik niomutig-
ssianik pissariaKartunik pilersu-
savdlugo.
Lars Emil Johansen.
akit
— uliap avatånit maunga erKune-
Kartup akia soruname nunarssu-
arme akianit agsut avdlångorar-
tumit aulajangerneKartarpoK.
pivfigssaK aulajangersimassoK
sujorKutdlugo KGH-p kalåtdlit
uhamik pigingneKatigigfiat tåu-
na KanoK akenartitsinigssamik i-
sumaKatigissuteKarfigissarpå.
pigingneKatigigfiup KanoK ani-
ngaussanik isertitaKartigissarne-
ra nåkutigineKarpoK.
— atuissunut Kanon akeKartit-
sinigssaK åma KGH-p pivfigssa-
nut sivisunerussunut atortugssa-
nik aulajangertarpå. taimailior-
nerme tungaviginenartarpoK
KGH-p orssugssausivine pisiari-
nenarame akiata avguanatigigsi-
nera, Lars Emil Johansen påsi-
ssutigssivoK.
akit Kagfariarnerujugssue
ilångutdlugulo Peter Ostermanni-
mut akissutitut OKautigå måna-
mut isumaliorKutigineKarsimå-
ngitsoK nålagauvfiup ingerdlå-
ssånik Kavdlunåt uhamik nuna-
mingnut erKilssuineråne Kalåt-
dlit-nunåta peKatautineKarnig-
sså. taimailiornermut pissutau-
vok Kalåtdlit-nunånut pitsaoKU-
teKartugssautitsingineK.
akit Kagfagkiartuinarnigssåt
Lars Emil Johansenip nautsor-
ssutigå:
— KaningnerungåtsiartoK issi-
galugo nautsorssutigissariaKar-
poK Kalåtdlit-nunåne uhamik a-
tuineK avdlångortinago uhamik
tikiussuinikut akit Kagfariartui-
nartut pissutauvdlutik tikiune-
Kartut KagfariauteKåsassut ukiu-
mut iluitsumut atautsimut 100-
150 mill. kr-nik angissuseKartu-
mik.
nukit pivdlugit
pilerssårusiornigssamik
aulajangernex
— tamatuma suniuteKarneranik
pissuteKartumik Kalåtdlit-nunå-
ta ministereKarfia oktober 1978-
me suleKatigigsitanik pilersitsi-
vok nukigssaKarneK pivdlugo pi-
lerssårusiornermut piarérsauti-
gingnigtugssanik. tåuna inung-
nik ministereKarfingmérsunit,
GTO-mérsunit, KGH-mit, sagfiu-
gagssat åssigissaitdlo pivdlugit i-
ngerdlatsivfingmit, KalåtdUt-nu-
nåne kommuninit nangminerssor-
neruvdlutigdlo OKartugssanérsu-
nit UaussortaKarpoK, Lars Emil
Johansen påsissutigssivoK.
anguniagarissaK
Kalåtdht-nunåta ukiune 20-ne
tugdhussune nukingmik pilersor-
neKarnigssåta pilerssårusiugau-
nerane sujunertaussut pingårner-
ssait — suleKatigigsitat maligdlu-
git — ukuput:
1.  nukingmik atuinerup agdli-
artornera kigaitdlagtiniardlugo.
KanoK-iliuseKarnigssat pilertor-
tumik suniuteKartugssat pingår-
tineKarput.
2.  uhamik nunanit avdlanit ti-
kisineKartumik pingitsuisinåu-
ngineK kigdhlerneKåsaoK. tamå-
na pingåruteKarpoK pilersuine-
rup isumangnaitsuneranut, åmale
aningaussanut tiingatitdlugo a-
ngisumik pingåruteKardlune.
3.   atuissune nukingmik atui-
nermut sipårutausinaussut suU-
ssutigineKåsåput, inuit »nuking-
mik påsingnigtungortineKåså-
put«.
4.  ingnåtdlagissiorfingnit uha-
tortunit kissarnerup sivnerutup,
suhorfigssuarne ervngup nigdlu-
sautip kissåta maungåinartup i-
luaKutigineKarnigssåt, kiagsau-
teKarfit nutangorsagaussut av-
dlatdlo iluaKUtigineKarnigssåt.
5.  ukiup 2000-p tungånut Ka-
låtdlit-nunåne sujunigssame nu-
kingmik pilersuinerme pingårti-
neKarnerssåusåput ervngup nuki-
nga aumarssuitdlo.
gas iluaKutéusångiiaK
Peter Ostermannip apercutå ki-
agsauteKarfingne gasimik atui-
nigssamik imaKartoK Lars Emil
Johansenip akivå:
— uvdlumlkut teknikimut tii-
ngatitdlugo periarfigssatuaussoK
tåssa gasip — pingortitarssup
gasia — imerpalassungordlugo,
160 gradinik nigdhssuseKalersit-
dlugo umiarssuarnigdlo ingmikut
sanåjussunik agssartorneKartit-
dlugo Kalåtdht-nunånut pissune-
Karnigsså. nuname suliarineKåså-
put tulåussissarfigssat gasfsivig-
ssatdlo åmalo avåmut ingerdlat-
seKåtårnigssamut atortugssat.
gasip uvdlumlkut akia 50 procen-
tip migssånik akisuneruvoK, tai-
måitumik aningaussanut tiinga-
titdlugo avdlångortiterinigssaK
pilerisåringilaK.
kalåtdlit inatsissartuisa ukiaro
atautsimfnigssanut nukiliutit
pivdlugit pilerssårusiaK
— nukiliutit pivdlugit pilerssåru-
siaK KanoK iluseKavingnermine
ministerimut sule sarKumiuneKå-
ngilaK, Lars Emil Johansen nalu-
naerpoK. piarérneKarnigssåle ih-
magineKarpoK, tauvalo kalåtdlit
inatsissartuisa pilerssårut isii-
merfigisinauvåt ukiormåna ukia-
ro atautsimlnigssamingne.
nukihfitit pivdlugit pilerssåru-
siornerup piarérsautigineKarne-
ranut ingerdlaKataussumik nang-
minerssorneruvdlutik OKartug-
ssat nukingmik sipårnigssaK piv-
dlugo atautsimltartumik nangmi-
nerissaminik pilersitsisimavoK, a-
tautsimltartutdlo tåuko GTO-p
sujiinersuissoKarnikut ingmikor-
tortaKarfia måna suleKatiginia-
lerpåt KanoK-iliusigssat nuking-
mik sipårutausinaussut åssigi-
ngitsut pivdlugit.                  -h.
Agnethe Nielsen
ilaussor-
tångorpoK
nunavtine inatsissartut måjimit
siugdlerpåmik arnamik ilaussor-
taKahsåput. Borgmester Agne-
the Nielsen NarssaK inatsissar-
tunut ilaussortamik Lars Gord-
fredsenimik taorsisaoK. Lars
Gordfredsen Atåssumut Narssa-
mit ilaussortautitaussoK inatsi-
ssartunit ilaussortaunerminit tu-
nuarpoK nangminerminut tunga-
ssunik pissuteKardlune. — oKau-
tigissartagkatit piarérsardlua-
gaussut suleriautsitdlo maKaissi-
savavut, nålagkersuissunut siu-
ligtaissoK Jonathan Motzfeldt i-
natsissartune uvdloK atautsimiv-
fiussoK kingugdleK naggatårdlu-
go onarpoK.
Agnethe Nielsen
i landstinget
Det grønlandske landsting får til
maj sit første kvindelige med-
lem. Borgmester Agnethe Niel-
sen, Narssaq, afløser landstings-
medlem Lars Godtfredsen, Atas-
sut. Lars Godtfredsen trækker
sig tilbage fra landstinget af per-
sonlige grunde. — Vi vil savne
dine  saglige  indlæg og din  ar-
bejdsindsats, sagde landsstyre-
formand Jonathan Motzfeldt, da
landstingets samling sluttede i
sidste uge.
nutsorssutinik
kukunersiuissortåK
nangminerssorneruvdlutik OKar-
tugssat landskassimut nautsor-
ssutinik kukunersiussumik ator-
finigtitsiniarput. kalåtdlit inatsi-
ssartuisa taimailiornigssamut
170.000 kr-t akuerssissutigait,
tamatumiingalo Atåssut Siumut-
dlo tamarmik isumaKatigigput.
—  tungaviussiikut sulissoKar-
nerup agdlineKarnigsså akerdle-
rivarput, Lars Chemnitz, Atå-
ssut, oKarpoK, kisiåne landskas-
sip aningaussaKarnikut tomigsi-
simanartumik nåkutigineKarnig-
ssåta pissariaKartunera påsivar-
put.
kalåtdlit nålagkersuissuisa su-
juligtaissuat Jonathan Motz-
feldt:
—     KUJanaK isumaKatauner-
mut. autdlartisimavugut lands-
kassime aningaussanik 170 mill.
kr-t migssåne ingerdlaortitaKar-
dluta. uvdlumlkut 800 mill. kr-t
migssingilersimavait. ingerdlat-
sinerup ingmikortuata tåussuma
aulajaitdlisarneKarnigssåta pi-
ssariaKartunera tamatuma taku-
tipå.                                      -h.
19
					
Hide thumbnails
Side 1
Side 1
Side 2
Side 2
Side 3
Side 3
Side 4
Side 4
Side 5
Side 5
Side 6
Side 6
Side 7
Side 7
Side 8
Side 8
Side 9
Side 9
Side 10
Side 10
Side 11
Side 11
Side 12
Side 12
Side 13
Side 13
Side 14
Side 14
Side 15
Side 15
Side 16
Side 16
Side 17
Side 17
Side 18
Side 18
Side 19
Side 19
Side 20
Side 20
Side 21
Side 21
Side 22
Side 22
Side 23
Side 23
Side 24
Side 24
Side 25
Side 25
Side 26
Side 26
Side 27
Side 27
Side 28
Side 28
Side 29
Side 29
Side 30
Side 30
Side 31
Side 31
Side 32
Side 32