Atuagagdliutit

						atuartartut

agdlagait

takornarianut sujulerssuissupalåt

.utorKaK" Ilulissat avisiåne agdlagpoK

skoledirektørimut

agdlagkat angmassut

tamane tusarssaulerpoK tusatsiar-

neKarsimassoK, ilame agdlåt ilisimåi-

narneKalersoK, upernåroK Nungme

realeksameneKartut kalåtdlisut sorae-

rumérsineKarsimångitsut. ilångutdlu-

gulo tusarneicarpoK tamåna inertunit

amerdlanernit nåmagigtaitdliutigine-

KarsimassoK.

Kalåtdlit-nunåmiut tamarmik soku-

tigisavåt pisimassup tamatuma erKu-

mitsup pissutigisså påsisavdlugo. tai-

måitumik, skoledirektøriå, Kinuvigi-

niarpavkit tamatumunga pissutaussu-

nik navsuiauteKarxuvdlutit.

navsuiautigissamik sarKumersoKar-

tinago tusatsiagkat tungavigalugit er-

KoriaeKåtåginartariaKarpugut. tusat-

siagkatdlo ilagåt realskolime kalåt-

dlisut atuartitsineK, pingårtumik u-

kiune kingugdlerne sumiginaugau-

ssarsimassoK. neriutigårput kigsauti-

gingårdlugulo, pissutsit imailisimåså-

ngitsut, nalivtine Kalåtdlit-nunåta i-

liniarfisa angnerssåta tugdliane ka-

låtdlisut atuartitsineK pissusigssami-

sortungitsoK iliniartitsissugigsårtu-

ngitsordlo ingerdlåneKalersimåsassoK,

tamånalo tungaviulisassoK soraeru-

mérsitsissarnerup taimaitineKarnera-

nut.

realskolip anguniagå pissusialo ma-

ligdlugit kalåtdlisorneK iliniagagssat

pingårnerit ilagåt, taimåitumigdlo

realeksamenime kalåtdlisut soraeru-

imérsingitsorneK kisitsisinik matema-

tikimigdlo Kavdlunåtutdlume soraeru-

.mérsingitsornertutdle isumaitsulior-

nerutigissutut isumaKarfigissariaKar-

poK.

taimåitumik påsissariaKarpat kalå-

lerpagssuit          utarKivdluinarmåssuk

nautsorssutigalugulo navsuiauteKar-

nigssat, kigsautigalugutaoK suniute-

iKarnerit atorniarumårit pisimassup

taimåitup perKingisåinarnigssånut i-

liuseKarnigssat.

ikingutinersumik inuvdluarKUSsiv-

dlunga

Jonathan Motzfeldt.

Kulåne skoledirektørimut agdlag-

kamine Jonathan Motzfeldt aperKute-

Plyds-tutuvdluttamaisafoskatortarit.

ivsingigagssat FOSKA perqingnar-

dluinarput!

Gør som Plyds - spis FOSKA hver

dag - guld værd for sundheden!

VI SKA'

FOSKA

fineste nødderistede havregryn

•KarpoK tusatsiagausimassoK pivdlugo.

taineKarpoK tusatsiagaK piviussutut i-

ssigineKalersimassoK tairnaingmatdlo

påsiniarneKardlune ilumornersoK.

majip KerKane 1963 skoledirektøri-

mut sågfigingnissuteKartoKarpoK ki-

nutigineKardlune realskolime sorae-

rumértugssat kalåtdlisut atuartarissa-

nik soraeriiminginigssåt, tåssa ka-

låtdlisornermik iliniartitsissoK sorae-

rumingajalernerup nalåne sangmi-

ssagssaKartarsimaKingmat avdlanik

G-60-ime atautsiméKataunermigut,

taimatutdlo sanaortugagssat pivdlugit

atautsiméKataunermigut landsrådime

atautsiminermigut aulisartunigdlo a-

tautsiméKatigingningnermigut akor-

nuserneKarsimangmat pissusigssami-

sortumik atuartitsinigssamut, åmå-

taordle taortigssanik piukunartumik

navssårniarneK ajornarsimangmat ili-

manarsinaussugaluit sulingivfeKarsi-

mangmata avdlanigdlunit suliagssa-

Karpatdlårsimangmata. åssersutitut

taineKåsaoK iliniartitsissoK Ole Brandt

åma radiup pissortå Frederik Niel-

sen, sujornagut seminariame realsko-

limilo ikiortaussarsimagaluartut ta-

matuma nalåne sulingivfeKarsima-

ssut. taineKåsaordle soraerumingit-

sornigssamik ingmikut akuerineKar-

Kuvdlune Kinutigissame — majip nå-

lernerane ministereKarfingmit akueri-

neKartume — taimågdlåt pinexartoK

atuartarissanik kalåtdlisut soraeru-

mingitsornigssaK. agdlagtarissanik pi-

ssarneK maligdlugo soraerumértoKar-

poK.

pissagssat atausiåkåt ardlagdlitdlu-

nit tungaisigut soraerumingitsornig-

ssamik atuarfit ingmikut akuerine-

¦Karnigssamik KinuteKartarput pissu-

tigssaKavigkångat aitsåt, taimailior-

tariaKalersarnera soruname ajussår-

naraluarpoK, neriutigineKardlunilo

tugdlianik taimailiortariaKalisagaluar-

pat taorsissugssamik sungiusardluar-

simassumik pigssaKarumårtoK.

tamatumunga tungatitdlugo erKai-

ssariaKarportaoK måne Kalåtdlit-nu-

nåne Danmarkimut nalerKiutdlugo a-

jornartorsiuteKarnerugavta, iliniar-

titsissumik nunaKarfingmit nunaKar-

fingmut avdlamut sivikitsunik nugtit-

sisinåunginavta.

taineKartoK ajornartorneK pissuti-

ginardlugo pisimavoK, realskolimilo

ukiune kingugdlerne kalåtdlisornerup

sumiginarneKarsimaneranik tusatsia-

gaussut tungaveKångitdlat, ukiunile

kingugdlerne norKåissutigmeKarsima-

vok kalåtdlisornermut pikorigdluar-

tunik Nungme iliniartitsissoKarnig-

ssaK.

skoledirektøre sivnerdlugo

Hans Ebbesen

nyhed!

BU KO med rejer, skinke eller

champignons - fås nu også

i nyt, praktisk plast-bæger

med ta'-af-og-sæt-på-låg!

BUKO


taima KuleKutserdlugo

ilåtigut iraa:

arfiningornerme 10. august ameri-

kamio avisiliortoK soKutigineKarune

amerikamiiit avisiliortut 15-it Kalåt-

dlit-nunåliarnerat erKartorpå:

Thulime tingmissartut mitarfiat

Camp Centurylo (sermerssup atåne a-

merikamiut igdloKarfiliarisimassåt)

takuvavmt, sumutdlunitdle pigaluaråi-

ne amerikamiut tingmissartunut mi-;

tarfé åssigiåginavigput, Kllanårisima-

varputdlo Kalåtdlit-nunaviata taku-i

nigsså. Sisimiut, Ausiait Ilulissatdlo

takuniarpavut, sulivfigssuit fabrikit,

umiarssualivit nåparsimavit atuarfit-

dlo takuniartardlugit. igdlut nutåliat

åma takuvavut, kalåtdlitdlo takutine-

Kångitdlat.

ugperineK ajornangajagdluinarpoK

tusaraine amerikamio australiamiu-

ssok Kavdlunåtut iliniarsimariardlune

påsiuminardluinartunik tusåvdlugit

nuånerdluinartunik            OKalugdlune

maungnarsimassoK. nunavdle nang-

mineK inuvinik oKalutasarsimanane.

taimåitoKarsinaungilaK. nålagkersui-

ssuviime sivnissoKaraluarput Marius

Sivertsen, Ricard Petersen Knud Ro-

singilo ikingnerpånigdlo 5-inik avdla-

nik kalåleKaraluarpoK Kavdlunåtut o-

Kalugsinaussunik tikerånik tåukunå-

nga namaginartumik ilagsingnigsi-

naussunik uvdlumikutdlo pissusiussu-

nik OKalugtuarsinaussunik. Kularnå-

ngilardlume Peter Hansen, Holm av-

dlatdlo tulugtordluarsinåusassut, tai-

mailivdlune avisiliortut nunaKarfing-

miut uvdlumikutdlo tåukua inussau-

siat påsisinauvdlugo.

amerikamiutdle soriarsinåungitdlat,

tikipume Atuagagdliutinik ånug-

ssuissusimassumik pårerKigsårneKar-

dlutik erKåmiuvtalo ilåta kaemneria-

nit, tåukualo iminguakuluit pissa-

migtut issigait nunaKarfingne ikiuku-

manerugaluit itigartitdluinardlugit.

nangmingneK aulajangerdluinaruma-

våt tikeråt sut takusagåt sutdlo påsi-

sagait.

ajordluinartumik iliorsimagunar-

mata amerikamioK tåuna Kavdlunå-

tut OKalugtartoK soKutiginartune na-

magigtaitdliorpoK, nunanilo avdla-

miut nunKarfivtine påsissåt ilaginar-

sinåunginavtigik suiunersutigiumaga-

luarparput tåuna kæmner nunaKar-

fingme avdlamioK nunaKarfingmini-

ginåsassoK suliagssane påralugit tåu-

nalo årKigssuissoK taKuarfingmik ti-

gumiartuvdlune sinåne ingerdlåsassoK

tunuarsimåinåsassoK, Storm P.-tut o-

Kåinardlune:

nunaKarfivtine ilaKarpugut piko-

rigsunik kungikormiunik, nunane av-

dlanit autdlartitanik, ilisimatunik

filmiliortunigdlo igdloxarfivtinik ta-

kutitsisinaussunik iluliarmiunit ajag-

torneKarnaviånginerånik misigititsi-

sinaussunik.

taimåitumik piumassarårput Iluli-

ssat „Little Rock"-itut takutineKartå-

sångitsut, inugtait naKisimaneKartu-

tut OKausigssaKartitåungitsutut iliv-

dlugit.

nåme, piumassarårput Ilulissat nu-

naKarfigtut umårigsunik kalåtdlinik

inugtaligtut, pissutsit nutåt piumassa-

rissåinik malingnaussunik atugartu-

ngoriartornermutdlo aulaj angéKatau-

ssunik, takutineKartåsassut. imåisi-

naugaluarpoK tåukua takornarianik

sujulerssuissunguåkuluit tulugtut pi-

korigsussut, nuånisagaluarpordle nu-

naKarfingmiunut atåssuteKarniarnerat

OKilisauvfigisimagaluarpåssuk —¦ pi-

ssariaKartumigdlo kussanarnerulårtu-

mik pissusilersorsimagaluarpata.

årKigssuissoK Jørgen Felbo tama-

tumunga akissuteKarpoK:

sordlo Kulåne takuneKarsinaussoK

Ilulissat avisiatigut kinaugaluarner-

sok, atsiorsiimassoK „utorKaK" agdla-

gaKarsimavoK aussaK avisiliortut nu-

name avdlamiut danskitdlo Kalåtdlit-

nunånut tikerårtut ilåta. OKauserisså

navsuiauteKarfigalugo. peKataussut i-

låt (tusagagssiorfiup Reuterip Køben-

havnime tusagagssiortua Australiame

inungorsimassoK) radioavisip årxig-

ssuissuanut OKarsimavoK angalaner-

mingne kalåtdlinik OKalOKateKarniar-

neK ajornarsimassoK. tåussuma ki-

ngorna OKalugtupånga taima OKar-

nermine isumagisimagine angalaner-

tik avdlane taimatut årKigssuterigka-

mik angalassarnertutdle ingerdlasi-

mangmat ilauvfigssat autdlarfigssait

uniortinavérsårdlugit,   taimalo   nang-

iminerssulårnigssamut   pivfigssaKarsi-

manane.

„utorKaK" tamatuminga avdlator-

dluinaK navsuiaivoK. OKautigå nuna-

me avdlamiut avisiliortut Ilulissani-

nermingne pårerKigsårneKarsimassut

åma atåne atsiortumit, taineKardlune

uminga agdlagtoK tåssaussoK „årKig-

ssuissoK akimaniartoK", „takornaria-

nut sujulerssuissupalåK" amalo „inuk

kussanarnerulårtumik pissusilersorsi-

nåungitsoK."

ilumortordle unauvoK angalanigssax

tamarme sujumut underigsministere-

«arfingmit årKigssuneKarsimassoK, u-

vangalo avdlatutdle angalassunut pe-

Katåinaussunga, angalanerup inger-

dlanigsså suniuteKarfiginago. taimåi-

kaluartordle pisinaussara nåpertor-

dlugo, amerikamiut avisinut tunga-

titdlugo Københavnime autdlartitåt

ikiorserniarsimavara atåssuteKarfig-

ssarsiutdlugo åmalo tåuna soKutigi-

nartune aperssorsimavdlugo.

„utorKaK" Ilulissane tikerårnermik

nåmagigtaitdliuteKarune Ilulissane

Ausiangnilo pissortanut taimatutdlo

undenrigsministereKarf ingmu t ma v-

ssuariånguardle, taimailiusagunile pi"

ssutigssaKarsimagunångilaK tikeråt^ 1-

låt Ilulissat takorKileramigit Kilanår-

simasso« asigssuissumik OKaluseri-

savdlugo. utorKaup ilikartariaKångi-

nerdlugo sarKumissumik issornartor-

siuisagåine misigssuerKårtariaKartoK,

åmalo angmassumik isumanik nivtar-

terisagåine ilerKussartOK atsiortardlu-

ne. „utorKaK" ima utorKautigisimassa-

riaKaraluarpoK suleKatigingnigssame

Kalåtdlit-nunåne ukiune måkunane

pingårdluinartume          aperKutaussut

angnikitsut   tåuko   Kautusimésavdlu-

¦dlugit.

inuvdluarKUSsivdlunga

Jørgen Felbo

umiarssuaK sinerssortautigssaK

KGH orientering nr. 13-ime au-

gustusime 1963 sarKumersume atuar-

dlugo nuånerpoK umiarssuagssarssuaK

sinerssortautigssaK julime 1964 atu-

lersugssatut nalunaerutigineKarmat

titartarneralo sarKumiuneKarsirnav-

dlune. tåssagoK 98-inik kahytpassage-

reKartartugssauvoK inuit pingasuku-

tåt mardlukutåtdlo ineKatigigtartug-

ssauvdlutik. åmagOK orKivfigssaKåsaoK

dækspassagerinut 70-inut, tåunalo ki-

ngugdleK pivdlugo tikuarumagaluar-

para måna:

Kalåtdlit-nunavtine sineriak tamå-

kerdlugo umiarssuarnut ilaussarsi-

mavdlune ilaussut åssigmgitsut mar-

dluvit (kahyts- åma dækspassagerer)

Kan ok atugaKartarnere påsineK ajor-

nartångitdlat. Kalåtdlit-nunavtine a-

ngalaneK angnertusiartuinartitdlugo

umiarssuarnut ilauniarneK ajornar-

siartuinarpoK, tamatumalo kinguneri-

organip ilerrata ujaragtagsså

organist  Jonathan   Peterseniugalup     dlisasoralugit,   nivsagpatdlagtoKångit-

tOKunerata      kingornagut      A/G-kut      dlat.

Paortiikutdlo     agdlagaKatsiarsimavu-         tusarsimagaluarpara   landsrådip   a-

nga kajmigsårutigalugo iliniartitarisi-      tautsiminerane  matorKassume  oKaltl-

massainut   ilerrata   ujaragtalerneKar-      serineKarsimassoK    „organip"    encåi-

nigsså.                                                           ssutigssaliorneKarnigsså,   tunuartitau-

upernårtaoK nalunaerasuautikut pa-      gatdlarsimassordle    tamatumane    av-

lasinut,   ajoKinut   iliniartitsissunutdlo     dianik anguniagaKarmat sule nåmag-

kajumigsåruteKarsimavunga   sujuner-      sineKarsimångitsunik.

sutigissara    nåmagsiniarniaraluardlu-         taimåikaluartoK tamåna unigfigina-

go.     tamatumuna     iluagtitsilårpunga     go sule atausiardlunga kajumigsårer-

palaseKarfit ilåinit aningaussånguanik     Kigpunga oKautsivtinik umarsaiuartup

nalunaerasuautitigut      aningaussatdlo      organist   Jonathan   Petersenip    ord-

agdlagartaisigut nagsineKarsimagama.     bogéraliame naggatåne uigutit angne-

nagsitsissut   tunississutdlo   Kutsavigi-      ri*   atordlugit   oKausihansimassaisut:

ngårpåka.                                                     „ilivse uvagutdlunit tamavta sulissa-

riaKarpugut". — ilivsile piumångikuv-

uko nagsitsissuput                                   se _  (Fr   L)   )>uma  avdlavdlunit  i-

Thulemit  ....................    70 kr.      kiorsinauvåtigut".

K'utdligssanit     ..............    90   „          taimåitumik naggatågut kikutdlunit

Upernivingmit    ..............    40   „       tamaisa kajumigsårpåka katerssiniar-

Sisimiunit    ..................    57    „       nerme     peKataorKuvdlugit.     angutip

Sisimiunit Stephen Olsen ....    10   „       tåussuma   utorKarssuångornine   tikit-

Atangmingme ajoKimit  ......    20   „       dlugo   nunarput   tamåkerdlugo   suli-

-----------      ssusimavå   KujanaKissuimigdlo   suliar-

287 kr.      pagssuarminik Kimatsivigaluta.

-----------         aningaussat        katerssugamininguit

neriugsimagaluarpunga    kujatåmiut      sparekassemut   ilineKarput   taiguser-

tamatumuna            ilaorKutisasoralugit      dlugit:  Til  organist Jonathan Peter-

nautsorssutigisimagaluardlugitdlo   pa-      sens gravsten.

lasiungitsut,  ajoKiungitsut iliniartitsi-         ikiukumassunut   sujumut   Kujarér-

ssungitsutdlunit „organip" iliniartita-    -dlunga  inuvdluarKUSsivunga.

risimassai     atorfigigsårtut     amerdla-              Frederik Lennert ArKaluartåx.

Kingmata  kajumigdlutik tunissiumat-                                                    Sisimiut

Nanortalik Brugsforening søger

VELKVALIFICERET  UDDELER

for tiltrædelse først i 1964.

Nuværende omsætning 2 mill. kr.

Løn og kaution elier aftale.

Ansøning bilagt anbefalinger og skolepapirer tilstilles

Andelsbevægelsens kontaktudvalg for Grønland, Njalsgade

15, København S, senest 20 oktober.

ssarpå inuit autdlartariaKalersimassut

akigssaKarniaraluardlutik umiarssup

ulivkårnera pivdlugo dækspassageri-

nartut ilaussariaKartut taimalo sor-

dlo ilaussunit avdlanit nikanarneru-

ssutut issigineKarsinaussardlutik. ta-

måna nuåmssuseKångilaK.

aussaK måna aussarigserugtornera-

ne Diskomut ilauneK erKaeriartigo. i"

nigssat pitsaunerit ulivkårtuåinarrna"

ta dækspassagerit amerdlavdluinartut

inipalåne orKivfigssarsissarput, avKU-

tånime ardlaleriardlutik unuissaria-

«artarput. sinigfeKångilaK ilaussor-

pagssuitdlo agdlåt ilait akisunernik

biliteKaraluartut tåssane ineKartaria-

Karput arnat angutit mérKatdlo ataut-

simut katigutdlutik. inugpagssuit tai-

ma natinarne avdlanilo sinigtut ilait-

dlo erngiitut ajordluinarpoK, ilaussut

ilait avdlatut ajornartumik lastime si-

nigtariaKalersitdlugit. aunalo tuping-

naxutå inime taimåitume atautsimig-

dlunit KavdlunårtaKarneK ajorput. i-

ne tåssa tåuna kalåtdlit inåt tamåna

naligigsitaunermut ugpernarsautau-

nerpa?

umiarssuartågssaK dækspassageri-

nut 70-inut orKivfigssaKarpat isuma-

KarnanpoK pissutsit pitsaunerulerna-

viångitsut. pitsaunerusimåsagaluarpoK

ine tåuna ilaussunut iniliarinaråine

dækspassagerilernagulo, taimåna åssi-

gmgisitsinermut erssiutauvatdlåKaoK.

Otto Korneliussen

Nanortalik

sujunersusiaK

avdla

„Atuagagdliutit" ar. 21, 10 akt. 1963

agdlauserput avdlångortiniagaunerane

patdlimångivigdlugo agdlagårångua-

liorsimavunga. pissutigåra: agdlaut-

sivtinut avdlångutigssatut sujunersu-

siaK — Kavsisut ilusilerdlugo — Dan-

markime suliausimassoK, duplikérer-

dlugulo nagsiiissugaK aussaliganiile

pisimagavtigo atuartarsimavdlugulo,

Kulåne taineKartut agdlausitåjutiniag-

kame atortiniarneKarsinausorissat ka-

lålerpalugtinginavkit. tamåitumigdl°

suleKataorKuneKartutut         sågflgine"

Karnivne atuagax „Omkring den grøn-

landske retskrivning" pivdlugo isu*

maga sarKumerserérsimavara, Kanor-

dlo agdlausitorKavtinut „ajornartu-

mut" — artornartorssungitsumutdle —'

atatigissunga   ilauvdluartitdlugo.

taimåitumik avdlångortitsiniarner-

mik norKaissunut isumavdluarnartor-

ssuaKångilanga.

makule inuit atausiåkåt agdlauser-

put pivdlugo KanoK isumaKarner-

mingnik agdllangniartartut tupigine"

KartariaKarsorinångitdlat,            s6rdlo

„Rasmussen" iliortoK. taimåiturn1^

„Omkring den grønlandske retskriv-

ning"-imut akissutitut agdlagsimavu-

nga, una Rasmussenip agdlagå sar-

Kumingikatdlarmatdle.

A. Kristiansen, Nlik-