Atuagagdliutit

						usimassut inunerat anaune-

KarsinauvoK sujornagut usi-

massut avdlat auanik

unerme auk toKunartortaKalersarpoK, manalo ikuatdlagtorni-

kut usimassut tOKunartumut akiiissutigssarsisineKartarput su-

jornatigut usimassunit

silarssuarme ikuatdlagtortarneru-

jugssuit ukiut tamaisa inugpagssuit

inunerånik akeKartarput måssa na-

korsat toKussut amerdlåssusiat ikili-

sarniardlugo angnertOKissumik suli-

ssaraluartut. pingårtumik méncat u-

nikut ikinut malugssarigsorujugssuput

inersimassuningarnit ukiue nalerKU-

terugtortunit. timip 30 procentia siv-

nerdlugo uneKarsimagpat inunigssaK

KularnarsinauvoK. timivdlo' agfå usi-

magpat usimassut agfaisa kisimik u-

masinaunigssartik nautsorssutigisi-

nauvåt. tamatumunga pissutaussut i-

lagait inup timåta ivseranik katatsi-

neis ama æggehvidep mineralstofitdlo

ånaipeKarnerat. æggehvide QsimassoK

aungmut tOKunartortaulersorineKar-

tarpoK, unermilo ikit aserutarnerat ta-

matumane   ama   pingårutilerujugssu-

VOK.

månale ilimanarsivoK ikuatdlagtor-

nerssuartigut toKussugssaugaluit sapi-

ngisamik amerdlasut ånåuneKarsinau-

lersiniardlugit amerikamio professore

påsissaKarsimassoK, kisiéne periausia

atamassuinarmik sule atorneKarsi-

nåungilaK.

maskina kisitsissut, kisitsissautsinut sisa-

manut tamanut atorsinaussoK. KUllnarnik

kisitsisinik tdrtagalik, atautsimut pQgaic,

agdlangnere atuaruminartut, tigiimivé tl-

gujuminartut gummimigdlo tiingaveKara-

me nipikitsOK. atornigsså kialOnlt miniiti-

ne 15-ine ilikarslnauvå.

aketcarpoic: kr. 985,—

ikuatdlagtornikut ajunårner-

ssuaK autdlarnautauvoK

unikut ikit nakorsarneKartarnerå-

nut måna tikitdlugo ikiutaussarsima-

ssut pingårnerssåt tåssausimavoK —

sulilume angnertOKissumik atorneicar-

dlune — inuit unikut ikenartut inuit

avdlat auånik aulersorneKartamerat.

Kavsitigutdlume ajornartarsimångilaK

usimassup amiane ameraussat aseror-

simassut pilagtaissartumit pérneKar-

nigssåt inuvdlo avdlap amianik taor-

serdlugit. kisalo ama taineKarsinau-

vok unikut ikit penicilinimik kapor-

dlugit mamisarneKartarmata. ikiutig-

ssat tåuko saniatigut unerujugssuit

nakorsanit periusigssaKartineKångit-

dlat.

Amerikame igdkmarfingme Chica-

gome ikuatdlagtornikut ajunårner-

ssuaK periautsit nutåt atulerneKarne-

rånut pissutaulerpoK. St. Anna hospi-

talime unikorpagssuit ånåuniarssara-

lugit nakorsat ilungersorugtulersut i-

lisimatoK tåkuteriatårpoK Kinutenar-

dlunilo Illinoisime universitetime su-

liarisimassaminik nutåmik „misiliu-

magaluardlune".

ilisimatup dr. Rosenthalip, mérRat

unerpausimassut arfinigdlit ajunår-

nerssuarmit pissut suliagssarilerpai,

uvdlunilo 29-ne suliarai tupingnåinar-

tumik   angussaKardlune.   agdlåt   nu-

telegramerdlune adressea: Oles varehus

pitsaunermii pitsaunex

FORHANDLERE

OVERALT I GRØNLAND

kagpiarKap timå 61 %-imik uneKar-

tOK ånåuneKarpoK. ajunårnerssuarmit

usimassut avdlat ama suliarineKaler-

put. inalungnartumik pitsångoriarput

måssa ilåtigut navianartorsiortara-

luardlutik.

auk tOKunartumut

akiussutigssalik

angussarissanut tåukuminga ang-

nertunut tungaviuvoK dr. Rosenthalip

isumå unernut timip periause«artar-

neranik. sivisumik misileraissarnerti-

gut påsivdluarsimavå unertigut aung-

me toKunartoKalersartoK. ilisimatup

iluagtitsivdlune toKunartoK tåuna (to-

xin) teriarssuarne pigssarsiarisimavå,

tamatumingalo teriarssuit avdlat ka-

porångagit tåuko toKunartoKalersut

malungnarsissarpoK.

unerup kingornatigut inup timå

nangmineK toxinimut akiflssutigssa-

liortarpoK tåuna ajoKusisinaujung-

naersiniardlugo, tamånale arritsuinar-

mik ingerdlassarpoK, unernilo ang-

nertune tOKunartumut akiussutigssaK

kingusinårtarpoK. tOKunartumut akiu-

ssutigssamik pilersitsineK ilisimatu-

ssutsip takornartaringilå. heste stiv-

krampeKalerångat aungme tOKunartu-

mut akiussutigssaK erngerdlune piler-

sarpoK, taimåitumigdlo dr. Rosentha-

lip isumå imåipoK usimassut inup av-

dlap sujornatigut usimassup auanik

tOKunartumut akiussutigssamik ima-

lingmik aulersordlugit usimassup ti-

måta tOKunartumut akiussutigssaler-

suiniarnera taperserneKarsinaussoK.

ilisimatut isumaKatigissutigåt pe-

riauseK tåuna taimågdlåt atorneKa-

ratdlåsassoK unerne ajornerpaussuni-

naK. periautsip unerne tamane ator-

neKarnigssånut tungavigssat pingårtut

Kavsit akerdlilissutåuput. sordlo ilå-

tigut auk sujornatigut usimassumit

tOKunartumut akiussutigssat pineKar-

tugssaK ukiut tatdlimat sivnerdlugit

uningassariaKångilaK. aulersuissarne-

rit avdlat assigalugit sianigerKigsår-

neKåsaoK aup åssigigsumik pissuse-

Karnigsså. kisalo ama usimassut å-

nåuniarnigssånut auk atugagssaK a-

migautauvoK.

taimåitOK ilisimatut suliaK tamåna

sulissutigiuarpåt. stofe nutåK navsså-

rineKarsimavoK, anguniagardlo ima

angnertutigigaluarpoK inuk kinalunit

pisisinaulisassoK nakorsausiorfingme

nakorsåumik tOKunartumut akiussu-

tigssartalingmik, sordlule uvdlumikut

kilersimagåine nipinertut pisiarine-

Kainarsinaussut.

Gode råd om motorer

motorit pivdlugit sujunersutit

Hundesfed Motorfabrik har siden sidsfe sommer med mellemrum indryk-

ket korffaftede gode råd om moforer i de danske fiskeriblade. Følger

man disse råd, kan man udføre „forebyggende foranstalfninger og ned-

sætte risikoen for uheld og de deraf følgende moforsfop, som ikke alene

giver spild af tid, men også stærkt forøgede reparationsudgifter."

Vi har nu fået tilladelse til at offentliggøre disse gode råd og bringer

dem i de følgende numre af „Grønlandsposten".

Hundesfed Motorfabrik, Hundesfedime motoriliorfik, aussaK kingugdler-

dle danskit aulisartut atuagagssiåine ilitsersusianik naitsunik ilångussit-

dlagtålerpoK. sujunersutigineKarfut, maligkåine motorip aserornigssaralua

pingifsorfiniarneKarsin«uvoK. taimailiornikut ajutornigssaK ilimanångine-

rulfsaoK åmalo motorimik unigtortarnerit pivfigssaiautauginarafik iluar-

saissarnernut aningaussartutinut ilapigfuterujugssuit pingitsorneKarsinau-

lisavdlutik.

sujunersutif sarKumiuneKarnigssanuf måna akuerineKarsimavugut Afua-

gagdliutinilo tugdlerne fugdleriårdlugif ilangufåsavdlugit.

nr. 1.

Har De fået Deres motor rettet op for nylig? Mange kvaler med samle-

muffe, sfævnrør, frykleje, koblinger o. s. v. kan undgås, hvis skrueakslen

og mellemakslen ligger i samme linie.

motorit Kanigtukut nardlortisimaviuk? muffiane, stævnrøriane, tryklejia-

ne, koblingfne il. il. pissagssapilugpagssuif pingifsorneKarsinåuput skrue-

akselia mellemakselialo nardloicafigfgpafa.

Forbrændtes liv...

(Fortsat fra forrige side)

over for toxinen for at gøre denne

uskadelig, men det sker kun langsomt,

og ved større forbrændinger kommer

den for sent. Modgiftsdannelsen er

ikke ukendt for videnskaben. En hest,

der får stivkrampe, danner straks en

modgift i organismen, og dr. Rosen-

thais teori gik derfor ud på, at man

ved at give brandofre serum - blod

med en modgift fra et menneske, der

selv har været udsat for forbrændinger

- gør det muligt at understøtte den

modgift, som ofret naturligvis danner

selv.

I videnskabelige kredse er man enige

om, at denne metode foreløbig kun

skal anvendes i de mest svære for-

brændingstilfælde. En række tungt-

vejende grunde taler nemlig imod at

nalungiligit?

nåpautit måna ilisimaneKartut 30.000

migssainut  migssingiuneKarmata.

måna USA-me niuvertut angalaor-

neråne tingmissartut 28.000 atorne-

Karmata pivfigssamik sipå"rnigssaK

pissutigalugo.

ukiune tugdlerne pingasune tuluit

nunåta Europavdlo akornåne telefo-

nikut tatdlimanik avKUsineKartug-

ssaungmat, tåukunånga atauseK Dan-

markimut atåssuserneKåsavdlune.

avKusinigssat tåuko ilåt atauseK a-

tautsikut 120-nik OKalOKatigigfiusi-

naungmat.

danskit peKatigit tuluitdlo umiar-

ssuåta tamåna suliarissugssaungmå-

,ssuk.

Europame lastbililiorfit atortugssai-

nik ikussuissarfit angnerssåt 300 m-i-

tut takissuseKarmat, inuit 200 suliv-

figissåt, Munchenime atulerKåmersoK?

bruge metoden for enhver forbræn-

ding. Bl. a. må blod fra en donor -

den tidligere forbrændte, der afgive1'

sin modgift - ikke ligge længere end

fem år, og som ved andre blodover-

førelser skal man nøje passe på> at

blodtypen er den samme. Endelig er

der knaphed på blod til at redde de

forbrændte med.

Videnskabsmændene arbejder dog

videre med sagen. Man er kommet Pa

sporet af et nyt stof, og man stiler

efter at komme så langt, at enhver

kan købe en ampulle med modgik

på apoteket, akkurat som man i dag

køber et plaster, når man har skåret

fingeren.

tugtut eskimut

tunitdlagkait....

(Kup. sujulianit nangitan)

Kingornerit ulorianartut angnertusiar-

tuinarput,  naluvarputdlo KanoK  iliu"

savdluta".

sule årdlerinartoKångilaK

månamut eskimut akornåne nåpau"

tinik ulorianartunik malungniutoKar-

simångilaK, Kingornernut ulorianartu-

nut tungatitariaKartunik, ilisimatuv-

dle ardlåinåtalunit Kularå taimåitu-

nik tåkutoKångitsårnigsså.

uvdlumikutdle isumavdluarnarsisi-

massoK tåssa atominik Kaertartulia"

nik misiligainerit unigtineKarnigssa-

nik Kanigtukut rusit amerikamiutdlo

isumaKatigissutat. tamåna erKortine-

Kåsagpat Kingornerit ulorianartut na-

kåssut arritsumik ulorianarungnae-

riartortugssåuput, naggatagutdlo eski-

mut Anaktuvungmitut nunarssup I_

laine avdlane inungnit angnerungi*"

siimik Kingornernik ulorianartunik

åtatåKalersugssåuput.

ssuaK

agdlagtoK

HERMAN MELVILLE

(nangitaK)

„taimåipoK, taimaisiusaugut!" nau-

lingniartartut umiarssuarmiutdlo su-

aortarput utorKardlo ornigdlugo.

„iluamik nåkutigisavarput anguvigka-

vutdlo Moby Dickimut ipigsåsavavut."

„Gutip pivdluanculise, inusuit,"

Akab OKarpoK Kiangajagsimassutut

suaujussardlune. „Gutip pivdluanculi-

se. igassoK KåtarssuaK aiuk romimig-

dlo imerdlugo. kisiåne ivdlit Star-

buck, s6K-una taimåitumik kinaKar-

pit, Moby-Dick imalerssusavdlugo er-

sigaiuk?"

„arferssup tåussuma Kungujulau-

ssartamera ersigingilara, taimatutdlo

Karngata iluane toKussariaKåsaguma

soKutigingilara. kisiåne umiarssup nå-

lagå, månikama' arfangniardlunga

månipunga åmalo nålagara akiniu-

niarnago. Akab, arferssuaK tåuna Ka-

KortoK pissariguvtigo nåpartanik Ka-

noK amerdlatigissunik orssunautigisa-

gigput aperKutauvoK."

„aningaussarsfssutiginigsså! kångu-

naK. Starbuck pitsaussumik sujuner-

sortariaKarputit. aningaussat ugtQti-

giniåsaguvkit tauva OKarfigisavavkit

akiniainigssara sumik akilerneKaru-

mårtoK, tåssalo uvåmga."

taima OKardlunilo Akabip sakiag-

ssuane tigdloKai, taimaisingmatdlo

Stubb isuvssugpatdlagpoK sakiai Ka-

ngatarpalungnerardlugit (imaKångi-

palungnerardlugit).

„tlmassoK isumaliorsinåungitsoK a-

kiniardlugo!" Starbuck OKarpoK. „u-

massoK piårinaitsordlune ilingnut ajo-

KusisimassoK. uvanga isumaKarpunga

mitagdlernerinaussoK umassoK isuma-

liorsinåungitsoK kamautisavdlugo".

„nipangeratdlait, Starbuok, sule

inerdlunga OKalungilanga. parnaeni-

ssaK KanoK ilivdlune anisinauva unga-

lut avKutigerKamgikunigit? arferssuaK

tåuna KaKortoK uvavnut Karmatut

ipoK anigorniartariaKagara. misiligpå-

nga, ajugauvfigisimavdlungalo. uma-

ssume tåssane takusimavara nukeru-

jugssuaK ajussutsimik påsiniarneK a-

jornartumik ingerdlåneKartoK. tåssalo

ajussuseK tåuna påsiniarneK ajornar-

toK pingårtumik umigåra akiniarta-

riaKardlugulo. OKåsångilatit mitag-

dlertunga, tåssame ilerKorinarpara.

seKernup ajuatdlagtisimagaluarpanga

arKarniardlugo tiguniarsimåsagaluar-

para."

„Gutip sernigilinga, Gutip tamavta

sernigilisigut!" Starbuck ¦nipikitsumik

OKarpoK. kisiåne Akabip aKugtume

nipangernera tugdlflsimårutigilerpå

oKausilo    kingugdlit    tusarunarnagit.

tauva igassumut suaorpoK imigagssa-

mik tunerKUvdlune.

tauva igassup ervngussuaK romimik

imalik tuniupå naulingniartartutdlo

perKUvdlugit unåtik aencuvdlugit.

tauva avatiminut inigssititertipai a-

Kugtunilo pingasut saniminut pisitdlu-

git. tauva inugtane tamaisa atausiå-

kårdlugit issigissarérdlugiit nålagki-

vok:

„imerniarsiuk, tugdlivsinutdlo i-

ngerdlaterKigdlugo." tauva ervngu-

ssuaK saniliminut isåupå umiarssuar-

miuinait sujugdliutdlugit. ervngu-

ssuaK ingerdlatineKarpoK autdlarfing-

minutdlo uterdlune. igassup imeriar-

torKigpå. tauva Akabip erKaminftut

KanigdlerKuvai suaordlunilo: „imer-

niarsiuk, aKugtut naulingniartut iliv-

silo umiartortut ' sapitsut. ugpernar-

saigitse umiatsiarssuaK toKutsiniutig-

ssaK inugtauvfigiumårigse, Moby-

Dickilo toKutdlugo. Gutip malerssori-

lisigut arferssuaK tåuna toKugsså ti-

kitdlugo   malerssorumåsångikuvtigo!"

tauva umiartortut ervngussuaK

ingerdlaterKilerpåt, arferssuardlo per-

dlorKuvdlugo imigartik kivitarpåt

tauvalo imertardlutik. ervngussuaK

naggatåmik kaujatdlangmat Akabip

Inugtane usserardlugit avigsårtorKu-

vai mangminerdlo iniminut aterpoK.

kapitalit 34-at:

seKernup tarKingnera

aicume inime igalåt såne Akab Ke-

KarpoK kisimitdlune igalakutdlo avå-

mut itsuartorpoK, sordlume isumaliu-

sassoK:

— aKup malinga KaKordlune erKig-

sisimananilo   kingunivne   ingerdlaor-

poK, imaK KarsungassoK sordlume u-

lussat Karsungassut uvavnigdlo ma-

lerssuiuartut sumukaraluarumalunit.

magdlit singassutut Kaerarput tumika

matorniartutut itdlugit. taimaisiuina-

riånguardlik! uvangame Kångertarat-

dlåsavåka.

imarssup imertarfiata ulivkårtuåi-

nartup sinåne avanerssuaK (ungase-

Kissume) imat kissartut augpitdler-

tarput sordlume vinitutdle, Kauvdlo

nujaisa imussut Kaumassutdlo issit tu-

ngujortut misigssuatårpait. seKineK

tarrilerpoK, tåssame uvdloKerKanit

arritsumik ingerdlaorsimavoK. uvanga

tarnera KumukartuarpoK, tåssalo ku-

mukartuarnerminik pissariussumik

KasutitaulerpoK. niaKorut-una nia-

KuvnitineKartoK oicimåipatdlårnersoK,

niaKorut tåuna lombarderit piat savi-

miniussoK? ' taimåikaluartordlime u-

jarKanik erdlingnartunik amerdlaici-

ssunik KivdlålugtuinauvoK. uvanga

niaKorumik tåssånga atortunga kussa-

nåssusia ungasigsume issigisinåungi-

kaluarpara kisiåne malugisinauvara

atoriga kussanåssusialo uipatdliutiga-

lugo. naliingilara saviminiussoK kulti-

unanilo. malugisinauvara niaKorutiga

KupisimassoK sinarssuatalo ingigigsup

ima åniartitsigigånga agdlåt isuma-

Karnarsisitdlugo Karasara saviminer-

mut mångertumut agtumåinartiingor-

simassoK.

inuit ilait isumaKartarput uvanga

silångajårtussunga, aicugtoK angneK

Starbuck ama taimatut isumaKarpoK.

kisiåne silångajårtungilanga anerså-

pilungmigdliuna iserfigineKarsimassu-

nga. sujuligtuivfigineKarsimavunga i-

låne iloKiångorumårtunga, Kanordlo

pissoKarpa?   niuga   ånaisimavara!   u-

vangalo måna sujuligtuivunga uvav-

nit iloKiångortitsissoK iloKiångortiku-

mårpara. sujuligtuisinauvdlune er-

Kortitdlugulo! ilivse Guterujugssuit

Kangalunit taimaisiorsimångisåinar-

puse. igdlakulutigåvse, asigssordlusi-

lo uvanga OKarniångilanga sordlume

nukagpiaraK atuartoK nukagpiarKa-

¦mut anginermut ingminerminutdlo a-

jorniartumut OKartoK: „iligtut angiti-

gissoK taimaisioruk uvangalo taima1'

siorfiginanga!" någga, ilivse ajugauv-

figisimavarsinga, kisiåne nikuenugka-

ma Kimåsimavuse torKordlusilo. rii-

kuigitse savssardlusilo! takisumik aut-

dlaiseKångilanga ilivsinut angussissu-

tigisinauss'avnik. Kaigitse Akabilo 1_

lagsiordlugo takuvdlugulo sule upiter-

Kigsinaunerdlugo. upititdlunga? ria"

mivik, upitisinåungilarsinga ilivse

ingmivsinut upitigase! månipoK angut

ilivsinit nukigtuneK. upititdlunga? a_

nguniåsavdlugo aulajangiusimassarna

tungånut avKut saviminernik avKUSi-

niauvoK tarnimalo avKutai saviminer-

mut tåssunga nåmagugtungordlugit 1"

luarsagåuput kångartugssaujungnaer-

dlunga, ingerdlaniarpungalo iterssar-

ssuit ilisimaneKångitsut, KåKarujug-

ssuit KerKisigut, kugssuit Kapugtui-

nait ataisigut anorerssuartutut itdlu-

nga sujumukarniarpunga, akiorneKar-

sinaunanga nangånangalo! akornutig"

ssaKångilanga, avKutivnilo saviminiu-

ssume manitdlartånguamik atautsi-

migdlunit erssitsoKångilaK!

(nangitagssaK)

22