Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 27.09.1973, Blaðsíða 1

Atuagagdliutit - 27.09.1973, Blaðsíða 1
GRØNLANDSPOSTEN ukiut 113-iat sisamångorneK 27. september 1973 Nr. 20 nangminerssornerunermik atautsimérssuarnigssaK naulsorssutigineKartoK nangminerssornerunermik udvalgip suliå ukiut 5—6 ingerdlaneråne agdlame sujusingnerussukut inersinaujumårtoK nangminerssornerunigssamik udvalge xanigtukut Nungme atautsiml- nermine nalunaerpox åipågo atautsimérssuartitsineKåsassoK sujuner- *ap xanox ilusilersornexarnigsså oxaluseralugo. ilåtigut ingmingnut nålagker sortunit, sordlo Savalingmiunit Canadavdlo avangnånit påsi- ssut.igssat måna kalerssorne.xartut, tv.ngaviusdput atautsimérssuarnig- ssame, nunavtine peKatigigfit soKutigissaKaKatigitdlo sapingisamik arnerdlasut pexatauvfigissagssåne. avisiliortunik katerssutitsinerme °KautigineKarpoK nunavtine aangminerssornerunigssaK ilåtigut ingmingnut nålagkersortut ardlåi- nigdlunit issuainerinåusångitsoK, dusilersorneKåsassordle nunavta Periarfigssarititai angnerpåmik najorKutaralugit. kilerssugåungineK nålagkersuinerup tungåtigut a- nguniarnexarpoK Kalåtdlit-nunåt nilerssugdunginerussox, inue Dan- niarkip nålagauvfiane ikingneru- Baluardlutik ingmikut inuiaussu- lnt issiginexartut atarxinexartut- dlo. landsrådip piginautitaunera- ta angnerulernigsså anguniarne- narpox, erxarsautiginexardlunx- saoK nunavtinut tungassutigut landsrådip inatsisiliorsinaulernig- Ss&. påsiniarxårnexdsaordle ta- måna aningaussat tungaisigut pi - ssugssauvfingnik xanox angnertu- tigissunik kingunexåsanersox. nangmineK ingerdlatilersinau- ssatut månåkut sujorniuneKarér- sut tåssa inutigssarsiernermut tu- ngassut, inungnik ikiuissarneic å- ma igdlOKarnermut iliniartitau- nermutdlo tungassut. anguniarne- KarpoK aulajangissarnerup nu- navtinut nugtikiartorneKarnigsså, ingerdlatsineruvdlo eKåinerussu- mik sulissukinerussumigdlo år- KigssuneKarnigsså, ministereKar- fiup nunavtinut nungneKarnera- nik kinguneKarsinaussumik. nautscrssutigineKarpoK udvalg- ip suliane inersinaujumårå ukiut 5—6 ingerdlaneråne, neriutigine- Kardlunile tamåna sujusingneru- ssukut pisinaujumårtcK. tauva udvalgip isumaliutigssissutå Om hjemmestyre ved vi nu, hvad haves, sagde grønlandsmi- bister Knud Hertling ved en Pressekonference i Godthåb for- leden. — Nu vil vi vide, hvad her ønskes. Hjemmestyreudvalget har i sin ahden møderække behandlet Fær- Øernes hjemmestyre og selvstyret 1 Northwest Territories og provin- derne i Canada. Udvalget har des- uden gennemgået det grønlandske landsråds nuværende status i ad- ministrativ, økonomisk cg politisk henseende og det grønlandske lo- kalstyres historiske udvikling. Por at skaffe viden om, hvad hen grønlandske befolkning vil |r>ed hjemmestyre, har udvalget besluttet, at der udarbejdes to dkitseforslag vedrørende lands- rådets fremtidige kompetence i inhold til regering og folketing ~~ det ene udarbejdes af lands- Jådet. og det andet af de to folke- mgsmedlemmer. Herefter er det hensigten, al h0t udarbejdede materiale skal dunne grundlag for en af udvalget landsrådimut sai'KumiuneKåsaoK, folketingimilo akuerineKåsagpat nunarput ilåtigut ingminut nå- lagkersulersinåusaoK. udvalge atautsiméndsacK Sisi- miune januarime 1974, ukiordlo tåuna pingascriardlune katerssu- tugssauvdlune. udvalgip ilaussor- tarai Lars Chemnitz (sujuligtai- ssok), Ole Berglund, Otto Steen- hcldt, Lars Emil Johansen, Jo- nathan Mctzfeldt, Moses Olsen åma Knud Hertling. ersserKigsarneKarpoK nangmi- nerssornerunigssaK sujunertaieå- ngingmat Danrharkimit avigsår- nigssamik udvalgivdlo sulinera måna nålagkersuissussut akuer- ssordluinarmåssuk. Julut. ingminut kukunersiorneK Hjemmestyrekonference i Grønland næste år — Nu ved vi, hvad man har af hjemmestyre flere steder, sagde grøn- 'andsministeren på en presekonference forleden. — Nu mangler vi at vide, hvad den grønlandske befolkning ønsker af hjemmestyre sapissuseK angeKaoK issornartorsiuineK ingminut sågtisavdlu- go kukunerissatdlo åridngniåsavdlugit, landsrådip sujuligtai- ssua Lars Chemnitz onarpoK — ruknidngikuvta ingminutdlo kuk-unersiordluta ingerdlanidngikuvta nangminerssornerunigssax tamavta kigsautigissarput kingunexartumik pilersisindungilarput, landsrådip sujuligtaissua Lars Chemnitz, atautsi- mmi'jmik angmainermine onarpox. nangigpordlo: — uvdlumikut sapi- ssusertut issiginexartarpox pissortal åma le ineriartornerup kukuneri- nik t.ikuaisinaunex, sapissuserdle tairma agtigoox — angnerungikune — issornartorsiuineK ingminut sågtisavdlugo, nangminex kukuneri- ssat tikudsavdlugit årxingnidsavdlugitdlo. arrangeret konference, som man stiler mod at søge afholdt i Grøn- land i løbet af 1974. Deltagelsen skal være bredest mulig fra den giønlandske befolkning. Udvalget vedtog at henstille til ministeren for Grønland a1 til- dele De grønlandske kommuners Landsforening fast repræsenta- tion i udvalget. Der er uenighed blandt ud- valgets medlemmer om, hvornår man kan vente sig et praktisk resultat af udvalgets arbejde. Lars Emil Johansen, Godthåb, ud- talte i en krydsildsudsendelse i Grønlands radio, at han mente, udvalget allerede i løbet af tre- fire år burde sende resultaternes af sit arbejde til beslutning i de politiske forsamlinger. Giønlandsminister Knud Hert- ling sagde i samme udsendelse, at han fandt arbejdet på at skabe hjemmestyre i Grønland så vig- tigt, at man ikke skal forhaste sig. — Det skal være grundigt, sagde han. Næste møde bliver i januar 1974. sule amigauteKaicaugut inuiaKati- gigtut pendgsutut nukigtututdlo laineKåsavdluta. sulivfigssaileiei- nerssuaK OKaluserineKartuarpoK, takujuarparputdle sulivfit åssigl- ngitsut sulissugssaileKissartut i- nugtagssarsiuneKartutdlc nåmag- tumik sågfigineKartångitsut. taimaingmat imernerssuaK mig- dlisitariaKarparput ingerdlavdlu- arnigssaraluavtinut akornutit angnerpåt ilagingmåssuk, Lars Chemnitz CKarpcK. sujuligtaissup eneartorpå uvdlu- mikut ukiut 25 Kångiusimassut Hans Hedtoftip landsrådinik mar- dluviussunik OKaloieatigingning- neranit, taimalo ineriartornerssup autdlartineranit. tamåna ajungit- suinarnik kinguneKarsimångilaK månale ima piginångertigisimavu- gut kukunerit iluarsartuniarsi- naulerdlugit. nunavtine uvdlut nutåt ximer- dlordiv.e malungnarxajåssarpoK u - vatangissinik nåpitsinerup navia- nartorisinaussai issiginiarnexar- patdlårtut periarfigssatdlo avdmut angmatits.issut isagtorfiginexå ■ ngiputdhirtut. ukiutdle ingmikorniardlutik i- nuvfiussut nångiusimåput uter- idgtugssaujungnaerdlulik. Kulari- ssagssåungilaK kalåtdlit ingming- nut pugtangniarnermingne ilu- ngersuassarsimaidssut åma uv- dlumikut avdlanut nagdlersutdlu- tik inusinaussut, nalivta piuma- ssarissai Kunuvfiginagit tigunia- runikik. atarKeKatigmgneK pelitikimik aperKutit åssiglngit- sut ingmikutårpatdlårdlugit ti- goi'KarKajåneKartarput, aperKutit- dlc éssigingitsut ingmikortitdlugit årKigkuminéiput. taimaingmat a- jornartersiutit arritsumik iluarsi- niartariaKarput. uvdlumikut silarssuarme taku- ssagssaxartuarpox iliusexarnernik dssigingitsumik amexartut erxig- sexatigigkungnaernerdnik kingu- nexartunik. tarndko kalåtdlit xav- dlunåtdlo alcornane atarxexati- gigkungnaernermik akårexatigig- kungnaernermigdlo kingunexarsi- n aussut ingalagsimaniartariaxar- put. tamånale aulajangiukåine pe- Katigalugo åma ersseridgsumik o- KautigissariaKarpoK nautsorssuti- gigigput nunavta ingerdlatitaune- ra pivdlugo isumavut kigsautigi- ssavutdlo påsineKardlutigdlo aku- erssårneKartariaKartut. kalåtdlit piumassåt inuiaKatigit éssigingitsut aulisar- nikut kigdlenarfingnut tungassu- nik isumaKatigingniartrrnerine a- ngussat tungavigalugit ilimagiu- minåipoK piniagkat igdlersorne- Karnigssåt pivdlugo pilertortumik årKigssussinigssaK. taimaingmat kigsautigissatut tungavigineKar- toic 50 sømilinik kigdleKarfeKa- lernigssaK aulajangiukatdlarta- i ianarparput, årnigr; ussinigssa- mik iluarnerussum:!: Kularung- naeisineKarserdluta. — Kavdlunåt nålagkersuissut KinuvigissariaKarpavu'1, imåne pi. ginautitauvfit FN-imut atassumik atauisimissutigineKarnigssåne, ka- låtdlit piumassåt tamåna autdlå- vigineKai-KUvdlugo, sujuligtaissoK naggasivoK. Julut. Landsrådsformand Lars Chemnitz i åbningstalen: Vi bør bygge fremskrid- tet på vor selvkritik! Debatten bør fores med omtanke for ikke at skabe usikkerhed blandt den grønlandske befolkning og de instanser, som skal gennemføre be- folkningens ønsker, sagde landsrådsformanden — Uden en mere selvkritisk ind- stilling bliver vore ønsker om grønlandsk hjemmestyre kun en illusion, sagde landsrådsformand Lars Chemnitz i åbningstalen til landsrådets efterårssamling. — Selvkritik er en nødvendig- hed fer at skabe et stærkt leve- dygtigt samfund, fortsatte lands- lådsformandcn. — Det er almin- deligt -at opfatte det som mod, at man påpeger de fejl, myndig- hederne begår. Men det kræver (Fortsættes næste side).

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.