Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						18 kronit 50 ørilo

j ilt cl I i mut issertugaK

merKap asangnilersornera sujugdleK 50 ørilo pissungajavigput

silarssuarme issertugkat angnerssata singnagtugåinartut piviu-

ssungorsinaujungnaingajangneranut. naggatågutdle iluagtivig-

poK Mariavdlo tåssa jutdlisiornerisa puiunåinerssåt.

inugpalårdlune ineKusungnardlunilo mérKanut angajorKånutdlo

Georgjedde-mit OKalugpalårineKartoK.

niviarsiarånguvoK salugtunik ta-

kisunik niulik takisunik Korsung-

nik alersilik. nuånårpalonalune

KungujulårtoK Kungujungnerane

kigutit mardlugsuit amigautauju-

ardlutik, tåssame nalenmtilersi-

magame kigutai katagardlutik av-

dlanik taorserardlutik angerdla-

mut matukut piitutinavigdlune a-

nånåta atåtalo suaortarpai kigii-

mik avdlamik torKortagssanik pig-

ssaKartitdlugit, tåssalo Kungu-

jungnerane kigut tåuna amigau-

taussarpoK.

tåssalume augpalugtumik åta-

sersugåungivigsartumik sulugtut

nuånårtutut erfalajuartumik ka-

våjaKartarpoK, åtasersorumaneK

ajoramiuk.

5 ørinangnerit tamaisa spare-

mærkinik pisiniutigissanpå dan-

skisut atuarfigssamingne sujug-

dlerme iliniartitsissumit arnamit

Olsenimit, tåuname mérKanik o-

KaloKateKarumassaKingmat atuar-

titsinerunane. klasse tåuna ord-

neKarpiarneK ajorpoK, kisiånile

aitsåt tåssane iliniartitsissoK inu-

nermut nåpitanigdlo taima amer-

dlatigissunik tusartarpoK.

Mariep atuagårKat mærkinut

katerssuivfit pingasut ulivkårdlu-

git sparekassimut ilisimavai. tå-

ssame angisorssuarmik issertuga-

Karame.

issertugkane angingårmat i-

nungmut atautsimutdlunit OKau-

tigisimångilå. silarssuarme isser-

tugkat angnerssåt.

18 krunit sipårniartugssauvai.

ukiåkut atualerKåmerdlutik u-

valit ilåne isumagssarsiarisimavå.

inimine angerdlarsimavoK kisitsi-

vingminutdlo sungårtunut kisit-

sivdlune. nalunaerKutaK sisamat

Kuk anitdlagpoK pingasoriardlu-

nilo kuk-értardlune. Kuk tama-

tigut nal. akuneranik kingugdliu-

ssarpoK, kisiåne nalungikåine so-

KUtåungilaK. niviarsiarKap Kuk

inuvigsiorame angajoncåminit tu-

nissutisiarisimavå.

taimanilo tåssa Kuk pingaso-

riardlune Kukérérmat, tåssalo na-

lunaerKutaK sisamångortoK, Ma-

ria isumagssarsivoK.

isumagssarsiaK angisorssuaK,

KanoK iliugssamårnine.

tamåna erKumipoK, kisiånile a-

ngisumik issertugaKaråine jutdli-

mutdlo 18 kroner atortariaKardlu-

git avdlatut ajornartorujugssuar-

mik KanoK iliordlunilunit 5 ører-

pagssuit pigssarsiariniartariaKar-

put.

tauva igfiortumut arnåta pisi-

niartipå 10 ørinagtitdlugulo. tau-

va angune igsiavingminitoK or-

nigpå aperalugo, isigkane Kale-

rigsitdlugit KeKardlune angunilo

Kungasiagut eKitdlugo, 25-ngua-

mik tunisinauneråne ardlånut a-

tugagssaminik, atåtalo atuarnine

unigtinago kaussarfigssorame av-

gorsimassutine tuniupai, ilame

agdlåt 28 øritsiarssuit, tauvalo a-

tåtap atuarnine ingerdlatinarpå,

niviarsiarardlo iniminut iseriar-

dlune aningaussat aKerdlussausi-

vingminut torKorpai, amame ar-

finingornikut krunisiaKarpoK. åka

Niels åma pulaorpoK, 50 ørinag-

titsivdlunilo.

sparemærkiutai amerdliartuler-

torput, mamakujungnik pisisae-

rame. ørit tamarmik aKerdlussau-

sivingmut ilineKartarput, uvdlut-

dlo ilåne angerdlartitdlune ti øre-

mik navssårpoK, nuåneK. Kuk-ip

10 øre takuvå, kukisavdlune anit-

dlagkame, tåssalo issertugkaminik

oKalugtutingajavigkaluarpå, tai-

mailioranile, tåssame issertugau-

jungnåisangmat oKalugtuarigalu-

aruniuk.

mærkinut ikussuivfik sujug-

dleK ulivkåramiuk åipåta Kiiper-

nerane sanilerit pingasut uliv-

kårdlugit sisamagssåt atautsimik

ikussivigigålo akornutigssaK nag-

dliutdlune iluagtitugssaujung-

naersingajavigpå.

pinguartarfingme nåpitaKarpoK

atilingmik Kræssjan Studenter,

nukagpiarardlo tåuna nalunaer-

Kutap akunerata agfå Kångiuti-

nartoK asalivigpå, karsime Ka-

mutaussårtitåne igsiassoK kåmi-

ssarérdlugulo. uvaleK tamåt tai-

mailiorsinautitauvoK, tåssalo ki-

ngusinårdlune angerdlardlune ka-

vaj amilo augpalårtup Kiterutå ka-

tagsimagivdlugo, kisiåne anåna

OKauseKarpatdlångilaK. kingune-

rilerå anånap uluaisigut tagialår-

på, tåssame singortisimåKingmat

hakkebøfitdlo sisamarssuit neriv-

dlugit, atåta ariånalo igdlalersit-

dlugit, tåssame OKarput kåkanå-

Kalugo nererusungnerssuagut.

tåssa Kræssjan Studenter asa-

gamiuk uvdlutdlo tamaisa kåmi-

ssartardlugo, 5 øriutine tamanga-

jaisa tuniutarpai, ilåne igfiat stu-

dentip pissane aveKatigissarpå,

tamusserKussausinaussarpoK tigu.

miånit kuké tikingajagdlugit a-

ngitigissumik. aitsåtdle nukagpi-

ancap aveKatigissarpå nangmineK

igfiat mardluk nererérsimaguni-

git pingajuatdlo autdlartitdlugo.

tauva pingajuanik tamussertitar-

på.

tamånalume ajungikaluarpoK 5

ørit tuniutaramigit tunissiriine

nuånaralugo, ajungitsumingne tu-

nissutaungmata, Krissjan-ilo a-

savå angerdlartardlunilo ipagsi-

mavdlune agsorssuardlo nereru-

sugdlune nerissaKalunilume tå-

ssalo nuakujungnine kåkilerta-

nine Kångerdlugo.

kisiåne tåssa Kuk ereaisitsi-

ssarpoK. Kukérdlune anitdlagtor-

dlo issertugaK sarKiimertarpoK,

tåssalo puiugagssåungilaK. inimi-

ne iliniagagssane inimine atuå-

saerdlugit igavfiup nerriviussåne

atuartalerpai.

nalunaKaoK KanOK kinguneKå-

sagaluarnersoK. tåssame Kræssjan

idnersimagunaraluarpå, tåssame

agtorsinaugamiuk Kiviariardlunilo

OKartarmat „Kå Maria, kåmissar-

niånga!"

kisiåne uvdlut ilåne Kræssjan

peKångilaK. aggerKingisåinarpoK.

utarKigaluarpå, utandgaluarpå.

kisa naggatågut tarrajugsilersoK

angerdlamut kigaitdlitdlardlune

autdlarpoic, niviarsiarånguaK ni-

paitsoK avKusinertigut sordlo ta-

kugssåunginga j agdlunilunit.

tåssalo måna KujanaKaoK Kuk-

eKarmat issertugauteKardlunilo.

erninaK Mariap encarsautainik

avdlamut sangutitsiput. tåssalo

ulapitsavigpoK asangningnermine

5 ørérutine utertiniarssarilerdlu-

git, amerdlaKåume. uvdlut ilåne

sparekassimut atuagkat sisamag-

ssåt ulivkårtoK ilineKarpoK, angu-

mutdlo sparekassime sulissumut

OKarpoK 18 kroner piumagaluar-

dlugit.

angut OKarpoK tauva anånå a-

tåtålunit atsiorKårtariaKartut, tå-

ssa nangmineK méraungmat nang-

minérdlune tigusisinåungingmat.

tamåna erKarsautigisimångivig-

på.

umikut angune ornigpå.

„atåta, OKautigisinåungilara,"

OKarpoK. „issertugaungmat. angi-

sorujugssuaK. silarssuarme isser-

tugkat angnerssaråt, atåta, tai-

måitumik ilå- OKalugtuarineKarsi-

nåungilaK, ilå atåta?"

inussane OKiimiupai Kumutdlo

angune issigalugo.

Kavdlune Kumut siårpai sordlo

Kuiasårnialerångame angutå pi-

ssartoK. „jutdlimut issertugaK?"

OKarpoK agsutdlo sagdléipalug-

dlune.

niarKuminik sikissarujugssuar-

poK inussane OKumiarungnaerna-

git.

aKaguane téuko 18 kronit tigu-

vai niuvertarfingmukardlunilo.

„una!" tikuarpå.

arKarneKarpoK portorneKardlu-

nilo. uvdlut tamangajaisa ornig-

dlugo issigingnåriartortarsimavå.

nerriviussamut 18 kroner ilivai.

„umånguaK, akeKarpoK 18 kro-

neK 50 ørilo," arnaK OKarpoK.

Mariap malugisimångilå ag-

dlagsimassoK 18,50, tåuna 50 mi-

kissuarKanik agdlagsimangmat.

augpitdlerpoK.

„taima akeKarame?"

„tåssame — taimåipoK. takusi-

nauvat uvane agdlagsimassoK. i-

maKa 50 ørigssaKångilatit?"

„nåmik." niviarsiaraK Kianga-

javigpoK.

„ila ajussusia. KanoK-una ilior-

niåsaugut?"

Maria igtukulugdlunilo narru-

jumeKaoK, tauvalo kaujatdlariar-

dlune arpåinaK niuvertarfingmit

anivcK. arnaK OKarpoK, „hov, u-

tarKilåriarit umånguaK!" tåssame

50 ørimik akikinerutitdlugo pi-

siaritisagaluaramiuk, kisiåne Ma-

ria anipatdlangårmat OKausigssa-

ne OKautigingitsorpai. avdlatut a-

jornaKingmat puiåinarpå.

50 ørit tåuko erdloKisitseKaut,

kisiåne anigorneKarput, Marialo

kingumut niuvertarfingmukarpoK

tåukulo 18 kroner 50 øre nerri-

vingmut ilivdlugit tugdlusimåKa-

lune.

„anånangnit pigavkit?" arnaK

Kungujulavdlune aperaoK.

„någga, atåtamit."

„pitsavingmik atåtaKarsimavu-

tit."

Mariap Kungujorujugssuarpå.

angerdlarame igalåp sånut i-

ngipoK silåmutdlo Kutdlit ikiter-

tut issigingnårdlugit. anåna niu-

verniarsimavdlune uterpoK. „ila

tårmut igsiavit?" OKarpoK, kisiå-

nile paninguane erKigsisimårti-

nardlugo igavfingmukarpoK neri-

ssagssiutigalunilo niperujorpalug-

dlune erinarssutinik. sut tamarmik

nuåneK. tauva atåta angerdlar-

pOK, nereréramigdlo jutdlip pe-

Kutainik sanåput åssilissat mar-

dluk akornåne nivingassugssanik.

naggatågut anguminut taluinar-

dlune Maria sinilerpoK, angutåta-

lo kivssumiardlugo inariartortipå,

arnåme OKarmat uvfartariaKå-

ngitsoK.

„ajoKaoK ukioK måna angneru-

ssumik tunisinåunginavtigo," ar-

nå OKarpoK.

„kisiåniliuna issertugaKaKissu-

se," angutå OKarpoK. „Mariap 18

kroner 50 ørilo ainikuvai."

„tamåna  naluvara,"   amå  aki-

VOK.

OKaloKatigigtitdlugit Maria iti-

lårsimavoK, sinigfingminitdlo tu-

såsinauvå atåta Kavdlune Kut-

dlardlugit OKalugpalugtoK.

„ilumorpunga, sumik sianigi-

ssaKångivigkama," anåna OKar-

patdlagpoK.

„kisiåne OKarfigisimavånga a-

ngisorssuarmik issertugaKardlu-

ne," atåta OKarpoK.

„issertugaK angisimåsaKaoK u-

vagut naluguvtigo," anåna OKar-

poK. „ilumorpunga, uvanga nalu-

vigkavko. å, ilame ilivse silatu-

sårtaKigavse. mardliivdluse ig-

dlersoKatigigtaravse."

jutdliararpoK. tåuna orpiup atå-

nut ilineKarpoK. sujugdlermik a-

nartarfingmut Mariap issertordlu-

ne åniseriardlugo puiarKåratdlar-

på issigingnårdlugulo sivisumik

tauvalo matuata iluagut kimu-

kartunera agdlagpå portorKig-

dlugulo. taimailiornera siviso-

KaoK, ilånilo anåna anartarfiup

matua magperiaraluarpå, Marialo

ånilångårame tigumiane nåkai-

ngajavigpå. silåmut arne suaorpå

tuaviusavdlune, kisiånile sule i-

nerane.

anånålo igavfingme Kunguju-

lavdlune utandvoK, isumagalugu

lo sapingisamik pissorpalugdlu-

nilo nipitumik erinarssordlune pa-

ninguane årdlerinane tunissutig-

ssaminik orpiup atånukåusserKuv-

dlugo,  tunordlingortitagssamik.

tunissutisiatik puialeramikik

Mariap sumik tunissutisinigssane

soKutigerpiångilålunit. atauseK ki-

siat sianigå: tåuna kingugdler-

pauvdlune puiameKåsassoK.

tauva kisame tikipåt.

„kimukarnera atsiorneKångi-

laK," atåta OKarpoK „kia puiåsa-

vå?"

„uvanga!" Maria OKarpoK ag-

ssanilo sajorujugtuinait puialer-

dlugo, anåna atåtalo agssangmf-

kut tigiimivdlutik, niantutigdlo

uvertitdlugit issigingnårtitdlugit,

ilame pisangånguatsiaKigamik.

måna tåssa puerupoK.

måna issertugaujungnaerpoK.

tåuna tåssa nalunaerKutaK kuk-

értartoK.

„ila å!" anåna OKarpoK. „uvav-

tinukartOK?"

tåssångåinaK Maria augpitdleru-

jugssuarpoK ånilåKalunilo. erKae-

riassårpå anåna atåtalo tuningi-

vigkamigit, tåssame aningaussau-

tine tamaisa issertugkaminut a-

torsimagamit.

atåtåkutdlo sordlo nalunaerKu-

taK pilerigigaluaråt.

„arrå, paninguaK Kiavit?" anå-

na OKarpoK.

„åp," Maria manigtorpoK. „na-

lunaerKutaK tåuna ilivsinukartu-

ngilaK. sumik pitsisingivigpavse.

puiorama. tåuna tåssa Kuk-ip

pigsså."

„Kuk-ip pigsså? ? ?"

„åp, tåssa — uhh huh — Kuk-

ime kisirmtuarpatdlåKingmat."

måna atåtap anånavdlo taku-

våt matuane agdlagsimassoK olia-

kridtimik KUK-imut.

„-------------tåssa Kuk kisimipat-

dlåKingmat?"

„åp," uhuh manigtorpaluk. „ig-

kap akiane nivingésaoK ateKar-

dlunilo Kuk-ip nulia. tauva ing-

mingnut kukértutåsagaluarput.

månale ajussåKaunga ilivse tuni-

ssuti singitdluinara vse."

uluaisigut augpitdlersimassuti-

gut icuvdlé kugput, issinilo taler-

minik avssersimavdlugit.

anåna atåtalo ulåpuseramik.

„panmguaK, KiaKinak. nuånå-

Kaugut Kuk taima kussanartigi-

ssumik erKarsautigisimagavko."

„tåssame", atåta OKapatdlagpoK,

„uvagiime tåssa agsut Kuk ilag-

ssaileKissarnera OKatdlisigissarsi-

mavarput, ilå anåna?" atåtap a-

nånamik nuliane taineK ajoralu-

arpå. „Kaigit Kuvdlingiartoriar-

dlutit Kiajungnaerniarit."

Mariap taline Kulautdlugo issi-

ne nuisipai.

„ilumut tamåna OKatdlisigisi-

mavisiuk?" aperaoK.

„akulikitsunik OKatdlisigissar-

parput!" atåta OKarpoK kåkigsar-

finilo tuniutdlugo, niviarsiarKav-

dlo encarsariarane Kuvdlingiartu-

tigå.

„kisiånime nuånårpalungilase,"

Maria OKarpoK. „isumaKaraluar-

pungalo tunissutisinginerse ajori-

givse — tauvalo Kiångitsorsinåu-

ngilanga..." tauvalo Kiancilerdlu-

ne.

„nuånårpalungitsugut?" anåna

OKarpoK. „kisiåne tunissutisingi-

nerput pissutigingilarput. pissu-

tigårput — tåssa — ilame ånilå-

jatdlagkavta, uvangame Madsen-

ip nulianut kautaK atugkiukavko

atåtavdlo puiorsimangmago kiki-

auteKarnersugut, tåssame Kuk-ip

nulia igkanut nivingåsagaluar-

mat."

„sunauvfa — taimågdlåt," Ma-

ria OKarpoK agsorssuardlo OKiliat-

dlagdlune pivdluåumerdlunilo. „å_

nilångajungnaerniaritse, tåssame

uvanga uvaliartoK såkiisivik mi-

sigssorsimavara. kautaK takana-

nipoK kikiaKardlunilo åma."

jutdlip unuata sivnera inger-

dlavoK Kuk-ip nuliata nivingar-

niarneranut, agsutdlo pisanganar-

dlune iluamik kukérsinaunersoK.

atåtap nalunaerKutap akunere

mardlungajait atorpai iluarsiniar-

dlugo Kuk-itut nalunaerKutap a-

kuneranik kingugdliuvdlune Kuk-

értarnigsså, Kuk-itut.

månalo nalunaerKutap akunere

tamaisa kuk-értfltarput ingming-

nut, Mariavdlo nalungilå Kuk-ip

nulia uviminit sujugdliussordlune

aneriassåsagaluarpat KivniléraK

suna Kipilåsavdlugo Kuk-ip nu-

liata uvime aninera erKordlugo

ilagsissa rniåsagpago.

Juvelerer & Guldsmed

Jørgen  Hansen  . 3952 Jakobshavn

Smykker  og   brillestel   repareres1

Bestillingsarbejde  udføres

Tugtupit  slibes  og  indfattes

Hurtig levering

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36