Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						narssamaup

kukukuneua

anorimit nungutdlarnartumit aput persoralårpoK igdlunguamut

nikanarpalugtumut, tåssanilo ilaKutarit najugagdlit sivisuvat-

dlåmik ajornartorsiutinik napåumigdlo najorncKarsimåput. ki-

siånile tingmiakulunguaK mikissox KalipautigigsangitsoK igdlup

inugtainik Kimagtitsivdlunilo kingumut akiusinangoridgtitsivoK.

tåssame Uumine tingmiaK neriungnerup ualipautainik Kauma-

ssunik KalipauteKarpoK.

OKalugtualiårKame tassane kussanartume Martin A. Hansenip

(1909—55) ingmikut periausilingmik oxalugtuatdlarKissusia ava-

tangissinigdlo navsuiaeriausia crsserKivigsumik malungnarput.


tusarnårpåt angalåinartOK anger-

dlarsimavfeKångitsoK silatiming-

nitOK, anore. KasorKalersimavoK,

sordlo taima ilimanartoK. ilåne

narssamut natdlåinartarpoK Ka-

suerserniardlune, tauvalo maker-

KigtariaKartarpoK.

ilåne aput igalåp såvane Kag-

fartarpoK, kåvigdlune, jcitigtussiv-

dlune tauvalo tåmartardlune. it-

suartorpåtigut, isumaliorput, Kui-

agigåtigut måssa Kuianartorsiag-

ssaKarata.

anordlerpoK unugdlo ingerdla-

vok. anore agdliartoraluarpoK ki-

gaitsumigdle. nautsiviup orpisa a-

kornisigut ingminut uniakalårtu-

ssissarpoK. anore nungutdlarnar-

toK. inungmut ilumortumik OKau-

sigasaligtut nangåssortutut oKå-

ngitsortariaKångitsututdle encai-

nartarpoK. tåssame tamånaugu-

narpoK inime inersimassut anori-

mit nungutdlarnartumit tusåssåt.

unuk ingerdlavoK, apiuardluni-

lo. sujugdlermik Kanerujugssuit

siligtut, tårmit igalånut aggertar-

tut naussussarssuångortardlutig-

dlo Kaumassut. kingorna Kanit

migdliartulerput akulikineruler-

dlutik sivisoKissumigdlo uvinga-

ssumik nåkariartortualersimåput.

tauva sanimut sågkalugtuinar-

put, persilerdlutik, tåssame uni-

ngikångame atissarssuarmine Ka-

Kortume kaujatdlagdlune ilung-

mutdlo itsuartordlune.

— hå aput takoriarsiuk! niviar-

siarxat mingnerssåt OKarpoK. a-

ngajuata nipangersarpå. tåssame

méncat aput nuånarissaraluarpåt,

kisiåne måna nuånårutigisinau-

nago isumaKarput. unup ingerdla-

nerssuane niviarsiarångup tåu-

ssuma aput pivdlugo oKausia tåu-

na kisingajangme oKausiuvoK. tå-

ssa sorssungnerup nalåne, sor-

ssungnerssuaK sujugdleK, nuname

avingarusimassume igdlunguame

pitsorpalugtume, ardlånik ajoKu-

teKartulingme.

angutåt igsiavoK avisimigdlo a-

tuardlune. tåssa sule atuagkane

atauseic uteKåtårtuarpå. KerKa ti-

kitarpå, tauvalo autdlartendg-

tardlugo. arnåt alersinik ilårtui-

vok. agsut sukavoK, kigdlaigut kå-

putdlugo, amuvdlugo sukasumik

taimailiortuardlune tauvalo ilår-

tfitine kipivdlugo, avdlamut kå-

putentigdlugo, sukavatdlåicaoK.

mérKat ingmingnut tikivigdlutik

nerriviup teKenuiane igsiåput a-

visitdlo pisoncat issigingnårdlu-

git. nipaeKaut isumaKatigéKalu-

tigdlo.

KåumarKutigigsåmerugaluarpat

ine najoruminarpalungnerusaga-

luarpoK, pialuteKardlune, nerri-

vit Kalérait, åssilissat, pialuit. ki-

siåne Kilåmit umåssuseKarpalu-

ngitsumik nivingassoKarpoK ili-

ssanik avdlanik umåssusiaissu-

mik. iluaxutåungilaK KutdleK pe-

troliutortoK Kivdlersagaunera kå-

ngusagtå Kivdlertuinauvdlune. or-

ssoKångilaK. nivingåinångilaK, ni-

vingagardliuna.

KåumarKUtauvoK igkane nivi-

ngassoK seKersartoK Karbid-imik

ikumatilik. angutåta Kaumassor-

talerniarsimagaluarpå, kisiåne tå-

ssa Kaumanera kussanåipoK. uvi-

ngavdlunilo tungujorpalugpoK i-

kumanera ingianardlune, tåssalo

nukeicartitdlune Katimåjussartu-

mik nipeKarpOK. tauva KameKå-

tålersarpoK tingmissatutdlo pa-

pingminik åpartårissutut Kagfar-

tårissututdlo ilissardlune. aitsåt

inugpalålersarpOK toKulivigtitdlu-

ne.

nanenissap peKUtit nungutdlar-

nere igkavdlo påpiarartaisa si-

mernere tikuartortussivai. ajoKU-

tit tamaisa erssersitdlugit. kinat

amitsut påsissagssartait påsiumi-

narsisitdlugit. Kaumarnup suka-

ngassup sut tamaisa ajorneruler-

sipai, ama tarningit, KåumarKU-

timingnut liliagssaerutut.

ilånériardlune silame eraigsi-

vitsup taleK takisoK pujorfikut i-

lungmut mangutardlugo pissar-

poK, taimailivdlune kissarssut si-

låmortitdlugo.          taimailigångat

mérnat isikordlugtarpåt Kanitik

Kungujulassutut angmatitdlugit,

kisamime  soKutiginartutuaK.

tåssame kissarssut aumaxarpoK,

ine kiagsauteKångivigsungilaK. ta-

kornartaK iseraluarune imaKa ta-

måna maluginaviångikaluarpå.

tauva angajorKåt sapingisaming-

nik iliorniåsagaluarput. tåssa per-

rorutigåt sut tamaisa naggatå ti-

kitdlugo issertorniardlugit.

ilånime ilisarisimassait pulaor-

tarput. ilimagissaKartarunarput,

ilait Kutdlertut karbiditortutut

tagpigtigissunik isseKartarput. pi-

ngitsussårdlutik mérxat siutait

ipeKarsoralugit misigssortarpait.

tåssame siutait ipeKångitdlat ati-

ssaitdlo ilårtorsimavdlutik. ilaKu-

tarit træskue issikimissårtarpaii..

tåssame pårivdluagåuput aluler-

Kåmerdlutigdlo. taimaigpåme ila-

Kutarit a j utuvigsimagunångitdlat.

kisiåne pitsugaluardlutik perKig-

sårtut. pitsunermit sapilerneK er-

ssertarpoK sut tamarmik soKuti-

ginériikångata.

sujugdlermik ilaKutarit ajor-

patdlångivigsumik ingerdlåput.

tauvale angutåt sivisumik såku-

tujuvoK. kingornagut pitsåungit-

sumik suliaKarpoK, uvdlormut a-

kigssarserKalårnartumik, pisiag-

ssat akisoKaut, nåkariartulerput.

tauva nåparsimassoKarneK. tamå-

na ilisimaneKardluinarpoK. ajor-

nartorsiutit aseruilerångata nå-

paut OKartarpoK tåssa uvanga pi-

ssugssångorpunga. månalo angu-

tåta ivssorsiutå nivautaK issip a-

putigdlo unigtipåt, inussutituari-

niardlugo. tamåna issertorneKar-

sinaujungnaerpoK. tåssa amigar-

tunik peKartuåinarneK ingerdlåi-

narsinåungilaK. sapingisamik sivi-

sumik kussanartumik issertorni-

arssaråt, mana terissat nerissag-

ssausiviånut isisaerputdlunit.

angutåt avisinik atuarpos tåu-

kutorKat uteKåtårdlugit. arnåt i-

lårtuiuarpoK kipissugssåungitsu-

ssåmik.

alersip tugdlia, kigdlaigut ujat-

dlerdlugo kåputdlugo nusugdlugc

kipisuitsumik. taima ingerdlåinar-

sinaujungnaerpoK. taimågdlåt su-

aussamernit. uvdlut tamaisa. pii-

gutårånguit, migdliartortinavig-

dlugit. isse aputdlo issertugag-

ssaujungnaerpoK.

tauvame? ilaKUtarime tåuko pe-

riarfigssaKångitsungitdlat. inui-

me ilait ikiutsianuivdlutik Kinu-

vigisinauvait. igkane inuit pit-

saussugunartut åssinge nivingå-

put. Kå Kainiaritse, åssilissat o-

Karput, kikutdlunit igåine piner-

sautigssancigput, taimåitumik na-

leKaKaut avdlanitdlo ikioncusså-

ngitsunut tuniniaråine iluaKutau-

sinåuput. aunalo KutdleK nivinga-

ssok, iluaKutåungilarme nivingåi-

narpoK atorneKarane tujormina-

Kutauvdlunilo. kisiåne arnåta i-

ma pårivdluartigå Kivdlarigsutit-

dlugo uliamik orssugssautilingmut

akisugunaKalune. aunalo uiluvig-

ssup pua amussarissap Kane. aki-

suvok, tåssame tusardlugo ernu-

mitsugame, tamatigutdlo atåtap

tigugångamiuk OKalugtuarilerdlu-

gitdlo suna nunat takornartat piv-

dlugit atuarsimanerine uiluvig-

ssilp puatigut anissutut OKausé i-

tarput. tåssame, ilaKutarit sivisu-

lårtumik perdlernavérsimasinåu-

put pigissatik tuniorarunikit, tå-

ssame inime isersimassut tamar-

mik nalungilåt pigissatik akisu-

jussut.

atåta atuarpoK avisimik. anåna

alersinik ilaortuivoK, méncat ni-

paitdlutik avisitoncanik issiging-

nårput, ardlåinåtalunit malugi-

ngilå inarfigssångulersoK.

kisiåne anore sukagtisimavoK.

pissauneKalersimavoK, angerdlar-

simavfeKångitsujungnaerdlune,

kisiåne tåssaulersimavoK såku-

torpagssuit nålagåt maligterpag-

ssualik. minutit igtualårtuinait

nagdliutarput sorssugkiat sanior-

Kualitdlarångata, persuvdlo pa-

miuisa igalåt anaulertarpait, tå-

ssalo nipaerutitdlatsiartarnerit

entumitsut, taimailigångat anore

iliveKarfikut KimugserpalugtoK

tusarssaulersarpoK orpit akug-

dlorKuarpalugdlugit.

taima nipaerutitdlatsiarnerane

matumut pissorpatdlak tusarpåt

silardlermut. inip matuvdlo silar-

dliup akornåniput igavfik torssu-

ssardlo. kisiåne tåssa tusarpåt. a-

tausiåinardlune pissorpatdlak.

anånartik issigåt arnåtalo id-

tornane. issai agdliput mérKatdlu-

me åma uineruput, tårtitdlutik

ersinermit. tamarmigdlo anånåt

mérKatdlo atåtamut issikuserput.

sule avisimut issigivoK. kisiåne i-

ssai aulariarneK ajorput, atué-

ngilaK.

Kiviångilai naluvåtdlo KanoK er-

KarsauteKarnersoK. angutauvoK

ingmingnit avdlaunerussumik er-

KarsartartoK, ersinermingnilo Ka-

noK erKarsamersoK naluvigpåt,

Kiviångingmatingme. kisiåne anå-

naK mérKatdlo peKatigigput. suna

nalunartoK tikiutilerångat ersi-

lersarput. erKaimavdluarpatdlår-

påt. unuat ilåne sinigput. tauva

kasugtortOKarpoK. igalåp silatåne

angut KeKarpoK. unuaK måna aut-

dlåsautit, såkutungorKussauvutit.

sule sorssungneKarpoK.

angutåta niarKe magssitipå na-

Deres ur

er i gode hænder hos os ...

Vort moderne reparations-

værksted modtager gerne De-

res ur eller brille til repara-

tion.

nalunaerKutarKat

uvavtinut suliarititarniaruk

årdlerKutiginago ...

sutdlivivtine     moderniussume

nalunaencutårKat issarussatit-

dlunit  suliariumaKåvut.

URMAGER   JOHN   GRAUTING

Torvet 1  - Lemvig

lunaerKutardlo Kiviardlugo uvane

igkame nivingassoK imatutdlo o-

KalugtussissoK: bi åma ti (nipa-

ngerit utarKivdlutitdlo).

issai erKumitsumik Kingorne-

Karput, ImaKa angutip erKarsar-

neranit pissumik, sukangassoK

nalussardlo Kaencussigångat pi-

ssartOK. åp, aggilerpunga.

—   sunauna?   anåna   isuvssug-

POK.

Kiviarpai issikiitut issigilerdlu-

gitdlo issailo nukigtorpalulerpui.

igavfikut pårssuåkutdlo inger-

dlarpalungnera tusarnårpåt, ni-

paingåramik uningarKigsångåra-

migdlo sordlo anersårtorungnaer-

simassutdlunit.

tusarpåt issimit mato nipenca-

ssok magperpatdlagkå. anore i-

serpoK. nipaitdlerKingmat tusar-

påt apererpatdlagtoK: — månlto-

Karpa?

isumaKarput sivisoKissoK. må-

ssalo pisugpalua tusågaluardlugo

sajulerput matukut putungmat, i-

lumorsårpalugdlune, tupigusug-

palugdlune. tupigusugpalugdlune.

tigumiaKarpoK.          niviarsiantat

mingnerit nivdliatsiarput tigu-

miå takugamiko Kiåuminartumik

amilårdlutik isumaKaramik ersi-

naKissoK.

—   ila åma sunauna? arnåt i-

suvssugpoK.

—   tåssa narssåinaup kukukua,

angutåt akivoK.

tåssa issaisa påsilerataKåt ting-

miarujuarånguaK.

atåtap tingmiånguaK angmalu-

kutdlak tigumiarpå, niaKualo

kuvdluata igdluatungånut talor-

simavoK.

—  majuartarfit ujaragtåne na-

nivara, oKai-pOK.

— kisiånile, kiap, ... anåna aut-

dlartipoK.

—  apume tumeKångilaK, angu-

tå akivoK, tingmivdlune aporsi-

mavoK.

arnåta tingmiaK tiguvdlugo su-

luisigut kunigpå.

—   kissartorujugssuvoK, Kaigit-

se savtitdlugulo! OKarpoK. mér-

Katdlo ornigdlugo tingmiaK ag-

tualårpåt. tåssame merKuisa iluat

kissarpoK. påsinångilaK tingmiaK

toKungassoK taima kissartigisi-

naungmat sulungme nivingåinar-

tut iluåne.

—   encuméKaoK ... atåta ing-

minut OKalQpalungneruvdlune o-

KarpoK, apumit Kåtdluitsisitausi-

mavoK. kisiåne mato erKordlua-

vigdlugo tusarneKarsinaussumik..

—   isumaKarpunga navsuiarne-

KarsinaussoK, anåna OKarpoK, ni-

viarsiarKatdlo tingmiånguaK ag-

tualårussåråt kigaitsumik aniat

igalånukarpoK. igalåmut angisu-

mit nigdlertumut kine tugtitdlu-

go silåmut itsuarpoK. nalungilå

suna takusavdlugo. tauva sut ta-

marmik erssencingnerulerpoK, ta-

kuvå inuk KemertoK angutinit

angnerussut orpit akornisigut åu-

ngartoK.

tåssame kukukok apumut nå-

karsimavoK månilo inime kiag-

tume aput merKuinltoK augdlune

kuseriamingutalerpoK. ilait O-

Kartarput narssap kukukua Kali-

pautilugtoK, åmalume takoncuså-

rutigssåungilaK. kisiåne nalingi-

nartut Kalipautine atordluarpai,

sordlo piliitanit kajortunit Kali-

pautine pisimagå, Kajussiagssanit

inerisimassunit, Valmuiminermig-

dlo, unuavdlo tårneranit kuseri-

arnerit mardlugsuit. narssap i-

ssertugarå, kiap ilisimangnigtup,

atsertariaKarpå, kisiåne avdlanut

OKautiginago.

kussanartunik mikissunik isiga-

KarpoK, amitsut mångertut. ting-

missame tåssane sut tamarmik

sagdlaitsumik angmalorput, nia-

Kua seKiingingajagsimassunik i-

ssilik, siggua, tåssångalo auk ku-

lårdlune.

kingumut atåta avisiminut i-

ngerKigpoK, kisiånile kinguningua

igavfingmut ilane anitdlagfigalu-

git. ilaKutaussut tamarmik nag-

dligssuivdlutik Kiangajagput, ki-

siåne tåssa kukukoK toKungavoK,

erisarneKåsaordlo, tåssame neri-

neKarnigsså isumagineKarmat. e-

risarérame migdliatdlaKaoK, su'a-

me tåssa. inalugamernit ingming-

nut nuiutut mikissut, tingue, aKa-

jarua umatiminérarssualo miki-

ssok mångertoK iluanit anitdlag-

put, tåssa iluane Kaumassunik

tingmiaK KalipauteKarpoK.

alåta silamut anivoK, KaKortui-

nauvdlunilo apumit isencigdlune

akutigssat persillit nagsardlugit.

orssumineK sujatsivingmut iline-

KarpoK, imaKa pisuénguat, kisiå-

ne måna anånap sivnituånguane

tamaisa tigorarpai, nautsiat iga-

mut ikineKarput ingmingnut isu-

mavdlutaerunermik nungutitik

tigorångilait, tåssame anånap ne-

riungnerup nagdliutorsiumik ne-

rissagssånik igangmat. måssalo

inarfigssaK KångerikatagkaluaK,

nerrivik KalilerneKarpOK KaKor-

tumik kussanartumik, måssa kar-

bidimik Kutdliuvdlunit takuju-

minaitdlisaineraluanut akornute-

Kångitsumik. tauvale KutdleK si-

lamut anineKarpoK Kamencuvdlu-

go, nanerutdlo akisoK ikitdlugo

nerriviup Kanut ilineKarpoK.

silame tårtume anore Katimåg-

poK. assagput ermigdlutik, ig-

dlaerdlutik, kussagsardlutigdlo.

tauva nagdliutorsiumik neriler-

put. kukukoK avguarneKarpOK,

tamarmigdlo mikissuaråinarmik

pigssaKarput, kisiåne ilumorpoK

tingmiångup tamaisa Kårsitdlar-

tingmagit.

GU1DKARAMELLER

De eneste rigtige karameller er Toms Guld Karameller

kukarnårKit téssauput Toms  Guld Karameller

13

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36