Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						

tassame jutdlilerpoK

„Santa Lucia Kaumarnup inua" —.

nåparsimaviup akunerssuagut

højtalerikut tugsiarneK tusarner-

sok tusarssauvoK, tassame linuk

tåuna radiukut autdlakåtineKar-

mat uvdlOK Santa Luciap uvdlua-

nik taineKartOK erKainiarneKar-

dlune.

nåparsimavingme nipåineKar-

poK nerinerup naligingmago. å-

mame inoKarpatdlångilaK. init i-

låne angut inusugtoK kisimitdlu-

ne KarsungaKalune nalavoK, mau-

ngåinardlo ukissivdlune maKai-

sserpalugtumik. kinå Karsunga-

KissoK issigilerdlugo påsissaKar-

narpoK silatorpalugtoK, aulajåi-

palungnerdlo Kardluine ipumersi-

massune takugssauvoK. issai sai-

massut maKaisserpaloKaut, inug-

tålo encarsauteKarpaloKaoK, tå-

ssauvorme ajoKe inusugtoK. eri-

narssut tusarnårtitdlugo takor-

dlorpalugsimagaluarpoK, nång-

matdle ernarsautine nangisima-

gunarpai. sunaunalo takordlorsi-

magå?

„tassame jutdlilerpoK," tusar-

ssåungingajagtumik anersåmivoK,

kingumutdlo takordlugai tåku-

put.

sutorniartarfingme imigagssag-

dlerfiiingitsume isersimavoic kav-

fisordlunilo. isilerdlune agdlagar-

taK takussane utanuvdlugo iser-

simaniarpoK, tassame arfineK

mardlunut niviarsiarKat Santa

Lucia erinarssutigalugo isertug-

ssåuput, tusamårusugkamigitdlo

iserérdlutik   någpåssuk   aniniar-

POK.

taimaitdlutik Kutdlit Kamine-

Karput, nanerutitdlo nerrivingmi-

tut kisimik ikumalerput. tauvalo

matup tungånit tugsiarpalungneK

tutsiupoK   Kaumanerdlo   augpila-

ngusersoK matup tungånit tåkut-

dlune. tåssauna niviarsiånguaK i-

neKunaKissoK sujugdlersaussoK

niarKumigut sisamanik nanerute-

Kardlune tigumiaKardlunilo isiler-

sok. kingugdlit isågaluarmata på-

singilai, sujugdleK alarneK ajule-

ramiuk. erinagexaoK, kisalo su-

jorånguanut sågdlune unigpoit.

sule erinarssorput, niviarsiånguv-

dlo angut issigingnigtine torKar-

dlugo Kiviarpå, malungnånginga-

agdlagtoK:

Ole Elisassen,

Nuk.

jagtumigdlo augpitdlerpoK sordlo

ånilåruteKardlune, tauvalo kingu-

mut aniartordlune autdlarpoK.

takordluileraluarnine uggori-

ssutut ajoKe anersårulugpoK, ta-

ssame asasså månalo utanrissoK

tåunauvoK Jensine.

inip Kalipautåta KaumaKissup

sule Karsunganerulersipå kipi-

sarpalungårtumigdlo ukissitilcr-

dlugo.

angajorKåka, Katångutika, asa-

ssara ikingutikalc måna ungasi-

ngårpåka, månilo takornartauvu-

nga. nauk nunarKatigiligkåka su-

ngiuterérsimagaluardlugit månalo

Kimagdlugit igdloKarfiup nåparsi-

mavianut unigtariaKarsimavunga,

taimailivdlungalo ilisarisimassav-

nit tamanit Kimagausimavdlunga.

ilagigsingXiåkalo imaKa jutdli-

milunit ajoKeKarsinåungitdlat. i-

lalo taimåisagpat AtåtaK nåking-

nigtoK-å ikiorniåkit OKalugfingu-

amingne jutdlip  tipaitsungnartua

¦ Utroligt, at jeg sådan rent kunne glemme at invitere resten

af personalet til firmaets julefrokost ..!

¦  ila tupingnanaoK, sulissuka avdlat jutdlimut frokosteriar-

Kuniardlugit puigorsimagavkit... !

tusarsinaorKUvdlugo tauva ami-

gauteKångineruvdlutik jutdlisior-

sinåusåput.

kingumut anersårulorKigpoK,

erxarsautailo ingerdlarKilerput:

asanerpaussara Jensine måna

eritarsautigissaleKåvkit, tassame

ungasingårdlutit nagdliutorssua-

vut nagdlilerput, nalungilatdlo u-

kioK kingugdleK jutdlisioKatigig-

kavta KanoK nuånersimatigissoK,

månale ungasingårdluta nagdliu-

torsiortugssångorpugut. tamånale

tiguniartigo misilingneKautitut,

tassame asangningnikut aulajåi-

sinauneK Kåumatine ardlaKartune

utarKinivtigut pissugssauvoK, ne-

riugpungalo uvavnut nåmagigtar-

dlutit utarKiumårtutit. Jensine a-

sassara pivdluarneK uvavtinut tu-

niuneKartugssaK aitsåt påsiumår-

pat nåmagigtardlutit utanceréru-

vit.

anånaga, atåtaga Katångutingu-

åkalc måna jutdlileKaoK, pernar-

dlungalo Kimagsimaleravse uvav-

nut OKitsungilaK, nauk isumaKar-

simagaluardlunga ilagigsinguåka

nuånårdlunga jutdlisiOKatigiu-

mårdluse, sunauvfale Gutip av-

Kut avdla atorKugå. misilerKår-

niarpångame KanoK ingminut tu-

niutigisimanersunga. erKaima-

Kåvsile, tassame måne ilisarisi-

massa.Kångilanga. åmalo kiserdli-

OKalunga nalavunga. inivne ta-

mavsilunit sinigfigssaKaraluartu-

se ungaseKåvsile. taimalo inune-

i*up atortitai pavånga åriugssu-

neKartut nåmagalugit nuånårdlu-

talo tigussariaKarpavut, akerdli-

lersuisinåungilavume.

mérauvdlunga silagtulerKårniv-

nit ilivsinik jutdlisiOKatigingnig-

tarsimanika sarssuatitalerérpåka,

pingårtumik tugsiutit mérauniv-

nit nuånarissåka atorneKartitdlu-

git.

jutdlerujugssup uvdlåvane ite-

ruma erKarsautivkut najoruna-

Kåvse, tåssane asanerpaussaralu-

nit jutdlisioKatigisinåungilara, ne-

riusaungale jutdlime iseriartoru-

mårivse uvanga sivnerdlunga.

„tassame jutdlilerpoK," anerså-

rulugpcK tauvalo nipe siutainut

tutsiupoK:

„jutdlip linuåne

ingilit nipait."

tugsiutip nuénareKissåta ator-

nerata artorssauteKalersipå issai-

nitdlo perKUsersuitsunit Kuvdlit

kulerput, tåssalo kiserdliornerup

Kuvdlé artorssauteKartup aningit-

sorsinåungisai.

„pavuna KaumassoK nuingmat

inungnut jutdlilerpoK;

ånåussisserput erniungmat

tamåna pingulerpoK.

Kilagssuarme uvdlorissat

Kaumaneråtut angnikitsOK

seKernup Kaumarnatut ingmat

/: umåssutitut såterpåt :/.

tugsiut nångmat Kilåmut soKé-

ngitsumut. ukissivoK erKarsaute-

Karpalungålerdlune, erKarsautailo

ungasigsumut autdlararput. anga-

jorKåne Katångutine ilagissanilo

kinguleriårdlugit issigissutut ili-

ssarpai, tåukununale Kanga jutdli-

siortarsimanere tåkuteridgput.

sila atdlånceKaoK uvdloriarpag-

ssuitdlo Kilangme uiscrilavdlutik

Kåumatdlo imigsisimassoK Kåu-

mareKalune nunaKarfingiip Kulå-

ne KåumarsaissuvoK. igdlut ta-

mardluinarmik ikumåput, tassa-

me jutdliarKap unuarå. inusugtoK

mérarpalugtOK  (tåssa  ajoKe inu-

sugtoK) angajontåne ilagalugit pi-

nersaeKatauvoK, nalornilerånga-

milo sagdlaitsumik aperissardlu-

ne, unuap KerKardluinalerpoK. pi-

nersainerminilo inilerput, åmame

angajorKåve unuap KerKanut a-

leKånut KaerKutisimåput jorngu-

ame sujugdleK (angajugdleK) jut-

dlisiorngålerpoK. unuap Kencar-

tordlo angutåta OKarfigå naneru-

tit igalåmitut ikiterKuvdlugit. i-

nusugtiingup ikitilerdlugitdlo ta-

kulerpai åma avdlat ikitilersut i-

nuitdlo angatdlatilersiméput ig-

dlumit igdlumut, ilumut misigi-

ssaK nuånissusia, ikiterinine iner-

dlugo tunungmut Kiviarmat a-

ngutå arnålo suliungnaerdlutik

tunissutigssatik tiguvdlugit utar-

Kiput. tassame ilerKoråt jutdliar-

Kap linuåne linuap KerKanut tu-

nioråutardlutik. Kungujulavdlutik

jutdlime pivdluarKungmåne nuå-

nångårdlune akivai, nangminerdlo

tunissutigssane tiiniutdlugit. av-

dlat piungnaerdlugit puiailerput

tamarmigdlo nuånårutigeKait tu-

nissutisiatik. angajorKånilo aning-

mata ernerat kisimilerame Kut-

dleK Kavsiipå nanerutitdlo augpi-

lassumik Kaumanerisa ine Kåu-

marsarpåt, tauva sagdlaitsumik

jutdlisiutinik tugsiarujulerpoK pi-

nersautit ikiissutigalugit.

ajoKe inusugtoK kingumut ta-

korruinerminit uipoK avdlalo ta-

kungilå KilåK KaKOrtumik Kalipag-

simassoK soKångitsoK. ugguarpa-

lugpoK, tassame sup ardlåne per-

patdlagtup takorrugå nuånersoK

åungartipå, kingumutdlo nipåineK

KasunartoK nagdliupoK.

asassane takordlulerpå Kungu-

julavdlune saimarpalungårtoK.

tåunalo takcrdluleramiuk eriner-

palugdlunilo kipisarpalungåler-

sarpoK   nalornilersardlunilo.

jutdlilerpoK. asassåliinime u-

ngasigpatdlårpoK. ingagdlune ki-

serdliumertaraoK, ilame jutdle

KanoK atommårnerpåt? asassani-

lo najertigileramårnerpå? igdlo-

Karfik tåmarnartCKarpatdlårpoK,

tamånalo nalungilå. tassame na-

lorninartorpagssuaKarpoK,           i-

ngangmik inusugtunut ingminut

nålagkersinåungitsunut. nangmi-

neK asassane tatigå, åmale na-

lungilå tatiginaraluartut pututi-

taussarmata. tamåkule erKarsau-

tigileraluarångagit neriungnerup

erKarsautit taimåitut matortarpai,

asanerpaussåtame sagdloKitama-

viångilå. månalo kiserdliordlune,

ilame kiserdliungårdlune, nalale-

rame erKarsåumigutdlo ingminut

neriorsscrtarpoK asassane najorti-

gilerdlugo jutdlisiorKåsagune må-

na misigissane erKaivdlugit asa-

rsane nuånårtiniangårumavdlugo.

ilame arnap tåussuma najortigi-

lerumårnigsså erinigeKalugo Kila-

nårissaKå, asaKigamiungme.

månale jutdlime agssangmitdlu-

gulunit pivdluarKusinåungilå, u-

ngasingårporme. agdlagkatigut

pivdluarKusimavå erKaimangåru-

mavdlugulo agdlagfigisimavdlugo.

asassaminik takordluinera tele-

fonip sujanerneranit akornuserne-

KarpoK. ånaiumångeKissanilo å-

naigamiuk uggoringårpå. kingu-

mutdlo nipaitdluinarneK nagdliu-

poK, linuarorporme.

uvdlut tugdliiitut assigiåKissu-

mik ingerdlåput, jutdlilo Kanig-

dlivdluinarpoK. sulilo angnermik

ajoKe inusugtoK nikatdlungaler-

poK. ilame ilagigsinguanilunit na-

jorsinåungilai jutdlivdlo ivangki-

liuanik tusardlersinaunagit. måni-

lo ilagissaKaranilo ilisarisimassa-

KångilaK.

jutdle Kanigdlivdluinartordlo

ineKatituå avdlatdlo pingasut a-

Kagumut angerdlartugssångorput.

taimåitumigdlo unukut sutulera-

mik atautsimordlutik unugsiorput.

natdlukåtalermata ajoKe inusug-

toK iniminut iserpoK igalårdlo

angmardlugo. silåmut igdloKar-

fiup tungånut issigisinaulerpoK.

igdlut ikitersimagamik igalåvine

uvdlorissat augpilassut takugssao-

Kaut. atdlårKigkaluaKissoK uvdlo-

rissat anginerit kisimik erssiar-

Kalårput. igdloKarfingme Kutdlit

amerdlavatdlåt Kaumanerisa u-

kiup linua alianaitsoK matorsima-

våt. bilit ingnåtdlagissiutivdlo ni-

paisa nipåinigssaugaluaK akornu-

sersimavåt, taimalo ajoKe inu-

sugtoK maKaississagssaKartineru-

lerpåt. erKaimalerpai nunaKarfi-

nguame ukiup linua nipaitsoK a-

lianaeKissordlo.

Kilangme uvdloriarpagssuit ui-

sorilåput silalo nipaitdluinardlu-

ne. mérarpagssuit kisimik nipili-

orttlvdlutik tatsime sikusimassu-

me pinguarsimagaluit angerdlåsi-

måput. åmalo igdlut silatåine mé-

i arpalugtumik tugsiarnerit nipae-

rusimåput, jtitdliarKavme linuko-

rå. nukagpiaraK Kulit migssåine

ukioKarunartoK kisimitdlune ig-

dlup sujoråne KeKarpoic, kinålo

nuånårpaloKaoK Kumutdlo uvdlo-

riarpagssuit         issigingnårdlugit,

tauvalo nunaKarfinguaK imingor-

fine ungageKissanilo issigisinau-

lerdlugo. igdlut tamardluinarmik

igalåve naneruterpagssuarnik i-

kumåput silatåinut apiimut su-

kuluitsumut augpilassumik ki-

ngorneKardlutik. Kåumativdlo nu-

ngulersup aput Kivdlalårtuinå-

ngortitdlugo sancarfigisimavå,

nauk aitsåt nuilåraluardlune. i-

maK nunatdlo ungatdlit erssare-

Kalutik tamarmigdlo nagdliutor-

sicrpalugdlutigdlusoK Kåumarsi-

måput. nukagpiaraK pivdluarpa-

loKalune KungujugpoK, ilame sor-

dlo sule tugsiartut tusågai, tassa-

me silatangiaeKåtårtut ilagisima-

gamigit. „KåumarpoK nuna" ki-

salo „nunavtinut Kåumantut tar-

ritdlune" naggasiutdlugulo „ingi-

lerpagssuit" (Guterput) sordlo su-

le tusågai. nunancatimik silata-

ngiarneKardlutik tusamerneraiv-

dlutigdlo ineKUgingnigtarnere ilå-

nilo ipilitsiarssuarnik siikuanta-

nigdlunit tunississarnere. ilailume

tamarmik nuånårdlutigdlo jutdli-

siordluarKussissarnere sordlo siu-

taine tusarssaussut.

kingumut Kilak uvdloriarpag-

ssualik umerulerpå, arssarnerit

KalipautigeKissut tåkusimåput. i-

lumutdlo jutdle nuånersoK.

iserame angajorKåme aperssu-

lermåne nuanårdlune OKalugtupai

KanoK nuénertigissumik silata-

ngiaisimanermingnik. agdlåme i-

liniartitsissup assilisimavai, nauk

linuaugaluaKissoK, KangamigoK

Kåumåtdlak.

arnåtalo asangnigpaloKalune a-

tissaiaramiuk neriseriardlugo i-

nartipå OKarfigalugulo: „aKago

jutdlerKigtugssauvoK uvdlåkut si-

latangiaissut tusarnårniåsavase

siningniaritse. uvdlåralånguaK nå-

lagiartugssåuput." „anåna, aKago

silatangiaerKisaunga." „silatangi-

aerKigkumårputit, sinigdluarna."

„sinigdluarna."

takorrugå nuånerserugtortoK i-

neKatå iserdlune perpatdlangne-

rata åungartipå. påsivå Kialersi-

mavdlune igalårme angmatitdlu-

go åmuinaK likissisimagame. ma-

toriardlugo inarpoK erKarsaute-

Karpalungårdlune. „tassame mé-

raunivne nuånårdlunga jutdlisi-

ortarsimavunga angajorKåka Ka-

tångutika nunarKatikalo najor-

dlugit. ukioK kingugdleK anånaga

ungasingårdlune jutdlisiorpoK nå-

parsimavingme Danmarkimitume.

månalo åma najornago jutdlisiu-

saunga kiserdliordlunga Kima-

gausimavdlungalo."

erdloKerpalugtumik anersåru-

lugpoK  erKarsautinilo  Kimangni-

^S,l^Kf^%*,3ffl^S^©J^S^^na*^^a^'^«Mt^a^^,#^

20

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36