Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						

ardlugit ineicatine umataussiortoK

sulerujoKatigilerpå.

igdlunguaKarpoK tagpavane,

savautit inigssaråt tåuna;

mérénguaKarpoK  tancamane,

tamarmigdlo Gutigåt tåuna;

pulaorta,

iserta,

nuanarissarsissugut;

tamåssa

tamarmik

ånagfigissagssatuåt.

unuarordlune kingumut sut ta-

marmik KamineKarput, ajoKile

tårmut   ukissiuarérdlune   siniler-

POK.

axaguane ineKatå autdlarpoK

ajorungnaerdlune, tåssalo kisimit-

dlune måna inime arfinilingnik

siniglilingmilerpoK. ilalo kiser-

dliornåssusia. uvdlordlo tamåt si-

nigtuåinangajagpoK. singnagtume

Kimagdlugit uvalilersordlo eKi-

vigdlune iterame atuagkat sågi-

narpai, tåukume encarsautai ar-

torssarneralo Kimagtitarpåt av-

dlardluinarmut såtitardlugo. atu-

agkatdle ama nåssarput, taimalo

encarsautit takorruinartut nagdli-

uteniigtardlutik.

Kilåic KaKortumik Kalipautilik

soKångitsordlo sarssuatitanik issi-

gingnårfingme Kingorfigtut ili-

ssarpoK, tåussumame issigiuarne-

rane ardlaleriarpoK takorrugaKar-

dlune. månalo kingumut mérau-

nerup uvdlue åssilissatut sarssua-

lerput.

mérKat åssugkersorsimassut a-

tuarfiup initåne orpiliarujugssu-

armik kåvigput. kinat nuånårpa-

loKaut. orpiliavdlo nanerutaisa

Kaumanerine kinat nuånårpalug-

tut tåutorigsarneKarput. avatåne

igsiavingne angajoncåt mérKa-

mingnik nuånårtunik tugsiardlu-

aKissunigdle tugsiaitatauput.

ajoKiat påtagpoK tugsiartutdlo

nipitungårmata erssiancalåvig-

dlune, sordlume atuarfik Kangå-

tåsassoK, ungasianime agdlåt tug-

siarneK erssareirissoK tusarssau-

vok: „KåumarpoK nuna — jutdle

nagdliungmat". ila sordlo atuar-

fiup inerssuå KåumarnerussoK pi-

nersautitdlo mérKat nangmingneK

sanårissait erssaringnerulersut.

nukagpiarardlo orpiliamut Ka-

ningnerussoK tugsiardluaidssoK

nuånårpalungårpoK. tugsiutdlo

nångmat ajoKe atuvfåssilermat

arnaminut tulagkiartorpoK, tåssa-

me ajokip inusugtup sujugdler-

påmik atuarfingme jutdlisioncår-

nera. ajoKivdlo atuvfåssissutånut

tusarnårdluaKaoK anåname sar-

dliaråne. ajoiup atuarpå: „niviar-

siarånguaK ikitsisaerniaK". nång-

mago mérKat kingumut orpiliaK

kåvigpåt „jutdlime ivangkilio" a-

tordlugo mérarpalugtumik. nång-

måssuk pisangnagtineKarput, pi-

sangnåmingnigdlo nerineråne ili-

niartitsissoK atuvfåssivoK atuar-

dlugo „jutdle nuånemerpåK"

nångmago orpiliap nanerutai nag-

gatårdlugit kåvenrigkatdlarput a-

tordlugo „KUjavdluse Kaigitse

merdlertut-å". nångmåssuk orpi-

liap nanerutai KamineKarput or-

piliardlo tulangneKardlune. åssi-

gingitsorpagssuanrik pinguartine-

Karput. naggatågut angerdlaler-

dlutigdlo tugsiarKårput atordlugo

„Gute Kujanarsile". aniagamik

nukagpiancap anånane tasiordlu-

go angerdlaKatigilerpå naneruar-

filerdlune avKutimingnilo avig-

sågkatik sinigdluantussardlugit.

atdlårxeKigame isseKaoK, uvdlo-

riarpagssuitdlo uisorilassut nala-

ne arssarnerit kussanaidssut a-

ngalavdluaKaut. igdlortik anguli-

gåt KåumarigsåKaoK, nanerutitdlo

igalåt såvine ikumåput. nukag-

piarKap nalungilå tarKamane kia-

lårdlunilo   nuånisaKissoK,    åmalo

Katangutine nukardliussut OKa-

lugtutugssauvai.

nåparsimassunik pårssissup ne-

rissagssat entutdlugit isernerata

takorugai nuånersut åungartipai.

kingumutdlo påsivå uningaving-

mine kiserdliornartumitdlune. i-

lagissaKångilaK ilisarisimassaKa-

ranilo, tamatumauna artorssaler-

sitarå. taimailigångamilo åsassa-

ne Jensine saniminérKUSsaralua-

Kå, ungasingårpordle.

adventip sapåtaisa kingugdler-

såne unukut arKanermut Kiter-

KutilersoK telefone sujanerpoK,

sunauvfa autdlartornikut ajoKU-

sertoKarsimassoK. ajoKivdlo tusa-

ramiuk agsut nagdligusugpoK, su-

nauvfa ineKatigssane. maskinale-

rissoK inusugtoK encuneKarpoK

sakissamigut autdlaisimavdlune,

tupingnartumigdlo penugsiler-

torpoK. åmalo uvdlut piarérsar-

fiussut ingerdlanerine KUtdlerme

arnat inånit nugtertoKarpoK, å-

malo angutit arnatdlo atautsimut

afdelingilerdlugit inigssineKarput.

taimalo alikusersusinaulerput jut-

dlimilo ilaKutarigtut jutdlisiorsi-

naulerdlutik.

aKagumut jutdliarartugssångor-

poK. ajoKilo inusugtoK ilimagi-

ssaminit KimaneroKaoK ineKatine

uningaKatinilo sungiusimalerpai

ilisarisimassatorKamisutdlo ilag-

siordlugit. init pinersarneKarmata

ajoKip maskinalerissuvdlo ineKa-

titik mardluk isumaKatiglssute-

Karfigait avdlat tamarmik iner-

pata aitsåt inertik pinersarumav-

dlugo. unuarormatdlo aitsåt pi-

nersailerput unuamut atatitdlugo.

nalunaencutaK unuap Kenca Kå-

ngermago ineKatigit pivdluarKO-

Katigigput nuånårdlutik, nauk

perKingikaluardlutik pivdluarneK

misigisimavdlugo inertigdlo jut-

dlerpalårtungortitdlugo pinersar-

simassartik  nuånårutigalugo.

ajoKe inusugtoK inardlunilo nu-

nunex sapilerdlune KiangålerpoK,

tåssame asangågaisa måna nag-

dliutorssuit autdlarnerpait. naug-

dlo uningaKatine sungiusimagalu-

aKalugit taimåitoK måna kiser-

dliungårtutut misigisimavoK. a-

ngajorKåt, Katångutit ilisarisima-

ssatorKatdlo erKarsautimigut na-

jungålerpai. Kasuneruvdle uer-

narneruvdlo artorssautit Kånger-

tipait.

jutdliarKap uvdlånguane itera-

mik Kamuna artorssauteKangår-

nine nuånårdlutik itertunut ma-

lugnartingilå. uvdluvdlo inger-

dlanerane KimaneK nuånårnerdlo

uningassunut artorssauteKaler-

sartunut siaruartertuarpå. artor-

fisauteKartuvdlo nipaitdlune misi-

gingneKatigingningnermigut OKi-

lisautarpai, nauk Kamuna nang-

mineK artorssangåraluardlune.

mérKat nålagiarneråne åmalo nå-

parsimassut nålagiarneråne ar-

tornaraluaKaoK. nåparsimassume

nålagiarneråne erine sajugtoK ar-

torssauteKangålertaraluarpoK uni-

ngaKatimik niviarsiångup 17-inik

ukiugdlip saniane. inugdle sapi-

lerfigssaKartarpoK. uvalikut tug-

siaKåtårnertalingmik nålagiartit-

dlutik niviarsiånguaK OKalOKati-

gerujortitdlugo Kanga jutdlisior-

tarnermik, sapilerpoK tugsiaKåtå-

rutip nalungitdluagåta sinigfing-

mut palutipå manigtulersitdlugo.

tugpatdlersautitutdle OKautsit uko

erKaivai: „erKigsissumik Kimatsi-

vigåvse, erKigsissumik uvanga

pivnik tunivavse, silamiut iler-

Kuåtut pingilavse." tugsiutdlo u-

na erKaivåtaoK:

pivdluarKussivdlutit

Gute ivdlit serniginga.

Kåumarsånga kinangnik,

såimåussivdlutit piginga;

issiginiånguånga

kisalo endgsisånga.

tåuko encaigamigit kingumut

enugsineK misigivå ilerxunilo a-

tivdlugo. umikutdle telegramit a-

tuarérdlugitdlo tunugdlune sinig-

fingmine KiangålerpoK. encar-

sautai avunga Kaugdloringmik a-

pisimassumut autdlakåput. tåva-

niput erKaimangnigdlutik nalu-

naersimassut. pingårtumigdlo a-

leKame nuånaringågkame nalu-

naerutai artorssautigivatdlårpai

imåitut: „encaimaKalutit jutdlime

ukiortågssamilo pivdluarKuvavti-

git". tåuko atuaramigit issaine

maKaisserpaloKissune Kuvdlit ku-

lerput artorssangårdlunilo Kialer-

Pok. ilame sordlo aleKame nipå

sagdlaitsoK tusålerålunit. angajor-

Kåme nipait, atåtame nipå Kati-

toK, anånamilo nipå asangnigpa-

lugtOK. asassamilo nipå asangnig-

palugdlunilo arnarpaloKissoK. Ka-

tångutinilo nuånårtut Kimassut-

dlo, taimalo erKarsautigingårneri-

sigut takorulerpai angajorKåme

angerdlarsimavfiat jutdlerpalug-

tumik pinersarsimassoK.

„igavfiup matuanit inimut ag-

pakåupoK. inivdlo Kinguane éssi-

liarssuaK kisime issigerKUvoK: å-

nåussissoK savanik pårssissutut

ajungitsutut åssinga Kaulersup

kussanaKissup nalåne. pisatsersu-

tit åssilissatdlo inigssinere årKig-

ssutdluagaoKissut tåssåuput nang-

mineK åncigssugai. jutdlimutdle

pinersautit angajorKåvisa åncig-

ssugarait.

atåta nalaussårfingme nalau-

ssårpoK tugsiardluaKalunilo nipi-

mik Katitumik anånalo igsia-

vigssuarmut ingitdlune nuerssai-

vok, orpiliånguardlo tamanik Ka-

lipautilingnik nanemsersorsima-

vok. Kutdlit nanerutaussanik pæ-

rigdlit igalåminernik nivingatag-

dlit KåumareKaut. atåtalo tugsia-

rungnaerpoK, tåssamiuna mérKat

silatangiaissut agpipatdlagtut, mé-

rarpalugdlutigdlo tusarnissusé.

anånap nuerssagkane unigtipå,

tåssame mérKat isertugssat sutu-

gagssainik savssainiarame, ima-

Kalo Katångutit ilagissugssauvait.

påsilerpålo anåname takiingikå-

ne. erKumigiumerdlugo misigssu-

inialerpoK sok angajorKåme ta-

kiingineråne. nangminerdlo ati-

ssainik atautsimigdlunit atissau-

sivingmitoKångilaK. agdlagfia ini-

minlkaluarpoK påpiarausivialo.

kisiåne Kåvine ingminut tunga-

ssunik soKångitdluinarpoK. ag-

dlagfiata Kåvane nanerutit mar-

dluk sutdlivigissartagå avai-Kut-

dlugo inigssisimaput. igalåkut si-

låmut Kiviarame KingigtorssuaK

Uvkusigssardlo kisimik takoncu-

put. Kaugdloringmik apisimåput

ivnartaitdlo Kaugdlorigdlutik asu-

le kussanaKutauginarput.

„erKaimangitsornaviångilångå-

sit nanerutit ikisavåka."

anånane taima OKarpatdlagtoK

tusaramiuk Kiviarpå, påsivdlugu-

lo agdlagfingme Kånitut naneru-

tit ikilerai. erKaimavånime, nane-

rutitdlo ikilermagit issaine kuv-

dlit takuvai. issaine nanertute-

Kardlune Kimåvfigissagaine a-

sangneKissune. anånåtame nalu-

ngilå nåparsimavingme jutdle Ka-

noK itussoK. månale najoraluar-

pai takuneKarsinaunanilo sianigi-

neKånginame. mérnat isålermata

issigigamiuk neriugpoK tåuko ta-

kusinåusagåne. nukagpiancat ti-

merssortitarsimassai niviarsiar-

Katdlo umisårfigissarsimassai ta-

marmik nuånåKalutik anånap

savssagainik piumaKalutik tigor-

Kåiput. Katångutit iseramik ki-

maKissut nanerutit agdlagfiup Kå-

nitut takulerdlugit kipisarpalug-

tumik kinaKalerput méraKatitig-

dlo aningmata uninardlutik.

atåtåtalo malugalugit avdlamut

såsarnialerpai.

najasiåle aperilerpoK: „atåta,

ane nåparsimavingmikame?"

takuvå atåtame kinå avdlångu-

atdlagtoK akivordlo: „åp, kisiåne

a j orungnailerporoK".

„ilå ane nagdlingnaK, imaKa ki-

simipoK." najasiå ingminut pissu-

tut OKaraluartoK ilait nipaitdliat-

dlaKaut.

OKarfigerusungåraluarpai kisi-

mingitsune, uningaKatinilo kI-

mavdlutik jutdlisioKatigigdlutik.

takusinåungilåtdle amalo tusarsi-

naunago. taimailissordlo Kitsuti-

ngua agdlagfiup Kanut KaKivoK.

misigaoK tungånut autdlardlune,

ilame Kitsutinguaminut maKaissi-

nera angeKaoK. månalo kingumut

såminut påkiisinaulerpå. ornigpå

agdlagfingmilo igsiavianut ingit-

dlune påtalerdlugulo. malugissa-

Kångilardle. årname påsivå taku-

sinåungikåne. tåssame nerssutau-

tinguatalunit takusinåungilå, ta-

kusinauvåle maKaisserpaloKalune

igsiavine issigigå. unale nerssuti-

ngugaluardlune issai maKaississa-

Karpalugdlutik aliasugpalugtune

Kuvdlé agdlagfingme Kanut nå-

kartartut. tupagdlune periarpå

sunauvfauna sinilersimagaluar-

dlune. måna iterpoK erKailerdlu-

gitdle telegramisiane atuarsimav-

dlugit, aukume sule tigumivai.

aKaguane jtitdlerujugssup uv-

dlåkuane ajoKe nåparsimavingmit

anivoK OKalugfingmilo nålagiaKa-

tauvdlune. kingumut maKaissineK

malugerKigpå, tåssame tugsiut

„Guterput" atorneKarmat nipine

sajoKissoK tugsiaKatauvoK. anger-

dlaramilo inarpoK nerileramigdlo

aitsåt makitdlune. uvdloK nåla-

giarnerme palasip OKalussivfigi-

ssane ikingune sinigfiane igsia-

Katigå tugsiutitdlo nuénareKissa-

tik atorneKarmata tugsiardluaKa-

lutik.

uvdloK tåuna angnertunerussu-

mik erKaimassagssarsingilaK, KUt-

dlitdlo Kamingmata kingumut er-

KarsauteKangårdlune sinilerneK

ajulerpoK, encarsautai nunaKar-

fingmut imingorfigissånut tunga-

lerput.

katerssortarfingme inusugtor-

pagssuit katerssusimåput jutdlip

orpia kåvingniardlugo, tåssame

jutdlerujugssup umikuane iler-

Koråt inusugtuinarssiivdlutik or-

piliaKatigigtarneK.

inusugtutut erKasuteKångitsutut

nuånårtututdlo kinaKardlutik tu-

sarneKissumik jutdlip tugsiutait

atortarpait ine isersimavfigtik su-

le nuånernerulersitdlugo. ki-

ngornagut tunissutisissarput, ing-

mingnume tunioråutaramik. nuå-

nårneratdlo sukuluitsoK unup i-

ngerdlanerane atausiujuartOK uv-

dlågssåkut nangineKartarpoK ig-

dlumit igdlumut silatangiainikut.

„NålagaK-å nuliarit pingorterKå-

ravkit" tusarneKissumik jutdlip

åipåta uvdlåkuane atorneKartar-

mat.

ajoKe inusugtoK maKaississa-

Kartutut   anersårulugpoK,   kingu-

mutdlo   KilåK   måna   pinersarne-

KarsimassoK ukisilerdlugo.

Nup ikerssua avangnamik a-

nordlerpoK. Kåumåssuardlo samu-

nga pisimassoK magdlit Kåvinut

kussanaKissumik tarranigsima-

vok. inusugtoK avKusinikut ino-

KångeKissiikut åmut ingerdlavoK

kiserdlioKalune. jutdlerujugssup

unukorå nunaKarfigdlo inungor-

fine Kimagsimagamiuk encarsau-

teKaKalune inoKångitsumukarsi-

mavoK unuap ivdlernartup nipåi-

nerane silarssup perpalue kisisa

tusåjumavdlugit, akornusersorne-

Karanilo encarsarumavdlune ki-

serdliornartumukarsimavoK nauk

pulaorfeKartugssaugaluardlune.

åsavko naoralaortitsivit akomå-

nilo imarssuaK Davisstræde Kåu-

matip sarKarsimangmane Kåu-

marsimavoK Kagfialårdlunilo er-

ssitdlune.

åpavko KåKarssuit kussanaKi-

ssut apumit Kaugdlorigsisimassut

Kéumatip Kåumartisimavai. igdlo-

Karfigdlo oncuanipoK kussanaKi-

ssumik jutdlerpalårtoK takusi-

nauvå, perpaluitdle tusåssai ano-

rip imavdlo kisimik perpalulersi-

tarai nipilerssornertut itdlune i-

nusugtup siutainut ångutardlune.

sunauvfame pigårtup radio ang-

matisimavå, taimalo ajoiup inu-

sugtup takordlugainut nuånersu-

mik ångusimavdlune.

aKaguane unukut nåparsima-

ssut orpiliaicatigigput puigunae-

Kissumik ajoKip inusugtup ånrig-

ssugånik. orpik nåparsimassut

makisinåungitsut inånipoK kå-

vingneKarpoK tugsiutitdlo nuåna-

rissat torKarneKartut atorneKar-

tardlutik. ajoKip inusugtup oKa-

lugtuamik nuånersumik atuvfå-

ssinera uningaKataussut nåparsi-

massunigdlo pårssissut nipaitdlu-

tik tusarnårpåt. kingornagut ajo-

Kip inusugtup OKauseKarnermigut

encaivai ilagissat Kimagsimassat

måna orpingmik kåveKatigisinåu-

ngisat ungasigdlutik jiitdlisiortut

maKaississaKardlutik neriuteKar-

dlutigdlo ukiume tugdlerme ilagi-

ssånguatik Kimagusimassut najo-

rumårdlugit. erKaivåitaoK toKO-

rérsimassut måna pivdluarfigssu-

arme jiitdlisiortut ånåussissoK ila-

galugo.

OKautsinilo naggaserpai:

„tuningilavkit erdlingnartumik,

tunivdlutitdle umatinguamik". u-

vagut måna sule intlssugut tai-

malo Jisuse ånåussisserput taku-

sinaunagulo erssitsumik tunisi-

nåungilarput. tunissutdlo atausi-

tuaK tuniusinaussarput tåssa, ing-

mivtinut tuniutariaKarpugut nå-

langnivtigut inoKatinutdlo asang-

ningnivtigut Gute atåtaK ernitualo

asavdlugit pencussait nålagdlugit

angnerpåmigdlo tuniuvfigalugit.

„tuningilavkit erdlingnartumik,

tunivdlutitdle umatinguamik."

nåvoK.

Skal der

være

fest

så skriv til os!

Leverandør til

Set. Georgs Gilderne.

Skriv efter brochure!

Ballin &Co.

Vi kan levere alt til:

„FORENINGSFESTER".

De kan købe næsten, hvad

De har lyst til.

F. eks. har vi alle slags varer til

TOMBOLA. — Der kan bestilles

efter vore specielle tombolalister.

Varer til: LYKKEHJUL — SKY-

DEBANE — RINGSPIL — PILE-

KAST og FISKEDAM.

Endvidere kan vi levere ANDE-

SPIL samt LEGETØJ til juletræs-

fester.

Bestil varerne til bazaren i god tid.

For foreninger afregning efter festen

BADSTUESTRÆDE 15

1209 KØBENHAVN K.


21

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36