Tķmarit.is
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						

såkutup jutdliararsiornera
OKalugtuårKane katerssugkanitunie „OKalugtuat navianångitsut"
OKalugtuarineKarpoK Villy Sørensenip pissarnermisut Kuiasår-
palungajagtumik, ingmikut atuagkiortutut periauseKartumik er-
sserKigsagkamik onalugtuarå KanoK såkutup jutdliarå isfnau-
ssok! — Villy Sørensen (in. 1929) danskit atuagkiortuinut mo-
derniussunut pingarnernut ilauvoK 1962-imilo danskit Akade-
miata nersornautisiarissartagånik tuninexardlune. 1965-ime
naugmincK Akademi-mut ilaussortaulerpoK.
Kaertartut pingårutigdlit nåkåti-
tåusagångata jutdliancap linuku-
ane nåkåtitaugajugtarput, tåssa-
me såkutut inusugtut suliartik
puiordlugo avdlanik erxarsarKa-
jåssarmata tingmissartut nåkåtit-
sissutit taimailivdlutik arajutsi-
ssardlugit måssa angisorssuvdlu-
tigdlo nipitugaluaiussut. tingmi-
ssartorssuaK taimåitoK imaK si-
kusimassoK Kulautdlugo, Kilaup
aputai Kanit avKUtigalugit aker-
Kat nunanukarpoK. igsiaviane tu-
nordlerme såkutoK inusugtoK ig-
siavoK KaertartoK sardliardlugo,
Kaertartordlo tåuna ima imaKar-
tigaoK akencat nunåt tamåt ase-
rorsinauvdlugo nåkarfigssane er-
Koruniuk. kisiåne anore sumut-
dlunit ingerdlasinaussoK Kaertar-
tumik oKimåinerpåmigdlunit av-
Kutånik avdlångortitsisinaussar-
poK taimåitumigdlo såkutoK ki-
gaitdlagsauserdlune pigsitdlar-
KingnerpåK perKiineKarsimavoK
KaertartoK nagsardlugo pigsisa-
ssok, sorunalume pigsigpoK kigait-
dlagsauserdlune.
OKausigssame kingugdligssat
KanoK itunigssanut iluarsåussi-
nigssamut pivfigssaKardluarpoK
tåssame åmut avKutigssane sivi-
soKingmal. tingmissartup Kati-
mågpalugtumik inuvdluarKussi-
nera erninaK taorserneKarpoK a-
norip sujorssungneranit arnatut
ånilångassutut nivdliassutut nipi-
lik, uvdlorissatdlo ånilårsimassut
isserssuamingnik kussanaKissunik
Kaumassunik uisorersarput. såku-
toK sapitdlisarniardlune inuner-
mine misigisimassane nuånerner-
påK encarsautiginiarpå, kisiånile
tåssångåinaK nalulerpå tåuna
nangmineK avdlavdlunit misigi-
ssarisimanerå. tamatuma saniati-
gut åma akornusersorneKarpoK —
erinarssorpalåmik atausiorpalug-
tumik erinarssortoKardlune Kanig-
dliartuinartumik, tåssalo Kinileri-
arame takuvai ingilerpåluit eKi-
magtat tungiminut åpariartortut
tamarmik KaKortussut. kamagdlu-
ne kinait Kaumassut issigai, kisiå-
nile påsileramiuk tamarmik åssi-
giårtut atausiåkårdlugit misigssu-
lerpai tupigusutigeitissaminigdlo
påsilerdlugo åssigigkaluardlutik
tamarmik ingmikut nangminiu-
ssuseKartut avdlat åssiginagit.
tauva Kungujulårfigilerérpai, ki-
siånile akingingmåne Kungujula-
jungnaiginardlune, tåssa Kardlue
augpalugtut eicisåinarput sordlo
igtoramik KungujungneK sapersut.
kinåine issaisa entait tårnerssa-
Karput angisunik sordlo issani-
ssatut erssenugtigissunik. imaKa
ajuugitsunertik pivdlugo tåssugo
tOKUnigsså aliasutigigåt, tåssame
erinarssutitik någamikik nipa-
ngerput issimingnigdlo angisunik
aliasugpalugtunik issigilerdlugo.
påsitikusugkaluarpai såkututut
toKUgssane ersiginginamiuk misi-
ligdlugulo uvdluinarne OKaloKa-
tigigtarnertut OKaloKatiginialer-
pai, tåssame nangmineK ingerdla-
vine atortugssaungmåssuk, tai-
måitordle    aulajangersimavdlune
såkutoKarnikut issertat angnertut
OKaluseriniarnagit.
—  ilame uvdlorissat uisoringå-
leramik, tauvalo agssangme ig-
dluanik tikuardlugit, måname nå-
kariartulerame KaertartoK oKine-
rutileramiuk, igdluinarmingme
pårineK saperungnaeramiuk.
ingilit sivisumik tingmiput ing-
mingnutdlo issikutdlutik atautsi-
kut ingilip Kaningnerup Karnagut
akisinatik:
—  NålagaK, imåinginerpa Kau-
maneK nunarssuarmut Kingortitat
uvdlorissat Kaumanerånit agdlåt
nukigtunerussoK?
— taimaikaluarpoK, såkutoK na-
keringnigane OKarpoK, tåssame
påsisinaugamiuk ingilit aperssor-
nialeråne — ilame agdlåt entar-
sautigå ingilit téssaoratarsinau-
ssut ilisarnarungnaersardlugit a-
kerKat tingmissartortartuisa påsi-
niaisitait. taimåitumik tupigutsa-
KaoK tusaleramigit nuånårnertik
erinarssutigigåt tusarneKissumik
sulutigdlo tamanut iliordlugit siå-
rujugssuardlugit ingmingnut ag-
tortitårait takugamigitdle isigka-
tik KUtdlingordlugit niaKortik at-
dlingordlugo tingmilersut kigait-
dlagsauserdlune pigsigtartutut su-
ngiusardluarsimassutut OKartari-
aKalersoraoK!
—   pendngnångilaK niaKOK at-
dlingordlugo tingminigssaK, su-
aorpoK énilårutigimissårdlugo på-
silerdlugo anore atarKingnigdlune
ima KatsortigisimassoK agdlåt su-
acrtariaerutdlune:
—  auk niarKumut katerssortar-
poK, sangmivigdlo KimagtorKajå-
nartarpoK.
erninaK ingilit niarKutik Kut-
dlingorpait isigkatik atdlingor-
dlugit nålagdlutigdlo saniane
tingmilerdlutik, kisiåne kångutsi-
simanerat uluaine  erssipoK.
—  ilame taima sivisutigissumik
utanrisimagavtigit, utorKatserput.
Kilangmit ancaleravit inuit nu-
namiut ånåukiartordlugit.
såkutoK issime igdluanik sila-
tumik uisorerpoK:
—  uvanga tagpavånga autdlar-
titauvunga nålagauvfik angisor-
ssuaK piunériikiartordlugo, aula-
jangersimarpalugdlune OKarpoK,
kiavdlunitdlo såkututut pissug-
ssaunera malisaguvko akornusi-
sångilånga!
—   nalungerérparput, ingilit o-
Karput erinarssordlutik, nålagapi-
lup nålagkersuinera kipisaoK, hal-
leluja, halleluja! ! !
—  hm, såkutoK OKarpoK — ig-
dlersoravtigut?
—   åp, nålagaK, ingilit uivssQ-
misimaKalutik OKamiput.
—  hm, såkutoK OKarKigpoK. sok
kungimik ajortumik OKalugpise
akerKåme nunåt kungitsuvfiuvoK?
—  ilisimåssutsit kigdleKångilaK,
nålagaK, ingilit akiput, uvagut o-
Kautsit taima ajornartigissut på-
singilagut, kisiåne ugperårput Ka-
noidlunit iliornitit tamatigut aju-
ngitartut.
—   ait? såkutoK OKarpoK. ilu-
mordlunga OKåsaguma nuånåruti-
gåra. tåssame erKarsautigisimå-
ngilara   ajungitsunersOK   ajortu-
nersordlunit, tåssame såkututut
suliagssara suliarinåsagavko. ki-
siåne ajungitsoK suliarititdlugo
toKUsaguma — tauvame enrigsiv-
dlunga toicuinarsinauvunga.
—  åp, nålagaK, ingilit sagdlait-
sumik akiput, nalungilarput uja-
jaissut toKOKatigissariaKaritit i-
nuit ånåukumavdlugit, sordlo su-
jornagut Kilangmukartinak toKU-
simassutit.
—        toKussariaKarsimassunga?
såkutup narrujumivdlune akivai,
tåssame sule inugame taimåitu-
migdlo avdlatut påsisinaunago i-
ngilit såkutut tingmissartortartut
mitagdlugit OKartut. tauvalo ka-
måumernermit taliata igdlua pe-
riatårpoK Kaningnerdlo isarujug-
ssuardlugo, tauvale ingilip ulu-
ssame igdlua maningmago åma
sule såkortunerussumik isagpå.
—   såkutut tingmissartortartut
inusugtuput umarigsut, navérsiv-
dlune OKarpoK, kisiånile issaisa
sukangassut takugamiko ingilip u-
luai kussanaeKissumik auginar-
ssuvdluitk putdlagtut, ikioncår-
nermigdlo sungiusardluarsimaga-
me talime igdluanik tigumiaKå-
ngitsumik ikinut tarnut nagsata-
ne tiguvå kaussarfingmiorigami-
ungme ingilivdlo uluai sungiiissi-
simarpalugdlune tanitdlugit ki-
ngumutdlo aputitut KaKortigiler-
put nuanårnermitdlo augpitdler-
dlutik. ingilivdlo tingmivdlune or-
nigpå uluaisigutdlo kunigdlugo,
narragsimavdlune masangnera
atdlartertariaKalersitdlugo, ingi-
lit avdlat Kujaniumik Kimagtar-
dlutik  tugsiartitdlugit:
—  nersornardle, någssåungitsu-
mik nersornardle tupingnartulior-
tartOK!
såkutup Karna såkutut OKausi--
pilutåinik ulivkårpoK, kisiåne o-
Kausipiluit Karnanit aningitsor-
put. Kanorme navérniarsinauvai,
takungme issait tungujortut pi-
ngitsorpalussusé, mérKatut nuå-
nårtutut nipeKånginerpat taimåi-
tumigdlo OKautsitik ajortumik i-
sumaKartinaviarnagit? ingilit-una
OKaiiartausiat, såkutoK isumalior-
Pok, sordlo uvagut såkutune ting-
• missartortartune ingmikut OKari-
artauseKartugut. silatorssungitsu-
me tusarsinauvåka, kisiånime si-
laKåssuseK atortitdlugo ingili-
ngortoKarneK ajorpoK:
—   ikingutigingniarta, OKarpoK,
orKåkaluaruvta nuåningilaK, tå-
ssame OKartarput Gutip KarasaK
issigineK ajorå, umatdle!
kisiåne agsså isåusimassoK iki-
ngutingnernermut eKerKussoK ti-
gunago sikigput tunugdlutigdlo,
måssale sulue kussanartut takug-
ssaugaluartut taimåitoK tåssa i-
nugsiarnitdliorneruvoK. agssane
isåusimassoK peKipå, sujorasår-
dlugitdlo suaordlune:
—  imaKa ilivsinut erKigsinerup
ingilinut såkutoK ajiikukavsiuk,
ilivse såkutugssatut piiikunarso-
raluse misigssugaugaluaruvse ka-
siligagssat!
ingilit akingitdlat, nipitumik Ki-
åput manigtordlutigdlo, taimåitu-
mik såkutoK kingumut OKautsine
sukangasut pivdlugit ugguartari-
aKalerpoK imailitsiåinardle sai-
marpalulersinåunginame OKarpoK:
—    å tåssame, tupingnångilaK
måna puvfarKajågaluarama, kisi-
åne utoncatserpunga, utorKatser-
punga!
—   å nålagarput, isumåkérfigi-
tigut, issigåvtigit issivutdlo seKi-
nertut KaumaneKalisåput. OKarfi-
gitigutdle, Kilaup nunavdlo akor-
nåne ima sivisutigissumik ting-
misimanerpugut nigdlertuinå-
ngordluta silap KanoK ikaluarne-
ranilunit tingmisimanerput piv-
dlugo? sok Gutip ilisariumajung-
naerpåtigut, sok Kilangmut mato
parnaersimanerpå, soK-una inung-
nut OKariartumik nuånersumik
OKariartortisåeråtigut? ivdlit, er-
nine autdlartinerpa nunarssuar-
mut pissutigalugo uvagut ator-
figssaeriikamisigut?
såkutup OKautsit tåuko tusar-
dlugit uivssångumingårame pisi-
naugaluarune upinåsagaluarpoK.
sivisulåmik nipaKångivigdlune
nékariartorpoK, ingilit alangani-
ardlugit misiligpå uvdloriarpålu-
itdlo ilisarnartut issigilerdlugit,
kisiånile uvdlorissat ima sule sa-
jugtigaut iluamik issigingåtsiar-
neKarsinaunatik, ingilitdlo Kanig-
dlivigdlutik tingmiput Kinorpa-
lugtumigdlo issigalutik. tauvale
umatå aKinerungålerpoK angutip
umatånit aKineroKissumik, issai-
lo akornutaussunik Kuvdliliuler-
put — månarpiardlo silåinaK nig-
dleraluardlune Kutsingnerussumit
kissarnerulermat påsilerpå suna
tikilerdlugo sumininilo påsiniar-
tariaKalerdlugo.
—  péritse! suaorpoK.
—    nålånginerput isumåkérfi-
giuk, nålagaK, kisiåne Kimangnia-
Kinatigut atåtavnut OKausigssav-
nik ilisarnautigssamik nagsata-
Kartinata. imaKa kingumut isu-
måkérfigisagaluaråtigut!
—   iperarsinga! nivdliavoK, tå-
ssame ingilit tamaviåKissut miv-
figssane uniortilermåssuk, tigu-
mivåme talisigut niuisigutdlo au-
la jangerdlugo nunavdlo Kulingu-
agut sanimuinaK autdlarutdlugo.
—   iperarsinga, mivfigssara u-
niulerpara!
—  nålagaK, tusartigut ajortivut
Kissatigigivut, — kisiåne, nålagaK,
arssarssuaK tigumiat taimanikut
nunamukaravit pissariaKartisimå-
ngilat måname inersimassuvutit —
Gutimukautdlarput erneranit tu-
nissutitut?
—  silaerutilerpunga, såkutoK o-
KarpoK, silatusårniavigdlune tå-
ssame ilisimajungnaerusungina-
me, manale suna tamarme aula-
sinaussoK timåne aulalerpoK ti-
mimilo aulaneranit pisinaujung-
naerumanane igdlalerpoK, igdla-
leipoK ingilitdlo issigalugit igdlar-
nermik påsisimassaKångitsut, tåu-
kulo ernumarpalugdlutik issigåt,
akisinaulersitdlugo måssa sule ig-
dlariartaraluardlune:
—  ila ilivse erKigsinerup ingilé,
kivdlingnaraluarpuse, åp, arssar-
ssuaK una tiguniarsiuk, atåtavsi-
nutdlo      atarKinartumukautdlugo
sume najugalik nalvingikuvsiuk,
OKarniarise jutdlime tunissutisi-
agssarigå Kanordlo piumaguniuk
pisagå nåkånginardlugo — avKU-
tånilo arssaritdlariaunasiuk, Ka-
jagssutdlugule najugånut Kutsig-
sumukåusiuk mérånguatut iterti-
navérsågkatut!
tauva ingilit Kilangmiutut issait
seKinertut Kåumarput, Kardlu-
mingnigdlo såkutup agssai ku-
nigpait. agssortugatik mardlu-
ngordlutik avigput, ardlaisa Kaer-
tartoK KaeriåinaK atåtamingnut
Gutimukåupåt, ardlaisa såkutoK
sajugtoK nunamut missukiartor-
påt:
—  aput nigdlerdlunilo Kuasar-
poK, nåkarningne ajoKusersinau-
vutit, sordlo faldskærmia tatigi-
gunarnago. Kajagssuartumik nar-
ssamut KaKortumut missupåt
nangmingneK aput isigkamingnik
agtornago, tåssame kamigdlånga-
gamik, kisiåne såkutoK Kajang-
naitsumik  kamigpagssuaKarpoK.
—   inuvdluarit, inuvdluarit —
Kujanardlo! ingilit nuånåput su-
lugssuatigdlo aulatitdluaKalugit i-
latik malilerdlugit Gutimut i-
ngerdlassut. tugsiarpaluat såku-
tiip tusarnårpå, sikitdlunilo Kaune
kiagugtoK apumik nigdlorsaler-
dlugo. iluaKutåungingmatdle apii-
mut natdlarpoK erninaK kiagung-
ningutumut.
—   KanoK-una iliorsimassunga,
anersårulugpoK, ABC-mik Kaer-
tartutituarssuarput tiiniiipara Gu-
timut Kaningnerpåmut ajornångi-
nerpåmutdlo — toKumut ersiner-
ma takordluisilersimavånga uva-
ngalo sianik issigissåka ugperi-
ssorsimavéka — manale nuna-
mut tungmarKilerpunga, kisiåne
KaertartoK sumut-una pisimassoK
— Kaertartorme takordlugåinåu-
ngilaK — kisiåne KaertartoK ta-
kordlugåinausimanerpa tåssame
sule inugama?
nikuipoK erKane misigssorniar-
dlugo, misigssuisagåinime nala-
nermit pitsaunerungmat, takuvai-
lo akencat Kamutilé Kilangmut
såtisimassut ungasingisamine, må-
ssalo jutdliarKap unuaringmago
pinersarsimagaluartut orpiup a-
valeKutainik pinersautinigdlo tai-
måitoK ersilerpoK Kimånialeralu-
ardlunilo. kisiåne takuk — inuk
såvane KeKarérpoK. iluså tamale-
raraluartoK inusangatinarpoK, ki-
siåne inup ilisarnautainik takug-
ssaussoKångilaK, tamarme uligsi-
mavoK ilåne tarrajugtumik pujii-
ssångortartumik imalunit erKU-
mitsumik Kaumanermik aulassu-
tutut itumik. ånåuneKarnigssamik
neriumerneK såkutup inusugtup
erKaitsiarpå, tåssame takornartaK
såkutorpalangilaK, imaKa nausso-
rigsaissoK utoncaK entigsisimaju-
(Kilp. 32-me nangisaoK)
MINERALVAND
najorneKarsmauvoK
akunago
akuvdlugulumt
25
					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36