Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						


såkutup jutdliararsiornera

OKalugtuårKane katerssugkanitunie „OKalugtuat navianångitsut"

OKalugtuarineKarpoK Villy Sørensenip pissarnermisut Kuiasår-

palungajagtumik, ingmikut atuagkiortutut periauseKartumik er-

sserKigsagkamik onalugtuarå KanoK såkutup jutdliarå isfnau-

ssok! — Villy Sørensen (in. 1929) danskit atuagkiortuinut mo-

derniussunut pingarnernut ilauvoK 1962-imilo danskit Akade-

miata nersornautisiarissartagånik tuninexardlune. 1965-ime

naugmincK Akademi-mut ilaussortaulerpoK.

Kaertartut pingårutigdlit nåkåti-

tåusagångata jutdliancap linuku-

ane nåkåtitaugajugtarput, tåssa-

me såkutut inusugtut suliartik

puiordlugo avdlanik erxarsarKa-

jåssarmata tingmissartut nåkåtit-

sissutit taimailivdlutik arajutsi-

ssardlugit måssa angisorssuvdlu-

tigdlo nipitugaluaiussut. tingmi-

ssartorssuaK taimåitoK imaK si-

kusimassoK Kulautdlugo, Kilaup

aputai Kanit avKUtigalugit aker-

Kat nunanukarpoK. igsiaviane tu-

nordlerme såkutoK inusugtoK ig-

siavoK KaertartoK sardliardlugo,

Kaertartordlo tåuna ima imaKar-

tigaoK akencat nunåt tamåt ase-

rorsinauvdlugo nåkarfigssane er-

Koruniuk. kisiåne anore sumut-

dlunit ingerdlasinaussoK Kaertar-

tumik oKimåinerpåmigdlunit av-

Kutånik avdlångortitsisinaussar-

poK taimåitumigdlo såkutoK ki-

gaitdlagsauserdlune pigsitdlar-

KingnerpåK perKiineKarsimavoK

KaertartoK nagsardlugo pigsisa-

ssok, sorunalume pigsigpoK kigait-

dlagsauserdlune.

OKausigssame kingugdligssat

KanoK itunigssanut iluarsåussi-

nigssamut pivfigssaKardluarpoK

tåssame åmut avKutigssane sivi-

soKingmal. tingmissartup Kati-

mågpalugtumik inuvdluarKussi-

nera erninaK taorserneKarpoK a-

norip sujorssungneranit arnatut

ånilångassutut nivdliassutut nipi-

lik, uvdlorissatdlo ånilårsimassut

isserssuamingnik kussanaKissunik

Kaumassunik uisorersarput. såku-

toK sapitdlisarniardlune inuner-

mine misigisimassane nuånerner-

påK encarsautiginiarpå, kisiånile

tåssångåinaK nalulerpå tåuna

nangmineK avdlavdlunit misigi-

ssarisimanerå. tamatuma saniati-

gut åma akornusersorneKarpoK —

erinarssorpalåmik atausiorpalug-

tumik erinarssortoKardlune Kanig-

dliartuinartumik, tåssalo Kinileri-

arame takuvai ingilerpåluit eKi-

magtat tungiminut åpariartortut

tamarmik KaKortussut. kamagdlu-

ne kinait Kaumassut issigai, kisiå-

nile påsileramiuk tamarmik åssi-

giårtut atausiåkårdlugit misigssu-

lerpai tupigusutigeitissaminigdlo

påsilerdlugo åssigigkaluardlutik

tamarmik ingmikut nangminiu-

ssuseKartut avdlat åssiginagit.

tauva Kungujulårfigilerérpai, ki-

siånile akingingmåne Kungujula-

jungnaiginardlune, tåssa Kardlue

augpalugtut eicisåinarput sordlo

igtoramik KungujungneK sapersut.

kinåine issaisa entait tårnerssa-

Karput angisunik sordlo issani-

ssatut erssenugtigissunik. imaKa

ajuugitsunertik pivdlugo tåssugo

tOKUnigsså aliasutigigåt, tåssame

erinarssutitik någamikik nipa-

ngerput issimingnigdlo angisunik

aliasugpalugtunik issigilerdlugo.

påsitikusugkaluarpai såkututut

toKUgssane ersiginginamiuk misi-

ligdlugulo uvdluinarne OKaloKa-

tigigtarnertut OKaloKatiginialer-

pai, tåssame nangmineK ingerdla-

vine atortugssaungmåssuk, tai-

måitordle    aulajangersimavdlune

såkutoKarnikut issertat angnertut

OKaluseriniarnagit.

—  ilame uvdlorissat uisoringå-

leramik, tauvalo agssangme ig-

dluanik tikuardlugit, måname nå-

kariartulerame KaertartoK oKine-

rutileramiuk, igdluinarmingme

pårineK saperungnaeramiuk.

ingilit sivisumik tingmiput ing-

mingnutdlo issikutdlutik atautsi-

kut ingilip Kaningnerup Karnagut

akisinatik:

—  NålagaK, imåinginerpa Kau-

maneK nunarssuarmut Kingortitat

uvdlorissat Kaumanerånit agdlåt

nukigtunerussoK?

— taimaikaluarpoK, såkutoK na-

keringnigane OKarpoK, tåssame

påsisinaugamiuk ingilit aperssor-

nialeråne — ilame agdlåt entar-

sautigå ingilit téssaoratarsinau-

ssut ilisarnarungnaersardlugit a-

kerKat tingmissartortartuisa påsi-

niaisitait. taimåitumik tupigutsa-

KaoK tusaleramigit nuånårnertik

erinarssutigigåt tusarneKissumik

sulutigdlo tamanut iliordlugit siå-

rujugssuardlugit ingmingnut ag-

tortitårait takugamigitdle isigka-

tik KUtdlingordlugit niaKortik at-

dlingordlugo tingmilersut kigait-

dlagsauserdlune pigsigtartutut su-

ngiusardluarsimassutut OKartari-

aKalersoraoK!

—   pendngnångilaK niaKOK at-

dlingordlugo tingminigssaK, su-

aorpoK énilårutigimissårdlugo på-

silerdlugo anore atarKingnigdlune

ima KatsortigisimassoK agdlåt su-

acrtariaerutdlune:

—  auk niarKumut katerssortar-

poK, sangmivigdlo KimagtorKajå-

nartarpoK.

erninaK ingilit niarKutik Kut-

dlingorpait isigkatik atdlingor-

dlugit nålagdlutigdlo saniane

tingmilerdlutik, kisiåne kångutsi-

simanerat uluaine  erssipoK.

—  ilame taima sivisutigissumik

utanrisimagavtigit, utorKatserput.

Kilangmit ancaleravit inuit nu-

namiut ånåukiartordlugit.

såkutoK issime igdluanik sila-

tumik uisorerpoK:

—  uvanga tagpavånga autdlar-

titauvunga nålagauvfik angisor-

ssuaK piunériikiartordlugo, aula-

jangersimarpalugdlune OKarpoK,

kiavdlunitdlo såkututut pissug-

ssaunera malisaguvko akornusi-

sångilånga!

—   nalungerérparput, ingilit o-

Karput erinarssordlutik, nålagapi-

lup nålagkersuinera kipisaoK, hal-

leluja, halleluja! ! !

—  hm, såkutoK OKarpoK — ig-

dlersoravtigut?

—   åp, nålagaK, ingilit uivssQ-

misimaKalutik OKamiput.

—  hm, såkutoK OKarKigpoK. sok

kungimik ajortumik OKalugpise

akerKåme nunåt kungitsuvfiuvoK?

—  ilisimåssutsit kigdleKångilaK,

nålagaK, ingilit akiput, uvagut o-

Kautsit taima ajornartigissut på-

singilagut, kisiåne ugperårput Ka-

noidlunit iliornitit tamatigut aju-

ngitartut.

—   ait? såkutoK OKarpoK. ilu-

mordlunga OKåsaguma nuånåruti-

gåra. tåssame erKarsautigisimå-

ngilara   ajungitsunersOK   ajortu-

nersordlunit, tåssame såkututut

suliagssara suliarinåsagavko. ki-

siåne ajungitsoK suliarititdlugo

toKUsaguma — tauvame enrigsiv-

dlunga toicuinarsinauvunga.

—  åp, nålagaK, ingilit sagdlait-

sumik akiput, nalungilarput uja-

jaissut toKOKatigissariaKaritit i-

nuit ånåukumavdlugit, sordlo su-

jornagut Kilangmukartinak toKU-

simassutit.

—        toKussariaKarsimassunga?

såkutup narrujumivdlune akivai,

tåssame sule inugame taimåitu-

migdlo avdlatut påsisinaunago i-

ngilit såkutut tingmissartortartut

mitagdlugit OKartut. tauvalo ka-

måumernermit taliata igdlua pe-

riatårpoK Kaningnerdlo isarujug-

ssuardlugo, tauvale ingilip ulu-

ssame igdlua maningmago åma

sule såkortunerussumik isagpå.

—   såkutut tingmissartortartut

inusugtuput umarigsut, navérsiv-

dlune OKarpoK, kisiånile issaisa

sukangassut takugamiko ingilip u-

luai kussanaeKissumik auginar-

ssuvdluitk putdlagtut, ikioncår-

nermigdlo sungiusardluarsimaga-

me talime igdluanik tigumiaKå-

ngitsumik ikinut tarnut nagsata-

ne tiguvå kaussarfingmiorigami-

ungme ingilivdlo uluai sungiiissi-

simarpalugdlune tanitdlugit ki-

ngumutdlo aputitut KaKortigiler-

put nuanårnermitdlo augpitdler-

dlutik. ingilivdlo tingmivdlune or-

nigpå uluaisigutdlo kunigdlugo,

narragsimavdlune masangnera

atdlartertariaKalersitdlugo, ingi-

lit avdlat Kujaniumik Kimagtar-

dlutik  tugsiartitdlugit:

—  nersornardle, någssåungitsu-

mik nersornardle tupingnartulior-

tartOK!

såkutup Karna såkutut OKausi--

pilutåinik ulivkårpoK, kisiåne o-

Kausipiluit Karnanit aningitsor-

put. Kanorme navérniarsinauvai,

takungme issait tungujortut pi-

ngitsorpalussusé, mérKatut nuå-

nårtutut nipeKånginerpat taimåi-

tumigdlo OKautsitik ajortumik i-

sumaKartinaviarnagit? ingilit-una

OKaiiartausiat, såkutoK isumalior-

Pok, sordlo uvagut såkutune ting-

• missartortartune ingmikut OKari-

artauseKartugut. silatorssungitsu-

me tusarsinauvåka, kisiånime si-

laKåssuseK atortitdlugo ingili-

ngortoKarneK ajorpoK:

—   ikingutigingniarta, OKarpoK,

orKåkaluaruvta nuåningilaK, tå-

ssame OKartarput Gutip KarasaK

issigineK ajorå, umatdle!

kisiåne agsså isåusimassoK iki-

ngutingnernermut eKerKussoK ti-

gunago sikigput tunugdlutigdlo,

måssale sulue kussanartut takug-

ssaugaluartut taimåitoK tåssa i-

nugsiarnitdliorneruvoK. agssane

isåusimassoK peKipå, sujorasår-

dlugitdlo suaordlune:

—  imaKa ilivsinut erKigsinerup

ingilinut såkutoK ajiikukavsiuk,

ilivse såkutugssatut piiikunarso-

raluse misigssugaugaluaruvse ka-

siligagssat!

ingilit akingitdlat, nipitumik Ki-

åput manigtordlutigdlo, taimåitu-

mik såkutoK kingumut OKautsine

sukangasut pivdlugit ugguartari-

aKalerpoK imailitsiåinardle sai-

marpalulersinåunginame OKarpoK:

—    å tåssame, tupingnångilaK

måna puvfarKajågaluarama, kisi-

åne utoncatserpunga, utorKatser-

punga!

—   å nålagarput, isumåkérfigi-

tigut, issigåvtigit issivutdlo seKi-

nertut KaumaneKalisåput. OKarfi-

gitigutdle, Kilaup nunavdlo akor-

nåne ima sivisutigissumik ting-

misimanerpugut nigdlertuinå-

ngordluta silap KanoK ikaluarne-

ranilunit tingmisimanerput piv-

dlugo? sok Gutip ilisariumajung-

naerpåtigut, sok Kilangmut mato

parnaersimanerpå, soK-una inung-

nut OKariartumik nuånersumik

OKariartortisåeråtigut? ivdlit, er-

nine autdlartinerpa nunarssuar-

mut pissutigalugo uvagut ator-

figssaeriikamisigut?

såkutup OKautsit tåuko tusar-

dlugit uivssångumingårame pisi-

naugaluarune upinåsagaluarpoK.

sivisulåmik nipaKångivigdlune

nékariartorpoK, ingilit alangani-

ardlugit misiligpå uvdloriarpålu-

itdlo ilisarnartut issigilerdlugit,

kisiånile uvdlorissat ima sule sa-

jugtigaut iluamik issigingåtsiar-

neKarsinaunatik, ingilitdlo Kanig-

dlivigdlutik tingmiput Kinorpa-

lugtumigdlo issigalutik. tauvale

umatå aKinerungålerpoK angutip

umatånit aKineroKissumik, issai-

lo akornutaussunik Kuvdliliuler-

put — månarpiardlo silåinaK nig-

dleraluardlune Kutsingnerussumit

kissarnerulermat påsilerpå suna

tikilerdlugo sumininilo påsiniar-

tariaKalerdlugo.

—  péritse! suaorpoK.

—    nålånginerput isumåkérfi-

giuk, nålagaK, kisiåne Kimangnia-

Kinatigut atåtavnut OKausigssav-

nik ilisarnautigssamik nagsata-

Kartinata. imaKa kingumut isu-

måkérfigisagaluaråtigut!

—   iperarsinga! nivdliavoK, tå-

ssame ingilit tamaviåKissut miv-

figssane uniortilermåssuk, tigu-

mivåme talisigut niuisigutdlo au-

la jangerdlugo nunavdlo Kulingu-

agut sanimuinaK autdlarutdlugo.

—   iperarsinga, mivfigssara u-

niulerpara!

—  nålagaK, tusartigut ajortivut

Kissatigigivut, — kisiåne, nålagaK,

arssarssuaK tigumiat taimanikut

nunamukaravit pissariaKartisimå-

ngilat måname inersimassuvutit —

Gutimukautdlarput erneranit tu-

nissutitut?

—  silaerutilerpunga, såkutoK o-

KarpoK, silatusårniavigdlune tå-

ssame ilisimajungnaerusungina-

me, manale suna tamarme aula-

sinaussoK timåne aulalerpoK ti-

mimilo aulaneranit pisinaujung-

naerumanane igdlalerpoK, igdla-

leipoK ingilitdlo issigalugit igdlar-

nermik påsisimassaKångitsut, tåu-

kulo ernumarpalugdlutik issigåt,

akisinaulersitdlugo måssa sule ig-

dlariartaraluardlune:

—  ila ilivse erKigsinerup ingilé,

kivdlingnaraluarpuse, åp, arssar-

ssuaK una tiguniarsiuk, atåtavsi-

nutdlo      atarKinartumukautdlugo

sume najugalik nalvingikuvsiuk,

OKarniarise jutdlime tunissutisi-

agssarigå Kanordlo piumaguniuk

pisagå nåkånginardlugo — avKU-

tånilo arssaritdlariaunasiuk, Ka-

jagssutdlugule najugånut Kutsig-

sumukåusiuk mérånguatut iterti-

navérsågkatut!

tauva ingilit Kilangmiutut issait

seKinertut Kåumarput, Kardlu-

mingnigdlo såkutup agssai ku-

nigpait. agssortugatik mardlu-

ngordlutik avigput, ardlaisa Kaer-

tartoK KaeriåinaK atåtamingnut

Gutimukåupåt, ardlaisa såkutoK

sajugtoK nunamut missukiartor-

påt:

—  aput nigdlerdlunilo Kuasar-

poK, nåkarningne ajoKusersinau-

vutit, sordlo faldskærmia tatigi-

gunarnago. Kajagssuartumik nar-

ssamut KaKortumut missupåt

nangmingneK aput isigkamingnik

agtornago, tåssame kamigdlånga-

gamik, kisiåne såkutoK Kajang-

naitsumik  kamigpagssuaKarpoK.

—   inuvdluarit, inuvdluarit —

Kujanardlo! ingilit nuånåput su-

lugssuatigdlo aulatitdluaKalugit i-

latik malilerdlugit Gutimut i-

ngerdlassut. tugsiarpaluat såku-

tiip tusarnårpå, sikitdlunilo Kaune

kiagugtoK apumik nigdlorsaler-

dlugo. iluaKutåungingmatdle apii-

mut natdlarpoK erninaK kiagung-

ningutumut.

—   KanoK-una iliorsimassunga,

anersårulugpoK, ABC-mik Kaer-

tartutituarssuarput tiiniiipara Gu-

timut Kaningnerpåmut ajornångi-

nerpåmutdlo — toKumut ersiner-

ma takordluisilersimavånga uva-

ngalo sianik issigissåka ugperi-

ssorsimavéka — manale nuna-

mut tungmarKilerpunga, kisiåne

KaertartoK sumut-una pisimassoK

— Kaertartorme takordlugåinåu-

ngilaK — kisiåne KaertartoK ta-

kordlugåinausimanerpa tåssame

sule inugama?

nikuipoK erKane misigssorniar-

dlugo, misigssuisagåinime nala-

nermit pitsaunerungmat, takuvai-

lo akencat Kamutilé Kilangmut

såtisimassut ungasingisamine, må-

ssalo jutdliarKap unuaringmago

pinersarsimagaluartut orpiup a-

valeKutainik pinersautinigdlo tai-

måitoK ersilerpoK Kimånialeralu-

ardlunilo. kisiåne takuk — inuk

såvane KeKarérpoK. iluså tamale-

raraluartoK inusangatinarpoK, ki-

siåne inup ilisarnautainik takug-

ssaussoKångilaK, tamarme uligsi-

mavoK ilåne tarrajugtumik pujii-

ssångortartumik imalunit erKU-

mitsumik Kaumanermik aulassu-

tutut itumik. ånåuneKarnigssamik

neriumerneK såkutup inusugtup

erKaitsiarpå, tåssame takornartaK

såkutorpalangilaK, imaKa nausso-

rigsaissoK utoncaK entigsisimaju-

(Kilp. 32-me nangisaoK)

MINERALVAND

najorneKarsmauvoK

akunago

akuvdlugulumt

25

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36