Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						

Sikuiuitsume Kei<ertai< pat-

dligtailissaK Maltatut itoK

KuleKutåta uparuamiarpå KeKer-

taK Jan Mayen, inuit amerdlane-

rit radiup silagssamik nalunaeru-

taine tusartagåt. kisiåniliuna sor-

ssungnerssuarme kingugdlerme

akencanit pilerigineKamera su-

mivfine pissutigalugo kisime er-

KaisitsissussoK imame akugdler-

ssuarme KeKertamut seKinerajo-

Kissumut Malta-mut, tåssame Jan

agdl. nakorsaK

Aksel Rom

Mayen tåssaungmat KeKertångu-

aK anordlerajoKalunilo pujorajo-

KissoK sikuiuitsup imåne Kalåt-

dlit-nunåta kangiane Islandivdlo

avangnåne kangianitoK. nunap å-

ssingane inigå avdlorniussat sa-

nimukartut 71 gradiat kimukar-

tutdlo 8,30 gradiat Scoresbysundi-

mit 500 km taimatungajagdlo Is-

landimit ungasigtigissoK. sanane-

Kautimigut Islandimut åssingune-

ruvoK, tåssame OKalugtuatorKat

nunatut tåussumatut Kånat ing-

nermik antisinerisigut pilersitau-

simangmat sulilume nunap ilua

erKigsisimanane ilåne sule sa-

jugtarmat ingnermigdlo anitsisso-

Katsiartardlune. KåKaisa portu-

nerssåt Beerenberg portussuse-

KarpoK 2277 meterinik, ingnermik

anitsissartutoKaK, nuane iluliu-

manertarssuaic sermimik imalik

2 kilometerinik atitussuseKardlu-

ne. tamatigungajavik nua uligsi-

massardlune nuissanik putsumig-

dlunit. OKalugtuarissaunermigut

hollandimiut sikuiuitsuliartartu-

tOKait ilisimassaKalissutigineruvai

— ilåtigut sordlo atermigut, ma-

lungnartoKarpordlo Kanga piniar-

fiussarsimanerminik, kisiåne ki-

siåne ångarssuit ingnermitdlo a-

nitsinertigut arssakut naussoKå-

ngingajangninilo pivdlugit åsser-

suneKartarpoK Kåumatip nunatå-

tut issikuligtut, taimåikamilo ilu-

amik umassoKarsinaunane, au-

ssaunerane tingmiaKatsiartarpoK,

kisiåne teriangniat KaKutigutdlo

nanoK tikerårångata tåuko nunap

milumassuinik umassutuarai.

angissuseKarpoic 383 km2-inik

takissuseKardlune 55 km migssi-

liordlugit aminerssålo kilometerit

ardlaKångitsuinauvdlutik.

KeKertap uvdlune måkunane pi-

ngårutigineruvå silasiornikut pi-

ngåruteKarnine, tamånalume pi-

ssutaunerpaussarsimavoK ukiune

kingugdlerne 50-ine soKutiging-

nigtunit pilerngiineKalersarner-

minut. angnikitsiinguamik aut-

dlartipoK: nunap pissusianik ili-

simatoK geolog norgemioK Jacob-

senimik atilik sorssungnerssup

kingugdliup kingornagut augti-

tagssarsioKatigingnut direktøri-

ngorsimavOK tåuko Svalbardime

piainigssamik soKutigissaitartut,

1920-t autdiartilernerat aningau-

ssarsiornikut KagfariartorfiuvoK,

piviussunik kinguneKartugssat i-

ngerdlånialigkatdlo Kularnarneru-

ssut autdlartiniarnigssait periar-

figssaKalerdlutik. tåuna Jacobsen

takordluissarnermik avdlanik ka-

litsissartOK pexardluarpoK tuluit-

dlo nunånut autdlartitauvdlune

aningaussalissugssarsiordlune. ki-

siånile Jacobsen Londonime sule

„sagdluliorujortitdlugo" direktøri-

tut ingeniørimit perKigsårneru-

ssumit taorserneKarpoK. tamatu-

ma kingornagut tåuko ingming-

nut iluareKatigigsingivigput, Nor-

gemilo tusatsiameKarmat ingeni-

øre 19.1-me ukioK inuiaKatigit pe-

Katigit, sorssungnerssuit mardluk

akornåne måna FN-isut sulissoK,

akuerisimagåt Norgep Jan Mayen-

imik pigingnigtunera — ilisima-

ssagssarsiortunik autdlartitsiniar-

toK silasiorfigssamik pilersitsi-

ssugssamik, Jacobsen unangmig-

dlertussutut ilisimassagssiortug-

ssat autdlartipai agdlåt tåuko Ke-

KertaK ilånik tigussaringnigdlutik,

kingorna Norgeme erKartussissut

Kutdlersaisa Jacobsen agdlåt a-

kuerisimavåt KeKertap KerKanik

amitsumik pigingnigtutut! tai-

måitordle erKartussineK tugdleK

ajorssarfigå norskit nålagauvfiå-

nut taorsissugssångortitaugame,

tOKunerata kingornagut nålagauv-

fiup Jacobsenip pigissai kingor-

nussissuinit pisiarisimavai. Jan

Mayen tamatuma kingornagut

Norgep kungeKarliata ilagiviler-

på, taimåituninilo maligdlugo ili-

jutdle 1973

jQtdlingajalerpoK — uvagutdlo pivfigssa« atorumavarput Ka-

låtdlit-nunåne pisissartuvut kigsautdlugit

jutdlime pivdluangårnigssamik

tamatumunga peKataussumik ukioK KångiutoK pivdlugo Kuja-

vugut. sivitsoriångitsoK 1974 iserfigfsavarput, Kularfsångilatdlo

ukiortåmisaoK s'apfngisavtfnik pisissartQtfniarumåravtigit tug-

dlQsimårtoK.

JUL 1973

Atter står julen for døren — og vi vil benytte lejligheden til at

ønske alle vore kunder i Grønland en rigtig

GLÆDELIG JUL

Samtidig siger vi tak for det gamle år. Snart skriver vi 1974

— og vær forvisset om, at vi skal gøre vort bedste også i det

nye år, for at De skal blive en tilfreds foto-kunde.

FOTO-MAGASINET

Frederiksborggade 7 . København 1360 K.

simanerussumit   Håkon   Vll-ånit

nålagkersugaulerdlune.

silasiorfik 1921-me sanåK 1944-

me aussaunerane ilaneKandgpoK

RadiosondeKarfingmik, tamatu-

malo angnertumik silap KanoK i-

nigssånik nautsorssuissarneK tu-

ngaviatigut pitsaunerulersipå, tå-

ssa silåinaK Jan Mayen-ip Kulå-

nitoK agsut ingmikut ingmat tai-

måitumigdlo aulajåinine pissuti-

galugo silarssuarme silamik naut-

sorssuissarnerme siiniuteKartar-

dlune, åma radiosondinik taine-

Kartartunik Kutdlartitsissarnikut'

(radiosondit tåssa Kutdlartausiat

issisiutigdlit, silåinaup naKitsine-

ranut ugtutigdlit silåinaup KanoK

isugutagtigineranut ugtutigdlit,

tamåko tamarmik radioancåkut

nalunaerutigineKartardlutik) silap

Kujumut KanoK inigssånik naut-

sorssuissarnermut pitsångorsau-

låuput.

silasiorfik moderniussup sania-

tigut, åma tåussuma isumagissar-

pai sinerissamik radiukut atåssu-

teKautit inugtaKardlunilo angutit

Kulit, tåussuma saniatigut uvdlu-

me km-it mardlugsuit tåussuma

erKåne loranstationeKarpoK nor-

gemiut igdlersornigssamut mini-

stereKarfiénit isumagineKartumik.

stationine tåukunane mardlungne

inugtainut ajungeKutigssat ataut-

simut atortugssatut suliarineKar-

rimåput.

AtlantikoK Sikuiuitsuvdlo imå

Kalåtdlit-nunåta Islandivdlo Jan

Mayenivdlc akornånitut silap Ka-

noK inigssånut pingåruteKarput,

pissutigalugo silasiortut taissar-

tagåt sikuiuitsup silåinå nigdler-

toK angnertumik pissutaussarmat

aulajangissussardlune Europap a-

vangnåta kitåtalo nunat akung-

nagtumik kiåssusigdlit tikivig-

dlugit silagssaisa KanoK inigsså-

nut. sorssungnerssup kingugdliup

nalåne nalunarungnaivigpoK Ka-

noK silagssap sujumut ilisimasi-

naunerata pingåssusia ersserdlu-

arpoK ilånilo aulajangissugssavi-

ussardlune silåinåkut imékutdlo

sorssungnermut, kisiåne åma nu-

nåkut sorssungnerme ingerdlatse-

riautsit tungaisigut silap KanoK

itugssaunera nautscrssutigineKar-

tarpoK KanoK iliornigssamut er-

Karsarnermut. 1939-me novembe-

rime tyskit sorssussue slagkryd-

serit mardluk tuluit avssisimane-

rat anigordlugo Atlantikumut a-

nitdlåuput iligit umiarssuait i-

ngerdlaoKatigit piniarssåriniar-

dlugit. sorssutit tåuko mardluk

sujunertamingnik iluagtitsivatdlå-

ngitdlat, tåssa pissatuaringmåssuk

tuluit sorssutåt akungnagtoK Ka-

mutililersugaK krydserinut ikior-

te kisiat kivisingmåssuk ingming-

nit såkukineroKissoK. tuluit sor-

ssutaisa „Home Fleet"-ip ilaisa,

tåssa tuluit nunåta nangmineK

igdlersuissuisa, tyskit sorssussue

tåuko mardluk ilungersuvigdlutik

malerssoraluarpait, kisiåne tåuko

malugineKaratik Tysklandimut

uteiput Norgep sineriåta entågut,

tåssa silap ajornera iluagtitdlugo

tyskitdlo sorssutinut nålagauner-

såta silardlungnigssånik ilisi-

mangnigdlune pikorigsumik ta-

matuminga iluagtitårineragut.

1944-me decemberime, tyskit sor-

ssugfingne tamane tunuartitera-

luardlutik, tåssångåinaK akissiv-

dlutik sassussilerput, taineKartar-

tumik Ardennerine såssussineK,

autdlaiKåumut uivssuminartumik

sujuariartoKissumik,   ilåtigut   pi-

Jan Mayen-ip åssinga. såhutåKarfik, KeKertap KerKane amineranipoK (åssiler-

KingneKarsimassoK   Krigshistorislce   Avdeling-imit   Oslo-mitumlt   akuerineKar-

nlkut).

Oversigtskort over Jan Mayen. Forsvarsområdet var på øens smalle midter-

parti. (Reproduceret med tilladelse af Forsvarets KrigsMstoriske Avdeling, Oslo).

ssutigalugo silap tyskit ikiorma-

git: iligit tingmissartutigut pi-

ssauneKarnerunerat atorneKarsi-

nåungilaK tyskit Kamussuinut Ka-

leruarssualingnut pissutigalugo

uvdlut ardlagdlit silap ajortuar-

nera (pujOK). tyskit uvdlut Kulit

sujorKutdlugit arKartartut sila-

mik nalunaertartugssat Atlanti-

kumukartisimangmatigik.

1939-me 1. septemberime Norge

sikuiuitsup imåne aulajangersu-

mik nalunaertartunik tatdlimanik

silasiorfeKarput, tåssa Svalbard-

ime Isfjord Radio Jan Mayen-

ime Bjørnøya-me kisalo Kalåt-

dlit-nunåta tunuane (Myggebukta

Mackenzia Bay-mitoK, 72°30' av-

dl. san. ama Torgilsbu Lindenows

Fjorde-me, 60°30' avdl. san.), ki-

siåne aitsåt tyskit Danmark Nor-

gelo tigussarerérmatigik 1940-me

aperKut oKatdlisigineKalerpoK i-

ssigtume silasiorfit KanoK pinig-

ssait norskit nålagkersuissuisa

Londonime Kimåsimassut tuluit-

dlo akornåne. tåssame tamåna ti-

kitdlugo silasiorfit silap KanoK i-

ssusia tamanut påsigssaussumik

nalunaerutigiuarsimagaluarpåt,

taimailivdlutik tyskit akeraisalo

tamarmik nalunaerutit tamåko i-

luaKutiginiartarsinausimavdlu-

git. 1940-me aussaunerane Kalåt-

dlit-nunåta tunuane silasiorfit

tåuko mardluk nalunaertalersug-

ssangortitéuput påsigssaujung-

naersagkanik, silasiorfigdle Jan

Mayen-imitoK piarneKåsaoK Ki-

mangneKardlunilo, måssa tåsså-

nga silamik nalunaerutit ingmi-

kut pingåruteKaraluaKissut, isu-

maKarput tyskinit såssuneKarnig-

ssamut igdlersoriarfigssaKångi-

patdlårtut.

pilerssårutit tamåko aussaune-

rane ukiariartorneranilo 1940 nå-

magsineKarput, taimailiornikut

malungnartumik tyskit silasiorni-

kut amigauteKalersitauvdlutik.

taiméitumik sorssungneK tamåt

tyskit såkutue imarsiortut ting-

missartortartutdlo agsut ilunger-

suåput issigtune silasiorniarneK

isumaginiarssaralugo atatiniar-

dlugulo, tamånalo ilåtigut pissu-

tausimavoK danskit Tunume ala-

pernaerssuissutitaisa tyskitdlo a-

kiunerånik tusåmassaussumik.

autdlancåumut nazitstit piler-

ssårsimagaluarput nunap Kane

Scoresbysundip erKåne silasiorfi-

liornigssamik, kisiånile USA, tai-

manikut 1940-me sule sorssuler-

simångitsoK, ersserKigsumik nalu-

naermat Kalåtdlit-nunåt sorssuli-

sagaluarunik soKutigissamik ila-

gigåt (Danmark tigussaungmat

kingornagut amerikamiut canada-

miutdlo tamarmik Nungme kon-

suleKarfeKalerput), amerikamiut

taima nalunaernerat pissutigalu-

go pilerssårut nazistit taimaitipåt,

tåssa Hitlerip sorssungnerup aut-

dlartinerane Amerika kamagtisa-

soralugo agsut ersingmat. taimåi-

tumigdlo avdlatut iliordlutik sila-

siorneK ingerdléniarpåt.

tyskit puissiniutåt „Sachsen",

sorssungneruvdle sujornagutima-

nik tamåkuninga ilisimåringnig-

toK, avdlångortiteriardlugo sor-

ssutingortitauvoK ateKalerdlune

WBS 1 (Wetterbeobachtungsschiff

— umiarssuaK silasiorfiussoK)

septemberimilo 1940 silasiortua-

luit nagsardlugit Danmarksstræ-

dip kujatåtungånut Kalåtdlit-

nunåta Islandivdlo akornånut aut-

dlartitauvoK.. tåssånga umiarssup

silap KanoK inera aulajangersi-

massumik nalunaerutigissarpå

Trondheim-imut Norgemitumut

tåssungalo uterdlune upemakut

1941, tåssa tamåniginarnigssaK

navianarsivigsimangmat, tåssa ili-

git radiukut navssårilersimang-

måssuk umiarssuarmik nalunaer-

tartumik tamånitoKartoK. sordlo

taineKamissårérsoK tyskit silasi-

ornertik angnertusititarpåt sumik

angnertunerussumik sorssungni-

kut nåmagsissaKagssamåleriar-

dlutik. sorssussup „Bismarck"-ip

atausiavigdlune tusåmassaussu-

mik sorssugkiarnituarssua, maji-

me 1941-me pissoK, taimailivdlune

sujuningånit           piarérsagauvoK

„Sachsen"ip silasiorneragut si-

kutdlo Kaertartulersuinerdlo Dan-

marksstrædime påsiniavfigitiga-

lugit. tamatuma kingorna „Sach-

sen" kingumut silasioncilerpoK,

tamatumuna Kalåtdlit-nunåta Jan

Mayen-ivdlo akornåne, Kåuma-

terpagssuarne iligit radiukut u-

jardlersartuinut iluagtitsivdlune

naninavérsårtitdlune. 1944/45-me

kingumut tyskit umiarssuarnik

silasiorniardlutik misiléntigput,

tamatumuna        Kalåtdlit-nunåta

Spitsbergenivdlo akornåne.

tamatuma saniatigut tiklkumi-

naitsune soKångitsune silamik na-

lunaertartut inugtaKångitsut iver-

titaussarput tivsukartitaulerdlu-

tik, amerdlanertigut antartartu-

nit, ilait ima ungasigtigissunut

Labradorip sineriåta avatånut

Canadame rusitdlo pigissåta Ke-

KeKertaK Novaja Zemlja-p endi-

nut.   1945-me  martsime  taimatut


28

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36