Tķmarit.is
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						
silamik nalunaertartoK nanine-
KarpoK Jan Mayen-ip avangna-
mut isuane, agsut takujuminait-
dlisardluarsimassoK.
kisalo tyskit kilisautåt 1940-me
novemberip KiterKunerane misi-
Hvok Jan Mayen patdligtordlugo
tåssane silasiorfiliorniardlune, ki-
siånile tuluit sorssutanit malugi-
neKardlune sule nunigusseriarti-
nane. taimåitumik tyskit kilisau-
tåta nålagåta umiarssuaK ikardli-
sipå inugtailo nunamut ånagiar-
titdlugit erninardlo malerssortai-
sa tigussarait.
kisiåne aulajåinerpåmik nersu-
narnerpåmigdlo silasiornermik
sulissut tåssaugunarput tingmi-
ssartutigut silamik alapernaerssu-
tit „Luftwaffe"-mik (tingmissar-
tortartut tyskit pissut), ukiut tat-
dlimat sivnerdlugit sorssungne-
Karnerane avguaKatigigsitdlugo
uvdlup unuavdlo ingerdlanerane
mardlpriardlutik tingmissartor-
tarsirnavdlutik,         akulikeitissu-
mik ima silardlugtigititdlugo
tingmissartut avdlat tamarmik
autdlaiiarsinautinagit. tupingnå-
ngitsumik         tingmissartortartut
tåuko „Luftwaffe"-mérsut tuså-
masséuput „sila KanoK ikaluartit-
dlugo tingmissartorsinaussut" tai-
måitumigdlo avdlanut ajornaku-
sortunut suliagssanut atorneKar-
tardlutik misiligtagaKardluarner-
tik pissutigalugo, ilåtigut misig-
ssuiartortitauvdlutik åssiliartorti-
tauvdlutigdlo Kalåtdlit-nunåta
tunuanut avdlatut ajulerdlune
mitarfiusinaussunik, iligit umiar-
ssuaisa ingerdlaoKatigit ujarneri-
nut avdlanutdlo. kisiåne suliåt a-
jornakusoKaoK navianaKalunilo.
tingmissartortartut 13-it sivisune-
russumik silasiornermut tåssunga
sulisitaussut sordlo åssersutigalu-
go ukiut tatdlimångorneråne tai-
matut suliaKalernermingnit amia-
kutuarisimavait sisamat. tyskit
silasiordlutik tingmissarnerat a-
merdlanertigut autdlartarfeKar-
poK Værne-p tingmissartunut mi-
tarfianit Trondheimip ernånit.
Tysklandip Finlandivdlo Sovjet-
unionimik såssussinerata kingor-
nagut Norgep avangnå imatdlo
nunatdlo tamatuma erKånitut sor-
ssungnikut pingåruteKarneruler-
put, tingmissartortartoKatigitdlo
silasiortartut Banak-ip tingmi-
ssartunut mitarfianut nutåmut I-
nigssitåuput, Nordkap-imit 100
km-inik kujasingnerussume, ty-
skit såkutuisa Norge Kimangnig-
sså tikitdlugo ukiåkut 1944-me.
Beerenbergip ingia pujorajugtoK
Banak-imit tingminernut tama-
ngajangnut utimut sågtarfiuvoK,
åmåtaoK tyskit sorssungnermut
silasiorneråne Jan Mayen pingår-
nerssauvoK.
iligit septemberime 1940-me Jan
Mayen-ime silasiorfingmik pérsit-
sinerånut pissutaunerpausimavoK
1940-p nålernerane tuluit ajor-
nartorsiomerujugssuånik. tuluit
sorssutait tåssatuangajåuput tu-
luit KeKertaisa tyskinit nunivfigi-
niarneKarnigssånut såkortumik a-
kissisinaussutuat taimåitumigdlo
umiarssuit atorumasimångilait
KeKertamut soKångitsumut unga-
seKissumutdlo igdlersutigssatut,
tamatumalo saniatigut pajugtau-
tigssaK sikusiornermut nalerKUtoK
pingitsorniåsavdlugo ajornartor-
siutauvoK. novemberimile 1940-
me issertortumik Skotlandime ili-
simassagssarsiortugssat piarérsa-
gaulerput. autdlartitagssaK umi-
arssuaK tåssa måna tikitdlugo tu-
luit sorssutåine ilisimaneicångit-
sok taiguserneKartoK HMS (ku-
ngip umiarssuå) „Veslekari". u-
miarssuaK tåssauvoK norskit pui-
ssiniutåt taima atilik: tåuna å-
malo „Polarbjørn"-itoKaK, New
Foundlandime 1949-me ikuatdlag.
toK, umiarssuit sikuiuitsuliartau-
sorssungnerup autdlartinerata nalåne amerdlanertigut tlngmissartoK Do 17
imalunit He 111 (Kaertartunik nåkåtitsissutit mardlungnik motorigdlft) sila-
siutigalugit atorneicartarput, kingusingnerussukut Ju 88 atorneKarnerussar-
dlune, ama mardlungnik motorilik (åssilissame), ingmikut orssugssamauslvi-
lersugaK såkuilo avdlat tamarmik ptagauvdlutik ungasingnerussumut tingmi-
sinaulersiniardlugit. taimåitoK maskingevære atdnitOK atatinarne-KarsimavoK:
piikitsumifc tingmisitdlutik imamut ericarsinaussarput, aKerdluisalo serpalig-
titsinerisigut silasiortoK  anorip  sangmivlanik  takussutigssaicalersarpoK.
I begyndelsen af krigen var det mest Do 17 eller He 111 (tomotors bombefly)
som blev anvendt til vejrobservationsformål, senere fortrinsvis Ju 88, ligeledes
tomotors kampmaskiner (billedet), som man forsynede med ekstratanke og
ribbede for al bevæbning for at forøge flyets aktionsradius. Dog beholdt man
maskingeværet på undersiden af skroget: når man fløj lavt fyredes en salve
mod vandoverfladen, og af de små vandfontæner, som nedslagene rejste, kunne
den ombordværende meteorolog aflæse vindretningen.
tit mardluput norskit pigissåinit
tusåmassaunerssaussut iligingne
sikuiuitsup imåne sorssungnerme
atorneKarsimassunit. orningniarå
„KeKertaK X", tåssungalo „Vesle-
kari" tåussumalo igdlersuissoralu-
go ingerdlaoKatå kisame martsi-
me 1941-me apuput agsut ajor-
nakusortumik pisanganairissu-
migdlo ingerdlarérsimavdlutik.
KeKertardlo tåssåsit Jan Mayen.
silasiorfiup pérneranit Kåumatit
mardluinait Kångiutut påsineKar-
simavoK silasiorfik pingitsorne-
KarsinåungitsoK, ilåtigut pissuti-
galugo KaertartulersuineK tivsu-
kartunik tyskitdlo arKartartuisa
umiarssuarnut ingerdlaoKatiging-
nut såssussissarnerisa iligit umi-
arssuait ingerdlaoKatigit Atlanti-
kup avangnarpasingnerussuatigut
ingerdlassariaKalersisimangma-
tigik.
Island avKUsårdlugo uvdlup li-
nuavdlo ingerdlanerane måna si-
lamik nalunaerutit arfineK pinga-
soriardlutik nagsiiineKartalerput
Tuluit-nunånut såkutut Kutdler-
saKarfiånut. „Veslekarivdle" Jan
Mayen-imut silasiornermut ator-
tugssåinait nagsarsimångilai. må-
ssa erssemigsunik malungnarto-
KångikaluaK akeruat aulajanger-
sumik tåssane inigssiniagssamår-
tut novemberime 1940-me misilé-
riaraluarnermik kingornagut, ki-
siåne tyskit soKutigingningnerat
migdlisimångivigsoK ersserpoK a-
kulikitsumik tingmissartunik ku-
låussissarnerisigut arcartartutdlo
Kingutait alapernaerssortut pui-
galuartarnerisigut ilånériardlutik
KeKertaK misigssortardlugo. tu-
luit-nunåta nangmineK sorssung-
nermut atortugssat tamavisa ator-
figssaKartitorujugssuvai, taimåi-
tumigdlo Jan Mayen-ime såkutu-
minut KamutilitorKat umiarssuit
Kamutilé mardluk kisisa inigssit-
dlugit, åipåta silåinarmut encar-
sinångortineragut tingmissartor-
niutaussångortineKarsimavdlune
tingmissartorniutip umissutånik
piligaugame. agsorssuaK ajor-
nartorsiornarpOK Kamutigdlit tåu-
ko niuniarnere inigssiniarnerilo;
KeKertame niussivfigssat ajorna-
kusoraluaKissut, sule agssartor-
niarnerat ajornarneroKaoK, tåssa
nunap Kåva arssakunik lavamig-
dlo ångamik Kagdlersimangmat.
tingmissartorniut kisame inig-
ssingmat „nunamutdlo" aulaja-
ngersimalerunardlune Kuagssug-
torssuarnik cementimigdlo aula-
jaeKuserdlugo, tauva misiligdlu-
go pisanganaKissumik igitugsså-
ngorput,   tamånalo  såkutut  Kut-
dlersåta sujugdliuvfigissugssauvå
nålagaugamime. serKOKaoK, kisi-
åne uteriarnera såkortungårmat
agdlåt Kamutilik pigsigpoK umi-
ssutåtalo atortuisa ilåta sencortoK
kinågut erKordlugo, issaruai ase-
rordlugit kigutailo mardlugsuil
napivdlugit! kingumut tungavia
KajangnaerssorKigtariaKarpoK pit-
saunerussungordlugo.
aussåinartoK KeKertamut ikior-
tigssat tikerérput, angutit amer-
dlanerussut såkutdlo, ilåtigut
tingmissartorniutit „Kamutilivit"
20 mm-it mardluk, tåssame pi-
ssariaKavigput, tyskime aussaler-
dlune Kaumanerulerneragut ting-
missartutigut tåkutikulaneruler-
mata. måssalo tingmissartut Ka-
KutiguinaK Kulautivigtaraluartul
KaKUtiguinardlo erKåineKartar-
dlune, tamatuma pissariaKartipå
ilungersunartumik alapernaer-
ssortuartariaKarneK såkutut a-
merdlångikaluaKissut. sékutoKar-
fiuvdle Kingmé Kimugtut iluaKU-
tauydluaKaut: inuit sule tusarsi-
naorKajångikait tingmissartorpa-
lungneK, Kingmit ilisarnavigsu-
mik miaggulersarput, taimailiv-
dlutik inugtait torKorfigssianukar-
tardlutik Kamutigdlitdlo inugta-
lerdlugit pivfigssaKardluartitar-
dlugit. pigårtunutaoK oKilisautau-
ssarpoK tingmissartut uvdlorpag-
ssuarne aggerfigissartagartik au-
lajangersimassoK atortarmåssuk,
pissutigigunardiugo tingmissartut
silasiornermut atortarmata. OKa-
lugtuarineKarpoK norskit Jan
Mayen-imitut nal. 11,35 Kamuti-
lingnukartartut, nalunaerKutardlo
11,30 tingmissartoK tåkiitarpoK.
soruname akerarit pissugssaune-
råtut ingmingnut erKåutarput, ki-
siånile ingmingnut pissusiliupåt
erKoriåsanatik! agdlåt OKalugtua-
rineKarpoK tyskit tingmissartor-
tartuisa nåkartitarait avisit nutåt
Norgemilo erKardlisa ikingutaisa-
lo inuvdluarKiissutait Jan Mayen-
ime såkutunut! ajoraluartumik
tingmissartoK tåuna kukulugtor-
nikut nåkartitauvoK inusugtumit
tikerdlåmit, tingmissartordlo av-
dla taortaussoK taimailiornigssa-
mut ajoraluartumik isumaKatigi-
neKångitsorpoK —. sorssungnerme
OKalugtuangnåt amerdlaKaut; ku-
larnångilardle „sikuiuitsup Mal-
tå"-ne sorssungneK Maltavingme
tingmissartutigut sorssungnertut
nakigtaitsigalunilo sukangatigi-
ngisåinartOK, imalunit umiarssuit
ingerdlaoKatigit akiunerssuisut i-
ngassagtigisanatik KeKertap er-
Kåne. AtlantikoK sorssungneK
nåvdlugo  sorssugfit  pingårnerrit
ilagåt iligit atortugssanik agssar-
torfisa Ruslandip avangnånut pi-
ngårnerssaringmåssuk — Islandip
Jan Mayen-ivdlo akornisigut i-
ngerdlaortardlutik kimut uterale-
rångamik.
1944-me oktoberime amerika-
miut Norgep nålagkersuissuinit
akuerineKarput radiukut pejleri-
ssarfingmik Jan Mayen-ime pi-
lersitsinigssamut, novemberivdlo
7-iåne 1943 US Coast Guard ku-
tere „Northland" tikipoK 41-nik
inugtaKardlune atortugssatdlo 30
tons nagsardlugit — agsutdlo mi-
anerssorKussausimavdlutik usi-
ngiaivfigssanut ajornakusoKissu-
nut taima ukiarértigissiikut. ki-
siåne sap. ak. mardlugsuit Kångi-
utinartut atortugssat niorKarér-
put stationilo amerikamiunik ku-
lit migssåine amerdlåssusilingnik
inoKartugssaK sukanerpåmik ine-
rérpoK, måssa usingiainerme a-
tortugssat pingårtut ilait énaine-
Karsimagaluartut. iluagtitåriput
atortugssat åssinge „Northland"-ip
pigissai piardlugit taorsiutdlugit!
1. decembereKalinartoK statione
inerérpoK atorneKalerdlunilo; ilå-
tigut nålagarisimavå danskeK A-
merikap såkutuine løjtnantiussoK
US Coast Guard-ine Arnold Pe-
tersen, norskit såkutoKarfiånut
pissuseK kussanartuvoK, ameri-
kamiut tikiutingikatdlarmata ilu-
aKUsersut.it Kerititsivit, errorsivit
elektricitetitortut filmertarfigdlo
Jan Mayen-ime ilisimaneKångi-
kaluarput.
1942-me aussaunerane norskit
taigdliortcrssuat, Nordahl Grieg,
taimanikut norskit kivfåungitsut
såkutuine nålagaussoK kaptajni-
tut atorfeKardlune Kåumat siv-
nerdlugo Jan MayenimipoK. tå-
ssaninermine såkutut najugåni-
ngilaK inigssarsivdlunile silasior-
fitorKame aserugausimagaluartu-
me 1940-me. tåssane kisimikajug-
tarpoK, taigdliordlune, kisiånile
sungivfingmine såkutoKarfing-
miut ilagigajugtardlugit agsutdlo
iluarineKalerdlune. Jan Mayen
imititdlune ilåtigut taigdliane tu-
såmassaK agdlagsimavå ateKartoK
„Kongen". Nordahl Grieg, Norgep
kivfåungitsungorniardlune akiu-
nerane sujulerssuissut pingårne-
rit ilåt 41-inarnik ukioKardlune
toKuvoK. 1943-me tåmarpoK, avi-
siliortutut iligit tingmissartue
Berlinimut nåkåtitsiartornerine i-
lautitdlune.
Sikuiuitsup imåne KeKertaK
1.  KeKertaK tårdlune imamit pu-
tusimavoK
kiserdliortOK issigtoK mencuit-
SOK.
tåssa Norgep KeKertautå
pigissatuarisså.
2.  tårtume anorerssuit ukiume
pujorssuaK aussaunerane
nunamut soKångitsumut tagia-
lårissut
ilulissanut, Kaersumut ujarKa-
nut.
3.  tåssa  nunarput,  angerdlarsi-
mavfigput
tarnivut ilusilerneKarput
kigaitsumik erssertitåuput
ånaissamit nunamit.
4.  naussut orpitdlo ivigkat åma
tunivåtigut naunermikut erKig-
sinermik
taimailivdluta aunålertariaKar-
dluta
inunermik tugdlagauvdlune
narrugissamik.
5.  nunavta ivssua itisujussaraoK
issertortumik aliasungneK nau-
SSOK
atausiussutaussaraoK
kisiåne erKortumit pingilaK.
6.  tåssame nunarput ånaisimavar-
put
ånaivdlugo imamit imamut,
utertisaguvtigume erKarsarne-
rinaK
namåsångilaK.
7.  auna nunarput „KeKertaK".
anore såkortOK nigdlertoK.
nausinaunane singnagtugaK.
suliagssarput tåssa toKutsineK.
8.  taimailiornivtigut kinguårit nu-
tåt
angmassut kissartut kivfåu-
ngitsut
pilutat karritdlo akomine uva-
guvtitut
pineKarKunagit.
Nordahl Grieg,
Ishavet, juli 1942.

Kostskolen Sandalhuus
Drenge   og   piger   fra   ind-   og   udland   optages.
Særlig   undervisningsordning   for   udlandsdanske.
Skolen    har    eksamensret.    Indhent    oplysninger.
Pris pr. elev årligt kr. 6.600,—.
MARKHOLT.OLESINS   REALSKOLE
J.H.JACOBSEN           7000 FREDERICIA            (05)921818
Helveiia
BOLCHER
er de bedste
sukuaricat
pitsaunerpåt
«M^M^^^«Jli^Oi^^^^S
i nemme poser
12 forskellige slags
29
					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36