Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						

silamik nalunaertartoK nanine-

KarpoK Jan Mayen-ip avangna-

mut isuane, agsut takujuminait-

dlisardluarsimassoK.

kisalo tyskit kilisautåt 1940-me

novemberip KiterKunerane misi-

Hvok Jan Mayen patdligtordlugo

tåssane silasiorfiliorniardlune, ki-

siånile tuluit sorssutanit malugi-

neKardlune sule nunigusseriarti-

nane. taimåitumik tyskit kilisau-

tåta nålagåta umiarssuaK ikardli-

sipå inugtailo nunamut ånagiar-

titdlugit erninardlo malerssortai-

sa tigussarait.

kisiåne aulajåinerpåmik nersu-

narnerpåmigdlo silasiornermik

sulissut tåssaugunarput tingmi-

ssartutigut silamik alapernaerssu-

tit „Luftwaffe"-mik (tingmissar-

tortartut tyskit pissut), ukiut tat-

dlimat sivnerdlugit sorssungne-

Karnerane avguaKatigigsitdlugo

uvdlup unuavdlo ingerdlanerane

mardlpriardlutik tingmissartor-

tarsirnavdlutik,         akulikeitissu-

mik ima silardlugtigititdlugo

tingmissartut avdlat tamarmik

autdlaiiarsinautinagit. tupingnå-

ngitsumik         tingmissartortartut

tåuko „Luftwaffe"-mérsut tuså-

masséuput „sila KanoK ikaluartit-

dlugo tingmissartorsinaussut" tai-

måitumigdlo avdlanut ajornaku-

sortunut suliagssanut atorneKar-

tardlutik misiligtagaKardluarner-

tik pissutigalugo, ilåtigut misig-

ssuiartortitauvdlutik åssiliartorti-

tauvdlutigdlo Kalåtdlit-nunåta

tunuanut avdlatut ajulerdlune

mitarfiusinaussunik, iligit umiar-

ssuaisa ingerdlaoKatigit ujarneri-

nut avdlanutdlo. kisiåne suliåt a-

jornakusoKaoK navianaKalunilo.

tingmissartortartut 13-it sivisune-

russumik silasiornermut tåssunga

sulisitaussut sordlo åssersutigalu-

go ukiut tatdlimångorneråne tai-

matut suliaKalernermingnit amia-

kutuarisimavait sisamat. tyskit

silasiordlutik tingmissarnerat a-

merdlanertigut autdlartarfeKar-

poK Værne-p tingmissartunut mi-

tarfianit Trondheimip ernånit.

Tysklandip Finlandivdlo Sovjet-

unionimik såssussinerata kingor-

nagut Norgep avangnå imatdlo

nunatdlo tamatuma erKånitut sor-

ssungnikut pingåruteKarneruler-

put, tingmissartortartoKatigitdlo

silasiortartut Banak-ip tingmi-

ssartunut mitarfianut nutåmut I-

nigssitåuput, Nordkap-imit 100

km-inik kujasingnerussume, ty-

skit såkutuisa Norge Kimangnig-

sså tikitdlugo ukiåkut 1944-me.

Beerenbergip ingia pujorajugtoK

Banak-imit tingminernut tama-

ngajangnut utimut sågtarfiuvoK,

åmåtaoK tyskit sorssungnermut

silasiorneråne Jan Mayen pingår-

nerssauvoK.

iligit septemberime 1940-me Jan

Mayen-ime silasiorfingmik pérsit-

sinerånut pissutaunerpausimavoK

1940-p nålernerane tuluit ajor-

nartorsiomerujugssuånik. tuluit

sorssutait tåssatuangajåuput tu-

luit KeKertaisa tyskinit nunivfigi-

niarneKarnigssånut såkortumik a-

kissisinaussutuat taimåitumigdlo

umiarssuit atorumasimångilait

KeKertamut soKångitsumut unga-

seKissumutdlo igdlersutigssatut,

tamatumalo saniatigut pajugtau-

tigssaK sikusiornermut nalerKUtoK

pingitsorniåsavdlugo ajornartor-

siutauvoK. novemberimile 1940-

me issertortumik Skotlandime ili-

simassagssarsiortugssat piarérsa-

gaulerput. autdlartitagssaK umi-

arssuaK tåssa måna tikitdlugo tu-

luit sorssutåine ilisimaneicångit-

sok taiguserneKartoK HMS (ku-

ngip umiarssuå) „Veslekari". u-

miarssuaK tåssauvoK norskit pui-

ssiniutåt taima atilik: tåuna å-

malo „Polarbjørn"-itoKaK, New

Foundlandime 1949-me ikuatdlag.

toK, umiarssuit sikuiuitsuliartau-

sorssungnerup autdlartinerata nalåne amerdlanertigut tlngmissartoK Do 17

imalunit He 111 (Kaertartunik nåkåtitsissutit mardlungnik motorigdlft) sila-

siutigalugit atorneicartarput, kingusingnerussukut Ju 88 atorneKarnerussar-

dlune, ama mardlungnik motorilik (åssilissame), ingmikut orssugssamauslvi-

lersugaK såkuilo avdlat tamarmik ptagauvdlutik ungasingnerussumut tingmi-

sinaulersiniardlugit. taimåitoK maskingevære atdnitOK atatinarne-KarsimavoK:

piikitsumifc tingmisitdlutik imamut ericarsinaussarput, aKerdluisalo serpalig-

titsinerisigut silasiortoK  anorip  sangmivlanik  takussutigssaicalersarpoK.

I begyndelsen af krigen var det mest Do 17 eller He 111 (tomotors bombefly)

som blev anvendt til vejrobservationsformål, senere fortrinsvis Ju 88, ligeledes

tomotors kampmaskiner (billedet), som man forsynede med ekstratanke og

ribbede for al bevæbning for at forøge flyets aktionsradius. Dog beholdt man

maskingeværet på undersiden af skroget: når man fløj lavt fyredes en salve

mod vandoverfladen, og af de små vandfontæner, som nedslagene rejste, kunne

den ombordværende meteorolog aflæse vindretningen.

tit mardluput norskit pigissåinit

tusåmassaunerssaussut iligingne

sikuiuitsup imåne sorssungnerme

atorneKarsimassunit. orningniarå

„KeKertaK X", tåssungalo „Vesle-

kari" tåussumalo igdlersuissoralu-

go ingerdlaoKatå kisame martsi-

me 1941-me apuput agsut ajor-

nakusortumik pisanganairissu-

migdlo ingerdlarérsimavdlutik.

KeKertardlo tåssåsit Jan Mayen.

silasiorfiup pérneranit Kåumatit

mardluinait Kångiutut påsineKar-

simavoK silasiorfik pingitsorne-

KarsinåungitsoK, ilåtigut pissuti-

galugo KaertartulersuineK tivsu-

kartunik tyskitdlo arKartartuisa

umiarssuarnut ingerdlaoKatiging-

nut såssussissarnerisa iligit umi-

arssuait ingerdlaoKatigit Atlanti-

kup avangnarpasingnerussuatigut

ingerdlassariaKalersisimangma-

tigik.

Island avKUsårdlugo uvdlup li-

nuavdlo ingerdlanerane måna si-

lamik nalunaerutit arfineK pinga-

soriardlutik nagsiiineKartalerput

Tuluit-nunånut såkutut Kutdler-

saKarfiånut. „Veslekarivdle" Jan

Mayen-imut silasiornermut ator-

tugssåinait nagsarsimångilai. må-

ssa erssemigsunik malungnarto-

KångikaluaK akeruat aulajanger-

sumik tåssane inigssiniagssamår-

tut novemberime 1940-me misilé-

riaraluarnermik kingornagut, ki-

siåne tyskit soKutigingningnerat

migdlisimångivigsoK ersserpoK a-

kulikitsumik tingmissartunik ku-

låussissarnerisigut arcartartutdlo

Kingutait alapernaerssortut pui-

galuartarnerisigut ilånériardlutik

KeKertaK misigssortardlugo. tu-

luit-nunåta nangmineK sorssung-

nermut atortugssat tamavisa ator-

figssaKartitorujugssuvai, taimåi-

tumigdlo Jan Mayen-ime såkutu-

minut KamutilitorKat umiarssuit

Kamutilé mardluk kisisa inigssit-

dlugit, åipåta silåinarmut encar-

sinångortineragut tingmissartor-

niutaussångortineKarsimavdlune

tingmissartorniutip umissutånik

piligaugame. agsorssuaK ajor-

nartorsiornarpOK Kamutigdlit tåu-

ko niuniarnere inigssiniarnerilo;

KeKertame niussivfigssat ajorna-

kusoraluaKissut, sule agssartor-

niarnerat ajornarneroKaoK, tåssa

nunap Kåva arssakunik lavamig-

dlo ångamik Kagdlersimangmat.

tingmissartorniut kisame inig-

ssingmat „nunamutdlo" aulaja-

ngersimalerunardlune Kuagssug-

torssuarnik cementimigdlo aula-

jaeKuserdlugo, tauva misiligdlu-

go pisanganaKissumik igitugsså-

ngorput,   tamånalo  såkutut  Kut-

dlersåta sujugdliuvfigissugssauvå

nålagaugamime. serKOKaoK, kisi-

åne uteriarnera såkortungårmat

agdlåt Kamutilik pigsigpoK umi-

ssutåtalo atortuisa ilåta sencortoK

kinågut erKordlugo, issaruai ase-

rordlugit kigutailo mardlugsuil

napivdlugit! kingumut tungavia

KajangnaerssorKigtariaKarpoK pit-

saunerussungordlugo.

aussåinartoK KeKertamut ikior-

tigssat tikerérput, angutit amer-

dlanerussut såkutdlo, ilåtigut

tingmissartorniutit „Kamutilivit"

20 mm-it mardluk, tåssame pi-

ssariaKavigput, tyskime aussaler-

dlune Kaumanerulerneragut ting-

missartutigut tåkutikulaneruler-

mata. måssalo tingmissartut Ka-

KutiguinaK Kulautivigtaraluartul

KaKUtiguinardlo erKåineKartar-

dlune, tamatuma pissariaKartipå

ilungersunartumik alapernaer-

ssortuartariaKarneK såkutut a-

merdlångikaluaKissut. sékutoKar-

fiuvdle Kingmé Kimugtut iluaKU-

tauydluaKaut: inuit sule tusarsi-

naorKajångikait tingmissartorpa-

lungneK, Kingmit ilisarnavigsu-

mik miaggulersarput, taimailiv-

dlutik inugtait torKorfigssianukar-

tardlutik Kamutigdlitdlo inugta-

lerdlugit pivfigssaKardluartitar-

dlugit. pigårtunutaoK oKilisautau-

ssarpoK tingmissartut uvdlorpag-

ssuarne aggerfigissartagartik au-

lajangersimassoK atortarmåssuk,

pissutigigunardiugo tingmissartut

silasiornermut atortarmata. OKa-

lugtuarineKarpoK norskit Jan

Mayen-imitut nal. 11,35 Kamuti-

lingnukartartut, nalunaerKutardlo

11,30 tingmissartoK tåkiitarpoK.

soruname akerarit pissugssaune-

råtut ingmingnut erKåutarput, ki-

siånile ingmingnut pissusiliupåt

erKoriåsanatik! agdlåt OKalugtua-

rineKarpoK tyskit tingmissartor-

tartuisa nåkartitarait avisit nutåt

Norgemilo erKardlisa ikingutaisa-

lo inuvdluarKiissutait Jan Mayen-

ime såkutunut! ajoraluartumik

tingmissartoK tåuna kukulugtor-

nikut nåkartitauvoK inusugtumit

tikerdlåmit, tingmissartordlo av-

dla taortaussoK taimailiornigssa-

mut ajoraluartumik isumaKatigi-

neKångitsorpoK —. sorssungnerme

OKalugtuangnåt amerdlaKaut; ku-

larnångilardle „sikuiuitsup Mal-

tå"-ne sorssungneK Maltavingme

tingmissartutigut sorssungnertut

nakigtaitsigalunilo sukangatigi-

ngisåinartOK, imalunit umiarssuit

ingerdlaoKatigit akiunerssuisut i-

ngassagtigisanatik KeKertap er-

Kåne. AtlantikoK sorssungneK

nåvdlugo  sorssugfit  pingårnerrit

ilagåt iligit atortugssanik agssar-

torfisa Ruslandip avangnånut pi-

ngårnerssaringmåssuk — Islandip

Jan Mayen-ivdlo akornisigut i-

ngerdlaortardlutik kimut uterale-

rångamik.

1944-me oktoberime amerika-

miut Norgep nålagkersuissuinit

akuerineKarput radiukut pejleri-

ssarfingmik Jan Mayen-ime pi-

lersitsinigssamut, novemberivdlo

7-iåne 1943 US Coast Guard ku-

tere „Northland" tikipoK 41-nik

inugtaKardlune atortugssatdlo 30

tons nagsardlugit — agsutdlo mi-

anerssorKussausimavdlutik usi-

ngiaivfigssanut ajornakusoKissu-

nut taima ukiarértigissiikut. ki-

siåne sap. ak. mardlugsuit Kångi-

utinartut atortugssat niorKarér-

put stationilo amerikamiunik ku-

lit migssåine amerdlåssusilingnik

inoKartugssaK sukanerpåmik ine-

rérpoK, måssa usingiainerme a-

tortugssat pingårtut ilait énaine-

Karsimagaluartut. iluagtitåriput

atortugssat åssinge „Northland"-ip

pigissai piardlugit taorsiutdlugit!

1. decembereKalinartoK statione

inerérpoK atorneKalerdlunilo; ilå-

tigut nålagarisimavå danskeK A-

merikap såkutuine løjtnantiussoK

US Coast Guard-ine Arnold Pe-

tersen, norskit såkutoKarfiånut

pissuseK kussanartuvoK, ameri-

kamiut tikiutingikatdlarmata ilu-

aKUsersut.it Kerititsivit, errorsivit

elektricitetitortut filmertarfigdlo

Jan Mayen-ime ilisimaneKångi-

kaluarput.

1942-me aussaunerane norskit

taigdliortcrssuat, Nordahl Grieg,

taimanikut norskit kivfåungitsut

såkutuine nålagaussoK kaptajni-

tut atorfeKardlune Kåumat siv-

nerdlugo Jan MayenimipoK. tå-

ssaninermine såkutut najugåni-

ngilaK inigssarsivdlunile silasior-

fitorKame aserugausimagaluartu-

me 1940-me. tåssane kisimikajug-

tarpoK, taigdliordlune, kisiånile

sungivfingmine såkutoKarfing-

miut ilagigajugtardlugit agsutdlo

iluarineKalerdlune. Jan Mayen

imititdlune ilåtigut taigdliane tu-

såmassaK agdlagsimavå ateKartoK

„Kongen". Nordahl Grieg, Norgep

kivfåungitsungorniardlune akiu-

nerane sujulerssuissut pingårne-

rit ilåt 41-inarnik ukioKardlune

toKuvoK. 1943-me tåmarpoK, avi-

siliortutut iligit tingmissartue

Berlinimut nåkåtitsiartornerine i-

lautitdlune.

Sikuiuitsup imåne KeKertaK

1.  KeKertaK tårdlune imamit pu-

tusimavoK

kiserdliortOK issigtoK mencuit-

SOK.

tåssa Norgep KeKertautå

pigissatuarisså.

2.  tårtume anorerssuit ukiume

pujorssuaK aussaunerane

nunamut soKångitsumut tagia-

lårissut

ilulissanut, Kaersumut ujarKa-

nut.

3.  tåssa  nunarput,  angerdlarsi-

mavfigput

tarnivut ilusilerneKarput

kigaitsumik erssertitåuput

ånaissamit nunamit.

4.  naussut orpitdlo ivigkat åma

tunivåtigut naunermikut erKig-

sinermik

taimailivdluta aunålertariaKar-

dluta

inunermik tugdlagauvdlune

narrugissamik.

5.  nunavta ivssua itisujussaraoK

issertortumik aliasungneK nau-

SSOK

atausiussutaussaraoK

kisiåne erKortumit pingilaK.

6.  tåssame nunarput ånaisimavar-

put

ånaivdlugo imamit imamut,

utertisaguvtigume erKarsarne-

rinaK

namåsångilaK.

7.  auna nunarput „KeKertaK".

anore såkortOK nigdlertoK.

nausinaunane singnagtugaK.

suliagssarput tåssa toKutsineK.

8.  taimailiornivtigut kinguårit nu-

tåt

angmassut kissartut kivfåu-

ngitsut

pilutat karritdlo akomine uva-

guvtitut

pineKarKunagit.

Nordahl Grieg,

Ishavet, juli 1942.


Kostskolen Sandalhuus

Drenge   og   piger   fra   ind-   og   udland   optages.

Særlig   undervisningsordning   for   udlandsdanske.

Skolen    har    eksamensret.    Indhent    oplysninger.

Pris pr. elev årligt kr. 6.600,—.

MARKHOLT.OLESINS   REALSKOLE

J.H.JACOBSEN           7000 FREDERICIA            (05)921818

Helveiia

BOLCHER

er de bedste

sukuaricat

pitsaunerpåt

«M^M^^^«Jli^Oi^^^^S

i nemme poser

12 forskellige slags

29

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36