Tķmarit.is
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						merauvdlunga jutdliararsiornera
anordlersorss-uvoK apivdlunilo.
persersorssuvordlo pujuinavig-
ssuvdlunilo. igdliinguavta iluane
pitsorpaloKissume nipaeKaluta i-
sersimavugut. tamavta Katånguti-
giussugut inarérsimagaluardltua
sinigssamik isumaKarata angajug-
dlersarput naterme assaissoK ki-
sime nipisiagssaussoic issigingnår-
parput.
anåna igdlerup ilånut Kutdliup
uvkusigssap timånut pivdlune ka-
ngujardlunilo merssorpoK. nipåi-
nivtinut pissutigårput atåtavta
uvdlut ardlermagit sule peicarna-
ne. uvfale aKagumut jutdliarar-
tugssaussoic.
uvdlumiukua tatdlimerai sule
atåtarput peKarnane. taimane i-
nuit anrinik niuvertoruseKarfing-
mukåussivdlune aKaguinaraluar-
dlune muluinalermat tamarmik
ajunårsoritilersimavåt, tåssame
taima mulusavdlune pissutigssa-
Kångingmat. tupingnångikaluar-
poK autdlarneranit anorerssuar-
tartorssungmat. tamåna avdlanut
tupingnångikaluarpoK, angut Ka-
janugsorssugaluardlunit ajunåri-
atårsinaussarmat. anånamutdle o-
Karsimagångame uvdloK tåuna
persarKuteKångikune tikisavdlu-
ne anorerssuaraluarpatdlunit anå-
nap KularineK ajorpå OKautsine
erKordlugo tikikumårtoK.
igpagssaungmat     nunancativut
LEVERANDOR TIL DET
KGL   DANSKE   HOF
KRISWILL
KR1SWORK BRIAR PIPE TRADING
FOR DE
SMAGS-
BEVIDSTE
Fås hos Grønlands
førende forretninger.
GOLDEN CLIPPER nr. 1858
En gros for Grønland:
GREENLAND IMPORT
COMPAGNY
Boks 89 . 3900 Godthåb
ardlaKartut anorikitdlinerane ni-
uvertoruseKarfiliarsimåput, uv-
dlumilo tikisimåput. tåukunånga
tusarparput atåtarput Nanortali-
liarsimassoK inuit arKinik imaKalo
nautsorssutinik nagsardlune aut-
dlarsimassoK. sunauvfa tikisimåi-
nalersoK niuvertorutsimit kimigi-
serfigineKarsimavoK        avdlamik
pissugssaKångingmat autdlanuiv-
dlugo. tåssalo nunarKativtinit tu-
sarparput, tåukulume tikinavigsut
anorerssuaK pitorarKigpoK pujui-
navigssuångordlune Kanigtalig-
ssuvdlunilo avangnaK anérfiungi-
ngajagtoK persernermit.
jutdliaraK aKagutinatdlarmat u-
nugdlunilo Katångutigiussugut ni-
katdluvigpugut. kina tåssa OKar-
tugssaK. atåtame Kajausimagpat
Kavdlunåmininguamik sugssaKå-
ngilavut. sule neKauteKalårpugut
orssuteKardlutalo. atåta uvdlut
tugdlerit pissaKartarsimangmat.
agdlåme jutdlerpalugtunguanik
soKångilagut avisit igdlup piner-
sautigssai erKåisångikåine.
unugsimalersoK anånap anga-
jugdlersarput OKarfigå avisiler-
sorKuvdlugo, tåssåuputdlume jut-
dlime pinersautigssatuavut åkå-
kunit pigssarsiarisimassavut. Kav-
dlunåmininguanik anånavdlo kav-
figssånik ilavdlugit åmalo savau-
ssap neKiminerssuanik ilavdlugit
tunissutisiarisimassavut.
taimane ivssuinånguamik ig-
dloKarpugut KaliaKaraluardlune
iluanilo igdlerup nalå angneru-
ssok kisime sagdliligkersugauvoK,
sivnera ivssuinauvdlune, taimåi-
tumigdlo pitsorpaloKalune.
avisilersoriaravtalo igdlunguar-
put Kaumanerulerdlunilo najoru-
minarnerulerpoK. isumaliorpugut-
dlume pinersautinit avdlanit pi-
ssariaKångitsoK, tåssale nuånersi-
ngårmat. taimaiseriarmat uvagut
méraussugut nikatdlunganerput
mingnerulerpCK Kimasårneruler-
dlutalc. avisitdlume åssiliartait a-
lutorinei-mit alarsinåungilavut.
taimak Kimagkiartuinaleraluartu-
gut anånap OKarfigåtigut sining-
niarKUvdluta aKago iteriartug-
ssaugavta. Kangalime inarémiku-
gavta  natdlartiterdluarpugut.
agdliartornivtine angajorKåvta
OKarfigissarpåtigut atåtarporKår-
dluse sinilertåsause. ilerKorårput-
dlume angajugdlersavtinit atåtar-
portardluta nukardlersarput ki-
ngugdliussardlune. tåussuma nå-
gångago tugsiiimik naggasertar-
parput atordlugo:
AnåussissoK, mana paorKivdlutalo
najortigut, inaleravta;
EinigdluarKUvdluta unuaro
pigåutigut tauva tamavta;
såimaugavitdlo
asavdlutalo,
pérsiniaruk Kugsatdlåuput.
tamaisalo ugpeKatinguavut
sumitutdlunit ilagsikit
paorKigdluartitdlugit ingilinut,
såimautdlugit pivdluarsåkit;
toKusaguvta
katerssoKisa
Kilangmut ilingnut tamavta.
taima tugsiarérdlutåsit sining-
nialerpugut, erninardlume siniler-
dluta. anånåkutdlunime inarma-
ta sianigingilavut.
jutdliarKame. sule uvagut mé-
raussugut sinitdlardluta magper-
patdlagtumit itertineKarpugut. i-
sumaliorKåraluarpunga   atåtarput
?
IKAST
HANDELSKOSTSKOLE
SØNDERPARKEN 21 -7430 IKAST

HANDELSKOSTSKOLE
Lærlingesknle-handelseksamen-fagprover-specialkurser
tikitoK. isertOK tåssa igdluvta ilåt
Dave, nipåinåtigut ilisarissarput
OKarneragut:         uvaguvtimingoK
kavfisoriarniarit! anånap anger-
dlunilo aperå: sila KanoK ipa?
KatsorsimaKaoK silarxeKalunilo.
anissordlo anånap KutdleK uvku-
sigssaussoK ikipå, nanerutiningme
ikitagssaKånginame. igalåvta så-
vanikaluarpoK KutdlinguaK Kiv-
dlertoramineK. avangnåtungånilo
ipatinguame imiartorfik iperaicar-
toK pugtassume, tåukule ikine-
Kångitdlat unugo ikumassug-
ssaungmata.
uvdlårsiutinguarput atoréravti-
go anåna makipoK anivdlunilo.
uvagut nalåinarpugut sulime uv-
dlåjoKingmat tåKalunilo. peKångi-
nerane avisit igkamitut issiging-
nårpavut. anåna mulumersordlu-
ne iserpoK kåginguanik nagsaut-
dluta. ilale mamarmata, uvdlu.i-
riarne inuvigsiortOKartinago taku-
neK OKåtårnerdlc ajugkavut. ne-
reréravta anånap makenuivåti-
gut, mérKångOK ilait makerérsi-
mangmata. kamigssånguavut atu-
sasoralugit          aperigaluarpugut,
tåukume kisisa nutågssarigavti-
git. akinarpåtigut alångårpata (pi-
vordlilerpata) atiumårpase. ajor-
naKingmat atissatoKånguavut ati-
vavut, errorsimariaramik tipigia-
lårtuinaussut. uvagume nukagpi-
araussugut kisivta timivtigut Kar-
dlivtigutdlo nutaussoKånginavta.
piaréravta angajoralo anigaluar-
pugut, igdlorputdle sordlo ki-
mangneK ajornartoK, tåssame mé-
raKativut Kimassut ilagineK sape-
ravtigit, uvagut atåtaenitutut i-
kavta, nauk sule erssenugsumik
påsissaKångikaluardluta. méraica-
tivutdlume tikikaluaravtigit ki-
majungnaermata avdlatutdlume
igdlutik issigissardlugit, sordlo
nuånårnerine akornusisimassugut
ilagiumarpiarnatalo. taimåitumik
angerdlarKinarpugut, ilame ag-
dlåt uvanga Kiasunguvdlunga ni-
paeKalutalo.
isersimåmersornerdle saperpu-
gut silagigpatdlåKingmat, sulime
neriungneipu.t Kamivigsimånging-
mat. ilalume åma Katsungaidga-
me silalo nuåneKigame. påp sa-
niane anérussårtuarpugut uvdlo-
roriartomeranut.
KåumardluåinalersoK KåKavti-
nut nasigkiartortut imaiginavig-
put. avdla aterpat avdlap kingo-
rårarå. uvagut nikatdlungaussar-
nermit nasingnigssardlunit ki-
ssingnarigavtigo. isumavnilume
nipe KagfartuarpoK una: atåtae-
riipugut, suna nerissalisavarput?
Kanorme iliusaugut? aperKutit a-
kissutigssaKartingisåka, ilame sule
méraoKigama. inuitdlume issi-
kuisa pasitsagterérpånga: atåta i-
maKa ajunårsimassoK.
taima angajoralo påp saniane
anérdluta kinarsiorussarugtortu-
gut arnartavutdlume anisanatik
isersimåinarugtulerneråne nalu-
naitdlivigdlune suaorpatdlagpoK:
Buarse tikilerpoK! tassa atåta!
taima suaortoicarmat timiga ki-
ssartorssuarmik kuinenartutut
ingmat unigdluta taKinartugut å-
mårdlune suaorpatdlagtoKarpoK:
Buarse tikilerpcK! aitsångungmat
nikatdlunganerujugssuarput sor-
dlo tingitaussoK, nuånårnerujug-
ssup avKusårångalo igdloKarfigput
nipåisimagaluaKissoK tamarme
nivdlertutut ilivoK, suaortartunit
igdlunit igdlunut tamarme tusar-
fiujungnaerpoK, uteKåtårtuardlu-
go: Buarse tikilerpoK! igdlOKar-
finguavta inutuångue arpaliutdlu-
tigdlo nuånårtunik. angutit sig-
ssamut arpaliuput. ilåka kalerri-
niardlugit isileraluardlunga taku-
lerpara nunarxativta ilåt utoncaK
apiimik angilårtorssuarmik tigu-
miardlune tungåinavtinut arpag-
tOK. Kanigdlisosrdlo iserama ta-
kulerpara anåna ipilersutut itdlu-
ne manune Kilordlugo nipiligssu-
armik anerteriniartorujugssuaK,
sunauvfa suaortut tusåinardlugit
taima ilisimassoK, angajugdler-
savta najumigå. anåname ivså-
ngussardlunilo umaserissaKigame
ånilåriarame taima ibsimavoK.
arnaK utorKaic iserame nalorni-
ngeKalune aput nagsatane anånap
niaKuanut tarngutilerpå suportu-
ardkigulo. anåna iluarsilersordlo
anerxigkama takulerpara atåta
arpaussåinardlune KumukartoK.
kingornane pisiainik inuit ardlag-
dlit ardliardlutik maligkåt.
angajoralo tikikamisigut aKag-
soriardluta aperKuterKåva tåssa:
ajungilase? angeravtigo katsora-
ne isernialermat maligparput nu-
ånårnermit Kimagtartuinauvdluta.
uvangame avdlamik ernarsaute-
Kångilanga imaitumik: atåta to-
KungilaK, atåtaKancilerpugut.
atåta isinavigdlune anåna på-
kupå nujailo masaKissut Kauani-
tut tagiartordlugit, anåna såmi-
nut piingatitdlugo nuånårnermit
Kiavdlune. sordlo angnikitsumik
uvagut puigoråtigut. KeKåinardlu-
ta issigingnårpavut asangningneK
KanoK agtigissoK tåukunane Ki-
lersimassoK.
nuånårnerujugssuaK kivdlisi-
mårnerdlo tåukunane pikitineKar-
put kavfimik pujualårtuinarmik
pujualårtuinarmik pajugtut ki-
ngulerigdlutik isernerisigut, suli-
lo avdlat nunarKativut isångmata
taimalo igdlunguarput nuånårtu-
nik OKausigssaileKingitsunigdlo
igdlunguarput ulivkårmat.
atåta OKalugtuarpoK: igpag-
ssardle tikitugssaugaluardlune li-
nugpatdlårmatdle uninarsimav-
dlune. pisiniaréraluardlune iner-
terteriarame autdlarsimångilaK. i-
lame pisiortorsimavoK. tamåssa
nanerutit, kavfit, åma igfiax u-
vavtinut orssersugagssaK mamar-
patdlårtOK, avgutitdlo, ilaKutav-
tinitdlo mamartualungnik ilaKa-
ramik ila pissårnerssuaK. åmåko
avisit alutornartorpagssuarnik å-
ssiliartagdlit, tamåkume nuånåru-
tivta ilagait. åmalo atissagssavti-
nik pisiortorsimavoK, ånorågssat,
Kardligssat, uvfale inerigåungika-
Kiartut. ila pisanganeK angeKaoK.
tåssalume iligserivdlutik mer-
ssordlutigdlo autdlarterérput, pi-
vordlértinagitdlume atoriagag-
ssausagaluarput. ulåpunerssuaKa-
lerpoK. arnat pisinaussut tamar-
mik ikiuniarput, tåssunåkutdlume
nunarKatigit ikiukumatunermikut
ikioKatigigtarnermikutdlo takutit-
dluarput akigssaK encarsautigina-
go.
sordlo ingmånguaK Kangale i-
nertiterérput. KanoK kiloKartigisi-
magaluarnersut malugingilavut,
tåssale nuånårnermit kussaginer-
mitdlo. pivordlémigssaK sulenag-
dleriångitsoK Kangale nutånik a-
tisserérdluta mérKat akornånéra-
tånguarpugut kussagitinermit å-
sseKarata.
uvdlaungmat igpagssardlume
nikatdlunganeK sumilerpa? mé-
raKativut uvdlåK ilagserångeKi-
ssut kiname tåssa ånugdlune Ki-
viasava? uvagutdlume uvdlåK ni-
påinerssuarput sumlpa? nuånår-
nerssuardliuna kisime.
taimanilume misigissarput pui-
gorneK ajorpara, jutdliarKame ni-
katdlunganerujugssuarput, åmalo
nuånårnerput  naligssaKångitsoK.
Adam Elisassen,
EKalugårssuit,
pr. Julianehåb.
såkutup jutdliararsiornera ...
(Kup. 25-mit nangitaK)
massoK igdlusisitsiumassordlo. så-
kutoK akencat OKausinik oKalug-
sinåungitsoK ussersordlune påsi-
sitsiniailerpoK, tauvale takornar-
taK nangmineK oKausé atordlugit
OKalulerpoK, soruname torratdla-
vingikaluardlugit, nangåssutut
nåtarKatdlisårtumik, kisiåne sag-
dlaitsumik kivdlisimanartumik:
—  jutdlime pivdluarit, såkutoK!
—   ikiorumavinga? såkutoK o-
KamivOK nuånårdlune takornar-
tardlo arpagdlune ornilerdlugo,
kisiåne sikutamineK nåvfigalugo
ordluvoK nunamilo naléinalerdlu-
ne taimågdlåtdlo niarKume mag-
ssitinigsså nukigssaKarfigalugo.
tauvalo takuvå angutitorKap issai
asangnigpalugtut agdlåt nangmi-
neK umatine agdlissutut ilersit-
dlugo atissai sakiaisigut aligdlu-
tik taimåikaluartordle isse malu-
gisimanago.
manale oKautsinik takornarta-
nik OKalugfigineKalerpoK — ima-
Ka nangmineK OKauserigaluar-
nerdlugit taigornerat ajuinartoK
— OKalungneK ilisamaraluåssusia
méraugatdlarame Qmatåta narKa
agtorpå taimåitordle påsineKara-
ne.
—  OKautsinut kåkagtorssungila-
nga, såkutoK OKarpoK, påsingila-
ra.
—  Kanga påsigaluarparse, aki-
ssut aliasugpalugpoK, manalo så-
kutoK påsissaKalerpoK tåssångåi-
nardlo isumaKalerdlune sujorna-
gut påsisimassaKångikatdlarame
angnerussunik påsisimassaKarsi-
magaluardlune.
— tauvale ivdlit OKautsitit ator-
dlugit OKautsit tusarnårit, umati-
ga agtorsimavå ingilit uvavnukar-
tikavkit jutdlime tunissiimik nag-
Eartitdlugit —
—   arrå Gute, såkutoK uivssu-
meKalune isuvssugpoK agdlåtdlo
sikumut séricune tugtingåramiuk
aunålersipai sule sérKumiardluar-
nerujumanermit, puicrpålo såku-
tujunine mérKatutdlc Kialerdlune
Eunguamigdlo OKarsinaunane.
—  Kangarssuardle ilivsinut tu-
nissuteKarsimavunga tigujumå-
ngisåinarsimassavsinik, tåssame
pisiumanerussaravse tunissumik
tigusinigssavsinit. pårdlautisaugut
inuk-å? ivdlit KaertartoK pikorig-
sok uvavnut tiiniutisavat, uvanga-
lo sagdlusuissut någssåungitsoK
uvane agssangma iluane toncor-
simassoK ilingnut tuniutisavara
talerpivne tigumiara.
Kaumanermit tarrajugtumit ag-
ssak utoncaup agsså tigumiaKar-
dlune sarKiimerpoK, sordliina ti-
gumiå angingeKissoK, kisiåne så-
kutup ugperå, ugperå Gute atåtaK
erKortumik OKalugtOK.
— sagdlusuissut någssåungitsoK,
atantingneKalune OKamivoK, kisi-
åne angivatdlåKaoK, uvangame
tuniussara sungeKaoK. ilumordlu-
nga oKåsaguma uvanga navssåri-
ngilara KanoK iliornigssara, kisiå-
niuna ivdlit nangmineK ingilivit
isumagssarsiaråt, tunissutiginiag-
kat pissugssåungilara.
—  Kinuvigåvkit ernera asassa-
ra, narrugeKinago, sagdlusuissut
inungnukautiguk inuit maKaissi-
gavkit, kingumut uvavnut uter-
Kuvdlugit ugperfigalunga!
såkutup inusugtup tupigusug-
dlune agssak sajugtoK issigå ing-
minut isåusimassoK måssa nang-
mineK sérKumiarniardlune sor-
dlume Gute atåtaK åma sénaimi-
alersimassoK, måssa Gutiugaluar-
dlune.
— AtåtaK, såkutoK OKarpoK, såi-
måinerssuangnut KUJanaK, kisiå-
ne — sagdlusuissutit sule tigumi-
åinarsinåungiliuk sivikitsumik u-
vangalo isumangnaitsumut inig-
sserKålårdlunga? tåssame akerKat
nunånipunga, Kanorme pissoKåsa-
va akerKat tigussarigpåssuk!
—   ivdlit inujuartutit tåunato-
KaK, Gutiip nipå asangnigpalugtoK
tutsiiipoK, kisiånile såkutup ku-
ngujugdlune niance magssitika-
miuk Gute KimagusimavoK. apu-
me sujornatungåne KaertartoK
mångertoK kiserdliortoK ipoK sa-
jukulugtuinarssuvdlunilo umate-
ru jugssuartut tigdlertutut.
32
					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36