Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						merauvdlunga jutdliararsiornera

anordlersorss-uvoK apivdlunilo.

persersorssuvordlo pujuinavig-

ssuvdlunilo. igdliinguavta iluane

pitsorpaloKissume nipaeKaluta i-

sersimavugut. tamavta Katånguti-

giussugut inarérsimagaluardltua

sinigssamik isumaKarata angajug-

dlersarput naterme assaissoK ki-

sime nipisiagssaussoic issigingnår-

parput.

anåna igdlerup ilånut Kutdliup

uvkusigssap timånut pivdlune ka-

ngujardlunilo merssorpoK. nipåi-

nivtinut pissutigårput atåtavta

uvdlut ardlermagit sule peicarna-

ne. uvfale aKagumut jutdliarar-

tugssaussoic.

uvdlumiukua tatdlimerai sule

atåtarput peKarnane. taimane i-

nuit anrinik niuvertoruseKarfing-

mukåussivdlune aKaguinaraluar-

dlune muluinalermat tamarmik

ajunårsoritilersimavåt, tåssame

taima mulusavdlune pissutigssa-

Kångingmat. tupingnångikaluar-

poK autdlarneranit anorerssuar-

tartorssungmat. tamåna avdlanut

tupingnångikaluarpoK, angut Ka-

janugsorssugaluardlunit ajunåri-

atårsinaussarmat. anånamutdle o-

Karsimagångame uvdloK tåuna

persarKuteKångikune tikisavdlu-

ne anorerssuaraluarpatdlunit anå-

nap KularineK ajorpå OKautsine

erKordlugo tikikumårtoK.

igpagssaungmat     nunancativut

LEVERANDOR TIL DET

KGL   DANSKE   HOF

KRISWILL

KR1SWORK BRIAR PIPE TRADING

FOR DE

SMAGS-

BEVIDSTE

Fås hos Grønlands

førende forretninger.

GOLDEN CLIPPER nr. 1858

En gros for Grønland:

GREENLAND IMPORT

COMPAGNY

Boks 89 . 3900 Godthåb

ardlaKartut anorikitdlinerane ni-

uvertoruseKarfiliarsimåput, uv-

dlumilo tikisimåput. tåukunånga

tusarparput atåtarput Nanortali-

liarsimassoK inuit arKinik imaKalo

nautsorssutinik nagsardlune aut-

dlarsimassoK. sunauvfa tikisimåi-

nalersoK niuvertorutsimit kimigi-

serfigineKarsimavoK        avdlamik

pissugssaKångingmat autdlanuiv-

dlugo. tåssalo nunarKativtinit tu-

sarparput, tåukulume tikinavigsut

anorerssuaK pitorarKigpoK pujui-

navigssuångordlune Kanigtalig-

ssuvdlunilo avangnaK anérfiungi-

ngajagtoK persernermit.

jutdliaraK aKagutinatdlarmat u-

nugdlunilo Katångutigiussugut ni-

katdluvigpugut. kina tåssa OKar-

tugssaK. atåtame Kajausimagpat

Kavdlunåmininguamik sugssaKå-

ngilavut. sule neKauteKalårpugut

orssuteKardlutalo. atåta uvdlut

tugdlerit pissaKartarsimangmat.

agdlåme jutdlerpalugtunguanik

soKångilagut avisit igdlup piner-

sautigssai erKåisångikåine.

unugsimalersoK anånap anga-

jugdlersarput OKarfigå avisiler-

sorKuvdlugo, tåssåuputdlume jut-

dlime pinersautigssatuavut åkå-

kunit pigssarsiarisimassavut. Kav-

dlunåmininguanik anånavdlo kav-

figssånik ilavdlugit åmalo savau-

ssap neKiminerssuanik ilavdlugit

tunissutisiarisimassavut.

taimane ivssuinånguamik ig-

dloKarpugut KaliaKaraluardlune

iluanilo igdlerup nalå angneru-

ssok kisime sagdliligkersugauvoK,

sivnera ivssuinauvdlune, taimåi-

tumigdlo pitsorpaloKalune.

avisilersoriaravtalo igdlunguar-

put Kaumanerulerdlunilo najoru-

minarnerulerpoK. isumaliorpugut-

dlume pinersautinit avdlanit pi-

ssariaKångitsoK, tåssale nuånersi-

ngårmat. taimaiseriarmat uvagut

méraussugut nikatdlunganerput

mingnerulerpCK Kimasårneruler-

dlutalc. avisitdlume åssiliartait a-

lutorinei-mit alarsinåungilavut.

taimak Kimagkiartuinaleraluartu-

gut anånap OKarfigåtigut sining-

niarKUvdluta aKago iteriartug-

ssaugavta. Kangalime inarémiku-

gavta  natdlartiterdluarpugut.

agdliartornivtine angajorKåvta

OKarfigissarpåtigut atåtarporKår-

dluse sinilertåsause. ilerKorårput-

dlume angajugdlersavtinit atåtar-

portardluta nukardlersarput ki-

ngugdliussardlune. tåussuma nå-

gångago tugsiiimik naggasertar-

parput atordlugo:

AnåussissoK, mana paorKivdlutalo

najortigut, inaleravta;

EinigdluarKUvdluta unuaro

pigåutigut tauva tamavta;

såimaugavitdlo

asavdlutalo,

pérsiniaruk Kugsatdlåuput.

tamaisalo ugpeKatinguavut

sumitutdlunit ilagsikit

paorKigdluartitdlugit ingilinut,

såimautdlugit pivdluarsåkit;

toKusaguvta

katerssoKisa

Kilangmut ilingnut tamavta.

taima tugsiarérdlutåsit sining-

nialerpugut, erninardlume siniler-

dluta. anånåkutdlunime inarma-

ta sianigingilavut.

jutdliarKame. sule uvagut mé-

raussugut sinitdlardluta magper-

patdlagtumit itertineKarpugut. i-

sumaliorKåraluarpunga   atåtarput

?

IKAST

HANDELSKOSTSKOLE

SØNDERPARKEN 21 -7430 IKAST


HANDELSKOSTSKOLE

Lærlingesknle-handelseksamen-fagprover-specialkurser

tikitoK. isertOK tåssa igdluvta ilåt

Dave, nipåinåtigut ilisarissarput

OKarneragut:         uvaguvtimingoK

kavfisoriarniarit! anånap anger-

dlunilo aperå: sila KanoK ipa?

KatsorsimaKaoK silarxeKalunilo.

anissordlo anånap KutdleK uvku-

sigssaussoK ikipå, nanerutiningme

ikitagssaKånginame. igalåvta så-

vanikaluarpoK KutdlinguaK Kiv-

dlertoramineK. avangnåtungånilo

ipatinguame imiartorfik iperaicar-

toK pugtassume, tåukule ikine-

Kångitdlat unugo ikumassug-

ssaungmata.

uvdlårsiutinguarput atoréravti-

go anåna makipoK anivdlunilo.

uvagut nalåinarpugut sulime uv-

dlåjoKingmat tåKalunilo. peKångi-

nerane avisit igkamitut issiging-

nårpavut. anåna mulumersordlu-

ne iserpoK kåginguanik nagsaut-

dluta. ilale mamarmata, uvdlu.i-

riarne inuvigsiortOKartinago taku-

neK OKåtårnerdlc ajugkavut. ne-

reréravta anånap makenuivåti-

gut, mérKångOK ilait makerérsi-

mangmata. kamigssånguavut atu-

sasoralugit          aperigaluarpugut,

tåukume kisisa nutågssarigavti-

git. akinarpåtigut alångårpata (pi-

vordlilerpata) atiumårpase. ajor-

naKingmat atissatoKånguavut ati-

vavut, errorsimariaramik tipigia-

lårtuinaussut. uvagume nukagpi-

araussugut kisivta timivtigut Kar-

dlivtigutdlo nutaussoKånginavta.

piaréravta angajoralo anigaluar-

pugut, igdlorputdle sordlo ki-

mangneK ajornartoK, tåssame mé-

raKativut Kimassut ilagineK sape-

ravtigit, uvagut atåtaenitutut i-

kavta, nauk sule erssenugsumik

påsissaKångikaluardluta. méraica-

tivutdlume tikikaluaravtigit ki-

majungnaermata avdlatutdlume

igdlutik issigissardlugit, sordlo

nuånårnerine akornusisimassugut

ilagiumarpiarnatalo. taimåitumik

angerdlarKinarpugut, ilame ag-

dlåt uvanga Kiasunguvdlunga ni-

paeKalutalo.

isersimåmersornerdle saperpu-

gut silagigpatdlåKingmat, sulime

neriungneipu.t Kamivigsimånging-

mat. ilalume åma Katsungaidga-

me silalo nuåneKigame. påp sa-

niane anérussårtuarpugut uvdlo-

roriartomeranut.

KåumardluåinalersoK KåKavti-

nut nasigkiartortut imaiginavig-

put. avdla aterpat avdlap kingo-

rårarå. uvagut nikatdlungaussar-

nermit nasingnigssardlunit ki-

ssingnarigavtigo. isumavnilume

nipe KagfartuarpoK una: atåtae-

riipugut, suna nerissalisavarput?

Kanorme iliusaugut? aperKutit a-

kissutigssaKartingisåka, ilame sule

méraoKigama. inuitdlume issi-

kuisa pasitsagterérpånga: atåta i-

maKa ajunårsimassoK.

taima angajoralo påp saniane

anérdluta kinarsiorussarugtortu-

gut arnartavutdlume anisanatik

isersimåinarugtulerneråne nalu-

naitdlivigdlune suaorpatdlagpoK:

Buarse tikilerpoK! tassa atåta!

taima suaortoicarmat timiga ki-

ssartorssuarmik kuinenartutut

ingmat unigdluta taKinartugut å-

mårdlune suaorpatdlagtoKarpoK:

Buarse tikilerpcK! aitsångungmat

nikatdlunganerujugssuarput sor-

dlo tingitaussoK, nuånårnerujug-

ssup avKusårångalo igdloKarfigput

nipåisimagaluaKissoK tamarme

nivdlertutut ilivoK, suaortartunit

igdlunit igdlunut tamarme tusar-

fiujungnaerpoK, uteKåtårtuardlu-

go: Buarse tikilerpoK! igdlOKar-

finguavta inutuångue arpaliutdlu-

tigdlo nuånårtunik. angutit sig-

ssamut arpaliuput. ilåka kalerri-

niardlugit isileraluardlunga taku-

lerpara nunarxativta ilåt utoncaK

apiimik angilårtorssuarmik tigu-

miardlune tungåinavtinut arpag-

tOK. Kanigdlisosrdlo iserama ta-

kulerpara anåna ipilersutut itdlu-

ne manune Kilordlugo nipiligssu-

armik anerteriniartorujugssuaK,

sunauvfa suaortut tusåinardlugit

taima ilisimassoK, angajugdler-

savta najumigå. anåname ivså-

ngussardlunilo umaserissaKigame

ånilåriarame taima ibsimavoK.

arnaK utorKaic iserame nalorni-

ngeKalune aput nagsatane anånap

niaKuanut tarngutilerpå suportu-

ardkigulo. anåna iluarsilersordlo

anerxigkama takulerpara atåta

arpaussåinardlune KumukartoK.

kingornane pisiainik inuit ardlag-

dlit ardliardlutik maligkåt.

angajoralo tikikamisigut aKag-

soriardluta aperKuterKåva tåssa:

ajungilase? angeravtigo katsora-

ne isernialermat maligparput nu-

ånårnermit Kimagtartuinauvdluta.

uvangame avdlamik ernarsaute-

Kångilanga imaitumik: atåta to-

KungilaK, atåtaKancilerpugut.

atåta isinavigdlune anåna på-

kupå nujailo masaKissut Kauani-

tut tagiartordlugit, anåna såmi-

nut piingatitdlugo nuånårnermit

Kiavdlune. sordlo angnikitsumik

uvagut puigoråtigut. KeKåinardlu-

ta issigingnårpavut asangningneK

KanoK agtigissoK tåukunane Ki-

lersimassoK.

nuånårnerujugssuaK kivdlisi-

mårnerdlo tåukunane pikitineKar-

put kavfimik pujualårtuinarmik

pujualårtuinarmik pajugtut ki-

ngulerigdlutik isernerisigut, suli-

lo avdlat nunarKativut isångmata

taimalo igdlunguarput nuånårtu-

nik OKausigssaileKingitsunigdlo

igdlunguarput ulivkårmat.

atåta OKalugtuarpoK: igpag-

ssardle tikitugssaugaluardlune li-

nugpatdlårmatdle uninarsimav-

dlune. pisiniaréraluardlune iner-

terteriarame autdlarsimångilaK. i-

lame pisiortorsimavoK. tamåssa

nanerutit, kavfit, åma igfiax u-

vavtinut orssersugagssaK mamar-

patdlårtOK, avgutitdlo, ilaKutav-

tinitdlo mamartualungnik ilaKa-

ramik ila pissårnerssuaK. åmåko

avisit alutornartorpagssuarnik å-

ssiliartagdlit, tamåkume nuånåru-

tivta ilagait. åmalo atissagssavti-

nik pisiortorsimavoK, ånorågssat,

Kardligssat, uvfale inerigåungika-

Kiartut. ila pisanganeK angeKaoK.

tåssalume iligserivdlutik mer-

ssordlutigdlo autdlarterérput, pi-

vordlértinagitdlume atoriagag-

ssausagaluarput. ulåpunerssuaKa-

lerpoK. arnat pisinaussut tamar-

mik ikiuniarput, tåssunåkutdlume

nunarKatigit ikiukumatunermikut

ikioKatigigtarnermikutdlo takutit-

dluarput akigssaK encarsautigina-

go.

sordlo ingmånguaK Kangale i-

nertiterérput. KanoK kiloKartigisi-

magaluarnersut malugingilavut,

tåssale nuånårnermit kussaginer-

mitdlo. pivordlémigssaK sulenag-

dleriångitsoK Kangale nutånik a-

tisserérdluta mérKat akornånéra-

tånguarpugut kussagitinermit å-

sseKarata.

uvdlaungmat igpagssardlume

nikatdlunganeK sumilerpa? mé-

raKativut uvdlåK ilagserångeKi-

ssut kiname tåssa ånugdlune Ki-

viasava? uvagutdlume uvdlåK ni-

påinerssuarput sumlpa? nuånår-

nerssuardliuna kisime.

taimanilume misigissarput pui-

gorneK ajorpara, jutdliarKame ni-

katdlunganerujugssuarput, åmalo

nuånårnerput  naligssaKångitsoK.

Adam Elisassen,

EKalugårssuit,

pr. Julianehåb.

såkutup jutdliararsiornera ...

(Kup. 25-mit nangitaK)

massoK igdlusisitsiumassordlo. så-

kutoK akencat OKausinik oKalug-

sinåungitsoK ussersordlune påsi-

sitsiniailerpoK, tauvale takornar-

taK nangmineK oKausé atordlugit

OKalulerpoK, soruname torratdla-

vingikaluardlugit, nangåssutut

nåtarKatdlisårtumik, kisiåne sag-

dlaitsumik kivdlisimanartumik:

—  jutdlime pivdluarit, såkutoK!

—   ikiorumavinga? såkutoK o-

KamivOK nuånårdlune takornar-

tardlo arpagdlune ornilerdlugo,

kisiåne sikutamineK nåvfigalugo

ordluvoK nunamilo naléinalerdlu-

ne taimågdlåtdlo niarKume mag-

ssitinigsså nukigssaKarfigalugo.

tauvalo takuvå angutitorKap issai

asangnigpalugtut agdlåt nangmi-

neK umatine agdlissutut ilersit-

dlugo atissai sakiaisigut aligdlu-

tik taimåikaluartordle isse malu-

gisimanago.

manale oKautsinik takornarta-

nik OKalugfigineKalerpoK — ima-

Ka nangmineK OKauserigaluar-

nerdlugit taigornerat ajuinartoK

— OKalungneK ilisamaraluåssusia

méraugatdlarame Qmatåta narKa

agtorpå taimåitordle påsineKara-

ne.

—  OKautsinut kåkagtorssungila-

nga, såkutoK OKarpoK, påsingila-

ra.

—  Kanga påsigaluarparse, aki-

ssut aliasugpalugpoK, manalo så-

kutoK påsissaKalerpoK tåssångåi-

nardlo isumaKalerdlune sujorna-

gut påsisimassaKångikatdlarame

angnerussunik påsisimassaKarsi-

magaluardlune.

— tauvale ivdlit OKautsitit ator-

dlugit OKautsit tusarnårit, umati-

ga agtorsimavå ingilit uvavnukar-

tikavkit jutdlime tunissiimik nag-

Eartitdlugit —

—   arrå Gute, såkutoK uivssu-

meKalune isuvssugpoK agdlåtdlo

sikumut séricune tugtingåramiuk

aunålersipai sule sérKumiardluar-

nerujumanermit, puicrpålo såku-

tujunine mérKatutdlc Kialerdlune

Eunguamigdlo OKarsinaunane.

—  Kangarssuardle ilivsinut tu-

nissuteKarsimavunga tigujumå-

ngisåinarsimassavsinik, tåssame

pisiumanerussaravse tunissumik

tigusinigssavsinit. pårdlautisaugut

inuk-å? ivdlit KaertartoK pikorig-

sok uvavnut tiiniutisavat, uvanga-

lo sagdlusuissut någssåungitsoK

uvane agssangma iluane toncor-

simassoK ilingnut tuniutisavara

talerpivne tigumiara.

Kaumanermit tarrajugtumit ag-

ssak utoncaup agsså tigumiaKar-

dlune sarKiimerpoK, sordliina ti-

gumiå angingeKissoK, kisiåne så-

kutup ugperå, ugperå Gute atåtaK

erKortumik OKalugtOK.

— sagdlusuissut någssåungitsoK,

atantingneKalune OKamivoK, kisi-

åne angivatdlåKaoK, uvangame

tuniussara sungeKaoK. ilumordlu-

nga oKåsaguma uvanga navssåri-

ngilara KanoK iliornigssara, kisiå-

niuna ivdlit nangmineK ingilivit

isumagssarsiaråt, tunissutiginiag-

kat pissugssåungilara.

—  Kinuvigåvkit ernera asassa-

ra, narrugeKinago, sagdlusuissut

inungnukautiguk inuit maKaissi-

gavkit, kingumut uvavnut uter-

Kuvdlugit ugperfigalunga!

såkutup inusugtup tupigusug-

dlune agssak sajugtoK issigå ing-

minut isåusimassoK måssa nang-

mineK sérKumiarniardlune sor-

dlume Gute atåtaK åma sénaimi-

alersimassoK, måssa Gutiugaluar-

dlune.

— AtåtaK, såkutoK OKarpoK, såi-

måinerssuangnut KUJanaK, kisiå-

ne — sagdlusuissutit sule tigumi-

åinarsinåungiliuk sivikitsumik u-

vangalo isumangnaitsumut inig-

sserKålårdlunga? tåssame akerKat

nunånipunga, Kanorme pissoKåsa-

va akerKat tigussarigpåssuk!

—   ivdlit inujuartutit tåunato-

KaK, Gutiip nipå asangnigpalugtoK

tutsiiipoK, kisiånile såkutup ku-

ngujugdlune niance magssitika-

miuk Gute KimagusimavoK. apu-

me sujornatungåne KaertartoK

mångertoK kiserdliortoK ipoK sa-

jukulugtuinarssuvdlunilo umate-

ru jugssuartut tigdlertutut.

32

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36