Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						

atuartartut agdlagait       læserne skriver       atuartartut agdlagait       læserne skriver        atuartartut agdlagait       læserne skriver       atu

- Kalåtdlit

aulisartue

sinigtut -

?

Atuagagdliutit 7. februar 1974

sarKumernermingne erKartorpåt

aulisagkat aké. agdlauserissat å-

ssigingitsut atuardlugit aperKu-

tigssat Kangånitdle isumaliutigi-

ssarsimassat sarKumerarput:

soK-uko aulisartut taima aki-

lernerdlugautigigunik asule umi-

arssualivingme (Nungme aulisar-

tut) talerKarussåginartartut? a-

ngatdlatit anginginerumåt ang-

nermik issigalugit erKarsarneK a-

JomångitaKaoK; ila aulisartut a-

kigssarsiarigsimåsaKaut, asule tai-

ma sivisutigissumik uningarussår-

sinaugunik!

OKatdlisaujuarpoK   inutigssarsi-

kigdlilineKarångat

aulisartut

taorsivf igine-

fcartarniardlit

lp. januar „tamalåt" radiukut

autdlakåtineråne Arsungme auli-

sartut kapisilingniarnerup au-

gustime autdlartitartugssatut au-

^ajangerneKarsimanera issornar-

torsiorpåt. autdlakåtitame OKau-

serisimavarput KNAPP-ip tåssu-

na aulisartut ilait ajoKUsertug-

ssångorai. — kisiåne OKångilagut,

KNAPP aulisartunut ajoKutaugi-

narton. taimåitumik OKarneK sia-

nipaloKaoK, KNAPP-ivdlo issigi-

neKarneranut ajoKutaussugssauv-

^lune. taima autdlakåtitap kuku-

nera nailisarneranit pissuteKaru-

^arpoK.

taimatut aulajangersimaneK

aulajangersagkap aulisartut ilait

aJOKusertugssaugai tungavigssa-

^ardluarpoK. aulisartut tåuko 19.

Julimit 1. augustimut 1973-imut

Pissarisimavait 23.944 kg kapi-

sigdlit nalexartut 293.820,— kr.

s6runame aningaussat tåuko au-

^sartunut pingåruteKaKaut. ku-

larnångilaK igdlOKarfingne nuna-

^arfingnilo avdlane taimainga-

Jagtunik nautsorssutigssaKartoK.

—    Kularingilara    påseKatigig-

^luarsinaunerusimåsagaluartu-

^ut kongreseKarnerme OKaluseri-

ssat agdlagtornerinik nagsineKar-

Slmagaluaruvta, tåssame åma u-

vagut    KNAPP-imut    ilaussortå-

^Suåkulugavta.    oKatdlisigineKar-

SlmavortaoK pissat nunap ingmi-

^ortuinut       avguaKatigigsitåusa-

Ssut, påsissåkale maligdlugit ku-

Janartumik —¦ tamåna  isumaKa-

'gissutigineKarsimångilaK.     ersi-

Ss^utigineKarsimångilaK.   ersissuti-

°arPut   taima   ånuneKaraluarpat

p-rsuk nunaKarfitdlo Arsugtut i-

u'   ikinåruneKåsagaluartut.    tå-

^Sunga   tungatitdlugo   OKautigisi-

a^vara,  1973-ime Arsungme pi-

^aUsimangmata 214 tons sivner-

mugit.

naggasiut(jiug0    inuit    Kinigait

a3Umigsårumavåka        nipitumik

^UaortartuarKuvdlugit,     kalåtdlit

ulisartut   kigdiiiersuilernikut  å-

aissamingnut taorsivfigineKarta-

aKarmata. aulisarneK autdlarte-

ugtortoK     unigtitaungmat    ani-

?aussarpagssuit       ånaineKarput.

Pasinarsoråra taorsivf igineKarnig-

saK   pivdlugo   piumassat   nipa-

ngiutinalerait.

Ole Olsen, Arsuk.

utit pingårnerssåt, aulisarneK, ta-

matigut tapersersorneKåsassoK.

aulisartut sujiinersorteKaleralua-

ramik, Kutdlersanit isumaisigut

isumaKatigineKarpalugane tunu-

arpoK, taorteKarnigssålo tutsiu-

gane. anguniagaussut isumåt tu-

sarneraluaKissoK apererusuler-

nartarpoK, aulisarneK-una nuå-

nårniutitut amerdlavatdlåt inger-

dlatilingineråt, ilumutdlo trawle-

rinik amerdlisaineK piviussumik

tungaveKardlune ingerdlanersoK?

aulisagkat tunineKartarneråne

akit påsinartumik mikigineKar-

put, sordle aulisartorpagssuit ka-

pisilingniarnerup nalåne arfini-

ngornersioriartordlutik anger-

dlartåsåpat akigssarsiakisorigu-

nik?

nunane avdlamiut takujuartar-

pavut kapisilingniarnerme uvdloic

unuardlo unigatik, pårdlagauv-

dlutik, aulisartuartartut. tåukulo

pissarissartagaisa amerdlaneru-

jugssiinerat Kavdlunåjunerånik

patsiseKångilaK. kalåtdlitdliuko

aulisartue nåmagtiavatdlårtut su-

jumutdlo issigerKalårpatdlårdlu-

dlutik.

angatdlatipilunerssuit aulisar-

fiup nalåne puissiniånguatdlå-

raut; soruname aulisartoK nang-

mineK nålagauvoK, kisiåneKar-

pordle!

ilåtigut tusarssaussarpoK inug-

tagssaileKineKartoK, maskinardli-

orneK, aulisagakinerssua avdlat-

dlo. inugtat iluamik åssigigsu-

migdlo akilersorneKartaraluar-

nerpat?        maskinagdliortarnerit

Atuagagdliutit kigsautigåt sa-

patit akiinere tamaisa atuar-

tartut agdlagarissait amerdla-

siit sapåtit akunere tamaisa

?arKumiutarumavd)ugit.       tai-

måitumik kinutigårput naitsu-

kuldlangnik agdlagtarkuvdlu-

git. ilångutagEsiat OKautsit 200

»ivnersimagpatigik amerdla-

nertigut        årkigssuissOKarfiup

nailisartariakartarpai. atsiorsi-

mångitsut ilanguueK ajorpavut,

kisianile ingmikul pissutigssa-

Kartimagpat atermut taorsiut-

dlugo ingmikut ilisarnausinar-

sinaussarput.         ilångutagssiat

nagsiguk unga: Atuagagdliutit,

po>tbox 39, 3900  Godthåb.

pårssinerdlungnermik imalunit

pisinerme erKuinerdliorsimaner-

mik patsiseKartarnerdlutik? pisi-

nerme erKuinerdliortoKartarsi-

magpat sorme påsisimassalingnik

suj unersorteKarniångitsut, kåtuv-

fiata suliagssat tamåko suliarini-

arsimanerdlugit?

ilumutdlo aulisagkat aké ajor-

pata, aulisarneK nunavta suju-

nigssatut piorsarniartuåsanerpa

nauk måna påsinarseréraluartoK

pilerssårusiornera kukussaussoK

(sordlo fiskerikonsulent Atuagag-

dliutinut taima isumalingmik o-

^artOK'').

aulisartut oKingeKissumik inu-

tigssarsiuteKartut agdlagfingmiu-

nit kigdlup tungånut sangutiler-

neKånginerpat, agdlåt nukalerdlu-

tik?

„aulisartoK angutauvoK

sujunigssaKartoK

KilerssorsimångitsoK

nangmineK nålagaussoK. . ."

singnagsautinguinalernerpa?

Jørgen Sakariassen, Nuk.

ilisimatunut

akuerssågi-

narpatdlårase

K'issunguaK   Kristiansen,  Thule

tunumiut nunap erKigsisimatini-

agkap migdlineKarnigssånut kig-

sautigissait taimåitugssåinartut a-

kuerssåginarsinauvavut åmalo

K'issiingup landsrådime oKause-

rissai isumaKatigaka oKarmat ili-

simatut OKausé amerdlanertigut

Kuianåinartartut. soruname OKau-

sé ilåne erKortarput, amerdlavat-

dlåtigutdle asule erKoriaineri-

nauvdlutik. icavdlunåt tamåkuni-

nga påsisimassaKénginermik ili-

simatortamingnik taigugkatik o-

Kåtdlagtutdlo ugpiangåramik ug-

perivdluinalersarpait. avdlanik

tungaveKångitdlat atuagkiatigut

iliniusiatigut ilisimassatuånguatik

kisisa najorKutagssaralugit måne

pissutsinut  tungaisigut   erKartui-

ssoKartitdlugo, inåkumavåka pi-

niartunut issigingningnertik av-

dlångorterKuvdlugo mérxatut i-

ssigiungnaerdlugit         taimatume

nautsorssutiginguatsiarmatigut.

kisiåne pissutsit ilisimångikuvti-

gik Kanon ilivdluta måne napa-

niarsinauvugut. uvagut pissutsit

tikivigdlugit ilisimavavut erKor-

tut. sorunalume periarfigssaralu-

avut migdlisarneKarnere nuåna-

ringilavut.

1970-ime danskeK silasiorfing-

me sulissoK angalaKatigisimava-

ra. oKalugtupånga tagpavane u-

mingmagpagssuaKartoK, kisiåne

ukiumut atausinaK inup atautsip

pissarisinaugå. måne uvagutaoK

pissaKarKussåungilagut, måssa u-

ngasigpatdlårnerat piniariarfig-

ssarput pivdlugo amerdlasorssu-

arnik pissaKarsinåungikaluardlu-

ta. tagpavanilo danskit sulissut i-

nuiangnut kikunut ilaunertik pi-

nardlugo piniarKussåunginerat er-

Kungitsusoråra. tamatumalo sa-

niatigut isumaitarpunga erKigsisi-

matitagssaK angnertuvatdlårssu-

ssok. landsrådimut ilaussortat pi-

ssutsinik påsisimangnigdluartut

tusarnårtarniarsigik aulajangiler-

sinase.             TalilånguaK Peary.

- KGH-ip piniartut

puiorneramigit?

KGH-ip tunissat aké erKartorå-

ngamigit silarssuarme akit akig-

ssarsiatdlo kisisa erKartortarpai.

imaigunartoK-una KGH aulisar-

tut kisisa sulissutagssamisut issi-

gigai piniartutdlo sugssarinagit.

taima OKarnigssamut nangångila-

nga erKarsautigalugit niorKutig-

ssat aké Kagfaralugtuinartut u-

vagutdlo tunissavta aké ukior-

pagssuarne taimaiginardlutik. å-

måtaoK uparuarumavara puissit

amé akitsorneKarmata peKatigi-

titdlugo teriangniat amé akikit-

dlineKarmata. puissit amé pivdlu-

git KGH ima sianinåriniartigaoK

nr. 1 åma 2 akitsormata navssåtåt

nr. 3-KalisassoK. taimailivdlutik

åmit Danmarkime akitsorterune-

Karångata uvagut tunissinivtine

akikinerussut Danmarkime nr.

1-ingordlutik pisiarineKartardlu-

tik. sorunalume taima sianinår-

neKarneK nuénaringilara matu-

munalo prisudvalge kajumigsår-

para KGH-ip periausé sianiginiar-

Kuvdlugit.

taiumavåkåtaoK sujunigssarput

isumavdluarnångeKissoK.         sule

KGH-ip niorKutigssat akitsor-

Kingniarpai, måssa ukiorpagssu-

arne Kagfariartortuarsimagaluit.

månalo ikumatigssat åma akisu-

nårtalisavavut.

tåssame pissaKåsagåine nikilår-

sinaussariaKarpoK. sordlo åsser-

sutigisinauvara, puissit amé mar-

dluk nr. 3 tunisimagåine pisiari-

ssugssauvdlugulo benzin (50 liter)

oliagssålo, tauva puissit tåuko a-

misa aké nungiitarput. nerissag-

ssanik   avdlanigdlunit   pisisinau-

nata. ukiorpagssuarne tugpatdler-

sarneKartarsimavugut åmit aké

tapivfigineKåsassut. kisiåne tamå-

na nipangersarniåinardluta pi-

ssarsimagunarpoK.

Kilalugkat måtainik tunissisi-

naugaluarpugut aussavdle Kåu-

mataine sisamåinarne nunaKarfit-

dlo ilåinåine. aké a.iungikaluar-

put. tamåko saniatigut avdlanik

tunissivfigssaKartariaKaraluar-

pugut, sordlo Kilalugkat puissit-

dlo neKåinik. nivkut tainiångilå-

ka sujornagut oKatdlisaussarérsi-

mangmata. tamåko Kalåtdlit-nu-

nåta ilåne avdlane piumaneKar-

dluarunaraluarput. naliingilara

tamåko niorKutigssiarineKalerpa-

ta aningaussartuteKarKårtaria-

KartoK. isumaKarpungale KGH

ingminuinaK isumagissariaKångit-

sok kisianile sulissutane åma isu-

magissariaKarai. uvagume åma

OKauseK nalungilarput „ivdlit piv-

dlutit atavoK!" malungnarpoK

KGH-ip artorå Kalåtdlit-nunåt

tamåkerdlugo isumaginigsså. tai-

måitumik pitsaunerunginerdlune

Kalåtdlit-nunåta avgornerisa pi-

ngajuat (piniartoKarfit) nunanut

pisinaunerussunut tunmarunikit!

KNAPP sumitoK-una? isuma-

KarnarpoK inugtai asule singnag-

tugéinaussut piviussume inug-

taunatik. tåssame KGH-ip sujo-

råsårutainut akitsorsainernut Ka-

noK ilioriarneK ajorput. uvagut

piniartut itertariaKarpugut. ima-

Ka isumaKartoKåsagaluarpoK o-

Kautsit såkortuvatdlårtut, kisiåne

åma inuniarfigput imåinåungina-

me.

TalilånguaK Peary.

Høng Studenter- og Hh-kursus

statsanerkendt, selvejende institution. forbereder på to år til:

*  Højere forberedelseseksamen: enkeltfags tilvalg.

*  Studentereksamen: tilvalg af grupper af fag således:

nysproglig linie, matematisk-fysisk linie. Matematisk-natur-

taglig linie og samfundsfaglig linie hvis tilstrækkelig

tilslutning opnås.

*  Kostelever modtages.

Uddannelsesstøtte som ved offentlige kurser.

*  Program tilsendes

ved henvendelse til 4270 Hong (03) 55 26 36. Kontortid 10-16

ESMANN ERIKSEN konst. rektor

Se efter

varemærket, - det

garanterer for ægte Færøsk

kvalitetsprodukt.

Garvede fåreskind, sømandstrøjer, skind-

veste,  skindhuer,  rulamsjakker  m.m.

VILMA

Mylnugøta 1 . Phone 3675

3800 T6rshavn

15

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20