Tķmarit.is
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

Smelltu hér til aš fį meiri upplżsingar um 36. tölublaš 
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						atuartartut agdlagait. læserne skriver
nangminerssornerulernerme
imigagssap ajornartorsiortit-
sinera mingnerulersineKardle
imaKa inuit ilarpagssue OKaru-
måsagaluarput: uvagut imigag-
ssamit ajornartorsiortitåungila-
gut, taimåitumik tamåkuninga o-
Kalugfigisavdluta pissariaKångi-
kaluarpok.
kisiåniliuna inuit ardlaKarunar-
tugut   imigagssamik   atornerdlui-
peKatigigfik
pilersisiuk
Andreas Pculsenip peKatigigfing-
mik agdlausitorKamik atåinartit-
siniartumik pilersitsinigssamik
sujunersutå piviussungortiniar-
siuk. nutåmik a'uineK sapersugut
åmalo iliniarKingnigssamut peri-
arfigssaerutugut iluatigeKårput.
agdlagaK imatut påsiniaKinasiuk
peKatigigfik pilersineKarpat nutå-
lerissunut såkuginiariput — åma
sujunersuissCK taima isumaKaru-
nångeKaoK. nutåK sapivigpara,
agdlagsinåungilara, atuarniarne-
ralo ilungersunarteKalugo. kisiåne
kinguårpagssuaKarpunga tåussu-
minga atuingnigtunik,
atarKingnigdlunga Kanganitsa-
mik igdlersuissut Kutsavigåka. u-
kiartorssuångulerpoK, atuagag-
ssaileKineK ernumåssutigåra —
atuagkat sarKumertartut nutå-
liåinarssuput. sujunersut pilersi-
niarsiuk.
A. P., AugpilagtoK.
nivtigut imigagssap ajortortånik
påsingnigsimassut.
åmale inuit ilaKartarput imi-
gagssaK ajungitsumik atortaralu-
ardlugo uvdlormut pingitsusav-
dlugo sapiliussavigsimassunik —
agdlåme imertuarnerat issigalugo
Kasunarsinartardlune.
ukiune kingugdlerne tusartuar-
parput imernerssuarput pissu-
tauvdlune akiligagssaraluavut a-
kilingitsugkavut — igdlunut a-
tugkavtinut, angatdlatinut åssigi-
ssåinuldlo — Kagfagkalugtuinar-
tut.
imaKame inuit ilait OKarumåså-
put: kiame-tauvame tamåko na-
lungmagit.
kisiåniliuna ajornartorsiutit ta-
måko årKingniagagssat pivdlugit
nålagkersuinerme suliaKartorta-
vut årKingneKarnigssåinut periar-
figssitariaKaraluartut. sordlo su-
.Iornåk K'aKortume borgmesterip
Henrik Lundip Atuagagdliutitigut
sujunersutåtut ilusilingmik? — a-
merdlasunik akiligagssagdlit aki-
lérértinagit imigagssanik pisisi-
naunerat unigtikatdlartardlugo.
kisiånile puigOKinatigo timimi-
kut ajoKutigdlit utorKaitdlo inu-
sungnermingne sulivdluarsimaga-
luardlutik utorKalinermingne su-
livdluarsinaujungnaersimassut ta-
matuminga agtorneKarnigssait pi-
navérsårtariaKaravtigo.
igdlua'tungåtigutdle inuit ilait
sulisinauvdlutik perKigsorssuit
kommunimit  ikiutinik  inussutig-
oKauseKautimernit
kalåtdlisut agdlagtausitåp atua-
gagssiane iliniutinilo atugauler-
nerata kingorna pingårnerussu-
mik AG-me agdlauserissat nå-
magtugagssaussarput, ilåtigutdlu-
me Kalåtdlit-nunåta radiuatigut
OKauseKarfigineKartardlu'dk.
taimane agdlagtausitåK aker-
dlilerdlugo agdlagaKartalerama
ilåne radiukut tusarnårdlunga
agdlagtausitoKalerissussugut ili-
simaitsorssuamik taineKarnerput
nuånårutigisimångeKåra, sulitiga-
lungame radiukut tusarnårdlugo
telefone sanivningmat taimatut
OKauseKartoK telefonikut atéssu-
teKarfigisimavara navérdlugulu-
me. ukicrmånale 1978-ime ereai-
manerdlungikuvko Sermitsiame
agdlagtausitåmik igdlersuivdluar-
erKainiutinguaK
Ulrik Bolåtalo pérunerse sing-
nagtuinartutdlusoK uvavne ipoK.
NungmérKålernivne ilaxutarit
tåuko ilisarilersimavåka, miki-
ngitsumik Ulrik suleKatigilerav-
ko. uvdlut ingerdlåput sunauvfalo
åma måna péruterérumårtuse, i-
nuime tamavta toKO avKutigi-
ssugssauvarput.
tåmajuitsuvtale angnerssåt a-
terse sule tusåjuåsavarput, tåssa
atsiuneKarnivsigut. måna ilivse
pivdluarneK pigilerparse. nunar-
ssuarme måne inuga^dlaravse ni-
pipalårssuit perugdluliornerpag-
ssuildlc Kimagpase, endgsivdluse
Kasuersålerpuse.
Ulrik Bolåtalo erKaimajuartå-
savåka kinase saimassut iserå-
ngamalo nuånåjatdlagtarnise.
ilaKutaussuse misigingneKati-
gåvse.
ikingutå.
tut ilå::a iUsimatutut  OKautigåti-
gut. ila perruatdlangnåssusia.
taimåingilardle. atuartitaunivti-
ne ukiune 100-t sivneKalersune
agdlagtauiitOKaK Samuel Klein-
schmidtip agdlagtausiliå ilisima-
tusautitut atornago sungiusima-
varput igdloKarfingne nunaKarfi-
nguaniio mingnerpåne agdlåt. a-
tuagagssianik kukunersiuissarniv-
ne ukiune 46-ngulersune tupigi-
ssarsimavåka nunanarfingmiut
agdlagarissartagait atuarångav-
kit kukunisangnerussaKingmata
igdloKarfingmiunit avdlanitdlo.
agdlagtausitoKaK sordlo oKautige-
rérsimassara ukiune 100-ne atu-
gausimassoK kalåtdlit inuiaKati-
giussugut Kåumarsainerme KanoK
pingåruteKarsimatigissumik ator-
simavarput. tåssa CKautsit isu-
mait eiKordluardlugit agdlangneK
kalåtdlisut, agdlauserineKartarsi-
mangmat.
måna agdlagtausitåme okautsit
agdlangnerdliugkat amerdlaKaut,
taimailivdlutigdlo onautsit isu-
mait agdlagtausitorKamik sungiu-
ssisimassunut atuarniardlugit ilu-
ngersunardlutik KuianartortaKar-
tardlutigdlo. åssersutigalugo sor-
dlc: aaju agdlagtausitorKamik
sungiussisimassumut atuartaria-
KartoK ujumik) åma ussuk puissit
anginerssåt ugssuk-mik uvagut
agdlag'aravtigo.
suliaK tigusimsssarput tigussar-
parput erKortumigdlo isumaling-
mik agdlagkumassardlugo. asule
nipe najorKutarinardlugo agdlag-
taraluaråirie isumait påsissagssau-
jungnaertarput, taimåitumik ag-
dlagtausitoKaK oKautsimik isuma-
siuivdluarnermut iluaKutauvor-
tacK. tåukuinaugatdlardlit.
agdlagtausitorKamik igdlersui-
uartcK.
Stephen Petersen.
dlit — imalunit imigagssamik i-
mernigssamut akigssamingnik tu-
nineKartartut — imigagssamik
pisisinautitåunginigssait sujuner-
sutigerusungnåsagaluarpcK. ima-
Ka taima pineKautigssineKarunik
suliumagdlisagaluarput?
nalungikaluarpara kalåleKativ-
ta ilaisa nangminerssorneruler-
nigssaK ernumateKangivgdlutik
utarKigåt. kisiåniliuna tamåna
Kilanåralugo pingårtitdlugulo u-
tarKissarput inungne iternga ti-
kitdlugo isumaliorsinaussune sor-
dluna ilåtigut ernumanartoKalå-
ngitsungitsoK.
nålagkersuinermne suliaKartug-
ssat Kinigagssavut umiatsiamilu-
sok aKugtussugssåuput, uvagutdlo
— Kinersissartut — anguartau-
ssututdlusoK misigisimassugssau-
vugut. taimåitumik sule sujumut
ilisimarérsinåungilarput nunavti-
ne nålagkersuinerme suliaKar-
dlutik aKutsissugssat uvagutdlo
Kinersissartut ipugtussugssat ilu-
ngersordluta ipoKatigigsinauner-
sugut.
nuggersimaneruvme uiarnigsså
angoriartinago Kasussordluta uni-
narnigssarput pinavérsårtariaKa-
raluarparput.         nalungilarpume
Danmarkip nunavtinik ineriartor-
titsinermine tapissutigissartagai
aningaussarpagssuit atoraluardlu-
tigit ikioKatigigdluta ilungersor-
dlutalo pingikuvta kinguligssav-
ta sujunigssåt ernumanartoKångi-
vigsumik issigisinåunginavtigo!
VUhelm Jessen.
Atliagagdliutlt kiRsautigat atu-
artartut aRdlaKarissait amcrdla-
sut sapåtit akiinere tamaisa
sarKumiutaruinavdluKit.       tai-
måitumik Kinutigarput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit        amcrdla-
nertigut        årkigssuissoKarf iup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mangitsut ilånguncK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpal atcrmut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput.         ilångutagssiat
nagsiuguk iinga: Atuagagdliu-
tit,  postbox  39, 3900 Godthåb.
kingusinårtumik
pivdluarxussut
sorssungnerssiip kingugdliup —
1939—1945 — nalåne Nungme
højskolitorKame seminåriamilo i-
iiniartusimassugut taimane pisi-
massut takordlorångavtigit Kular-
nångilaK åssigingitsut pivdlugit
KujåssutigssaKartartugut. —
taimanile uvdlumernit avdlao-
KaoK! taimane seminåriap suju-
ligtaissua — ingmut rektorimik
taissartoK — ilanilo uvavtinut ili-
niartunut suniuteKarsimaKaoK.
taimane Nuk sule nugterfigine-
KalersimångilaK. inuit ing'mingnut
ilisarisimåput. erKaimassama nu-
ånersut ilagåt eKaersårfingme
filmertoKåsatitdlugo bilitisiniu-
tarnerssuaK. niuvertoKarfiup så-
navianit bilitit tuniniarångavti-
gik piumåtartorssussaramik, susa
ilånguisa akigssånguartik meter-
stokimut Kajangnaeriardlugo i-
såusimaniardlugo atimingnit ki-
vitaugaluarunik!
ukiut Nungme iliniartuvfit må-
na Kangarssuångoraluarput, er-
Kaimassatdle sule umajuarput:
Avanerssuarme, Tunume Kitånilo
angerdlarsimavfeKalersimassu-
ne.
tauva taimåitut tamaisa urne-
rne ititdlugit Nungmut iliniartu-
sima&sorpagssuarnutdlo inuvdlu-
arKUSSutigalugo pivdluarKussuti-
galugulo Jonathan Petersenip —
iliniartitsissorssuavta — Nuk piv-
dlugo taigdliordlugulo eriniåta
autdlarKautå ilångiipara:
takoråneKaoK imaK
Nup ikerssuanik  taissaK;
silagigpat
Katsungagpat
issigårput  nunamit,
Kimerdlugarårputdlo KåKånguanit.
KivdleKaoK
pineKaoK!
pineKautit ikerssuaK,
KivdleKaoK,
pineKaoK
Nup ikerssua.
Nuk, nunatorKavta „igdlorpag-
ssuaKarfia" atajuardlitoK nålag-
kersuissoKarnikut, Kåumarsagau-
nikut ugperissaKarnikut erKumit-
suliornikutdlc  Kitiuvdlune!
Nungme ukissarsimassut ilåt
Thorvald Simonsen.
landsrådimut:
kigdliBiieK isumaKå-
ngitsoK årjdgtariaKarpoK
sujorna 1977-ime tusarparput i-
migagssaK landsrådit atautsimi-
kamik kigdlilivfigigåt. tusagaK ila
pisanganåssusia, igdlume ningiuv-
dlune angnermik mérKanik pe-
rorsagaKardlune tugpatdlernåssu-
sia.
sunauvfale pakatsiumårdluta.
imåiporme imigagssaK kigdli-
lerneKångitsoK, nalunaerKutaK
kisiat kigdlilivfigåt. nalunaerKu-
taK uvdlup-KerKa imerniartarfit
angmarpata erninaK iserunik a-
kigssaKarunik KanorssuaK imiså-
put. måne nalunaerKutap pinga-
sut migssåne ilait anissarput i-
månarssuaK putumalerérdlutik,
tåssalo nalungilåt nalunaerKutaK
sisamat pisiniarfingme båjat ang-
måsassut — imigagssaK kigdle-
Kångingmat, akigssagdlit nåmag-
torssuarnik pisisinaungmata.
nuåniginaKaoK issigarugit pisii-
niarfiup erKåne igsåginardlutik
imertut. uvfa ilaisa mérånguatik
ilagalugit. Kavsinik 'taimåitut ta-
kugångavkit misigissutsikut så-
ngitdlissarpunga!
pisiniarfit arfernup-KerKanut
matugpata tauva arfinermut i-
merniartarfit angmåsåput — linu-
arssuarmutdlo akigssalik imisaoK.
imåisånginerame nalunaerKu-
taK kigdlilivfiginago kisiåne inuit
pisiagssait kigdlilivfigalugit. anå-
nat nuliaussutdlo uvavtutdle mi-
sigissaKartut sivnerdlugit atar-
Kingnigdlunga Kinuvigåvse månå-
kut suliagssarse pitsaunerussumik
aulajangivfigerKuvdlugo.
inuvdluaritse
Marianne Brummerstedt,
Sisimiut.
nerssussup ktikukuvdlo
saunikue kalåliminernigdlo
tunitsivigssaileKineK
AG nr. 20-me Sem Dorphip agdla-
gå KuleKutaKartoK „pissutsit tai-
måituåinarsinåungitdlat" soKuti-
geKalugo atuarsimavara, avang-
nåmiussumut tunissivigssaileKiu-
artumut ilalernaKingmat.
avangnåmiussugut åmip tuni-
ssagssiatuavta saniatigut avdla-
mik tunitsivigssaKångilagut, må-
ssa åma maunga issigtcrssuarmut
kukukup nerssussuvdlc saunikue
ångutaraluartut, ila åndgssussi-
neK usornartoK!
ilåne   neKinik   aulisagkanigdlo
sivniligssuarnik peKartarpugut.
måssa sinerissame kalåleKatingu-
avut kalåliminernik pingitsiigag-
ssåungitsunik ajorssauteKartut.
tamåko Kångerniardlugit årKig-
ssussineKartariaKarpoK. nunar-
ssuavta isorartunera OKartugssau-
ssut taimailiunginermingnut pi-
ssutiginerpåt?
ila pissutsit taimåituåinarsinåu-
ngitdlat. Avangnåne inusugtor-
pagssuaKarpoK sulivfigssaKångit-
sunik. nangmineK mérKat avdlat-
dlo   mérait   såriarfigssaKångitsut
takussartitdlugit erKarsauterssor-
nartaKaoK. ila taimåituåinarsinåu-
ngitdlat. Sem Dorph, ungasigsor-
ssuarmlkaluardlutit måne ajor-
nartorsiutivut issigissutut ipatit.
måne nåpautitOKarssuarput tu-
nissivigssailei<ineK — sulivfigssai-
leKineK — KaKUgo Kångisaner-
parput? inuk iligtut itoK amigau-
tigårput — kalåleKatiminik suli-
ssussiumassoK.
inuvdluarit
Abel Petersen,
AugpilagtoK, Upv.
32
					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
18-19
18-19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36