Tķmarit.is   | Tķmarit.is |
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						OKaitsunit univkåt

1850-ikut nalånérsut

Johan Reimer, Omitsune pårssissoK agdlagsimavoK

Atuagagdliutine 3. oktober 1879 sarKumersune tåvane

p&sutsinik erKartuivdlune

uvangånguaK måssa sapiukaluar-

dlunga taimåitoK isumaliuinarneK

pigiungnardlugo agdlangnialerpu-

nga, Kangale piukortaraluardlunga

sapiutlnarama; kisame isumaga ar-

tulerdlugo inunivne angalassarnika

nalåutagkåkalo univkåriniarpåka

kujatåmiunut.

Kanortordlo tarKavunga apu-

kungnarpata siviardlugit atuarisi-

gik. tavicavånga Atuagagdliutit

maunga Avangnånut pissarångata

uvanga atuardlugit nuånareicigav-

kit pigituinarpåka; åmalo isumag-

ssavnik navssårfigissardlugit. Ka-

nortordlo åma agdlagkåka Atua-

gagdliutinut ilångutdlugit ilivsinut

tamavsinut tusardliiikilit.

meraugatdlarama angajorKåka

ilitsorKiipåka, OKaitsune iniingor-

simavunga, atåtaga piniartoK ajor-

ssångitsoK, inuit Kavsit Kinussar-

fiat; måssåkugaluarpat pinerarig-

sorssuarmik tåisagaluarpara. angu-

tå ama angumeråra sujornagut kiv-

fausimassoK; tåunalo åtånguara

Kavdlunåmik anguteKarsimassoK.

kisimltdluta nunarKateKarata uki-

ssarpugut, ukiorssuaK nåssarårput

ajorssarnartumik takunata, mérau-

gaina pinerpoK.

Atåne kiserrangmik

ukioK 1851 ukiussoK nunamut tå-

vunga pivugut; nuna tamåna tai-

ssarparput: Atånik, Agdlugtup tu-

nua; tåssanilo uklsagavta nunarKa-

teKarata ukivugut. encarput Kanig-

tumik inoKångilaK, kujåmut inuit

ungasigtigaut milit 9 migssånik; a-

vangnamut milit 3 migssigai. kisiv-

talo Kavdlunårtarput ilagalugo, ig-

dlume arfineK mardluinauvdluta u-

kiorssuaK nåvarput; utorKaussugut

sisamåinauvdluta, uvangalo kisima

angalassupalårdlunga, Gutip pår-

ssineragut malungnartukut, sulile

uvdlumimut agdlåt malungnarpoK.

taimanime nunasiarput puissilig-

ssuvok, Kanorme tauva avdlamik

piniartOKaraluarune angutigisaga-

luarpa? taimanime ukéKateKåsaga-

luarpugut, nunarKatigssaraluavta

ukiaugilingigpåssuk, ukiaugiler-

dlugo Kimåinarpåtigut. taimane u-

kérKåravta ajorssarnartumik angi-

sumik takiingilagut, nauk kisimi-

kaluardlunga piniaKateKångika-

luardlungalo; taimågdlåt Kajartor-

niaraluardlunga inertinalerångå-

nga Kajartiisaersimalerångama a-

jorssakulugtarpugut; ilanilo silar-

ssuaK ajungitdlarångat Kajartor-

dlunga angussaleraluartunga na-

viangalunga inertilerångånga Ka-

jartusaeraraunga, ajulerångavkit

uningåinaleraraunga. kisa suarata

ukiorssuaK någujarput, upernar-

matdlo nunarxatigssavut tikiiiput

nunasiartordlutik, tipaitsungnaKi-

gUJOK.

taimanime sule kisimitdluta u-

pernalerå Kajartorralerama, tamå-

ssa Kavdlunårtavta umiatsiångua-

mik ilåne erKangersimassarpånga

Kanigtumlkångama. ilåne-åsit ka-

ngivtinut Kajartorama, Kilaluvkat

takussardlugit piniåripalåraluar-

dlugit, åsit saperavkit kimut aut-

dlardlunga takulerpara åsit umiat-

siåmik avatinguavtine avalagsima-

ssok; tauvalo Kanigdlivdlugo taku-

lerpåka Kilaluvkat tunorKutilerfi-

nga. sågdlugitdlo pioravkit patdli-

sanganagit-åsit, taimåitoK katsu-

ngåserfiginardlugit ilåt puissoK ki-

same nåligpara. tåssalo åsit Kajå-

nguamik erKavne isumatdluteKar-

nanga; avataralo morssugtoK Ka-

ngale tunuvnit umiatsiarpalu-

nguarsse; tamåssåsit nautsorssu-

luvdlunga takukasingneraminga,

sunauvfa nukingitsagdlune pissor-

palua. tungivnutdlo autdlakasig-

toK. Kilaluvkat avatartagdlit tu-

nungmut nusångingmata uvanga a-

våmut inerardlugo autdlarpunga;

kisiåne kingiinavnit tordlulårpat-

dlangmanga, kingumut Kiviarama

takulerpara avatara saninguagut å-

nigsimagå; sågfigalugo ornigkavko

tikitdlugulo, anguvigkamik piniå-

sagiga avatara Kapinguvdlune Ki-

mulerångat kåpialåraraoK, avåta-

mut aporasugalunga; kisa umiat-

siåmut niorKuvinalermanga niuv-

dlunga autdlaingmik toKupara. si-

latdle taimane nuåneK kalivdlugo

tulåukavtigo, silatdle nerissugssaK

ajornaK, inuit taima ikigtigissut.

aKaguane ama angisorssuarmik

Kilalugarujunga, taimanilo åma a-

Kagukut tåuko sujornaungmat nu-

nasiartortugaluit, imalunit uki-

ssugssaugaluit, sunauvfa uvavtinik

takuniaivdlutik Kåinat mardluk ti-

kiutut, ativtinut tulagtut aitsåt ta-

kuvdlugit; Unårårnerup ernere,

Agdlugtume nunagdlit, tamaunga

nusassut upernåK måna, tamau-

ngalo ukiartiisassut. — aussarmar-

dlo tamaunga nunavtinut nunasiar-

torput, ukiutdlo Kavsinguit tamå-

nTkamik ama sermip tungånut nu-

put; tåukulo nukant tikigsimang-

mata imågdlåt alutoråvut.

Igdluluarssungne

kingornalo sermip tungånut Igdlu-

luarssungnut nunasiartorput; uva-

gutdle Atå Kimångilarput, nuna

tåuna tamanik pissagssaKartuinar-

mat; puisseKaKissoK Kasigiarssuit-

dlo åma nunarput avKutiginarpåt;

tamatumalo kangerdlflp Ki'nguane

ernissardlutik sermip kuvane. uper-

nagssåkutdlo pulatilerångata pissa-

rissalikasinåraut, ilanilo uvdlormut

mardlorårtarikasikålugit; ilanilo

igdlauligssuit puatdlariitorsima-

ssut Kivérsimassunik igdlaoKartar-

put; Kåumåme måjime ingerdlåler-

sarput, kisalo jiine tikitdlugo; juliv-

dlo uvdluisa pingajuåne piarKat

nagdliutilersarput. ila nagdliutile-

rångata agdligkanik malerssordlu-

git KuvianaKaut.

åmalo avdlat pissagssat pissaru-

javut, merKit ernilerångata tamav-

ta nåmagtitdluta månigssararau-

gut; sujornagume nunagilerKårav-

tigo tairpa isumaliortaluarnarmat

Kimåsanago, ajorssarnångeKissoK

sujugdlermik, ukiugaluartumilunit

imerssuaK pissårnaKaoK, igdlup tu-

noralånguane kugssuaK taserujug-

ssuarmit kugtoK, mamitugssåu-

ngitsoK KanoK issigtigigaluarunilu-

nit.

tåvanime sujugdlermik perdlo-

xarata ikavta nuåneKissoK, taimåi-

tordle igdlut mardluinauvugut Kav-

dlunårtavta igdlua pingatsiutdlu-

go; tåukule nunarKatigigaluavut

Igdluluarssungnut niigsimalermata

ajortumik erKuivunga; nunarKativ-

ta inusugtortåt kisiat åiparalugo;

Katångutålo uvfa Igdluluarssung-

nut erne åiparalugo tikerårsima-

ssok, kangivtinut Kajartordluta jå-

nuårip uvdluisa 8-ne. sikuarssung-

mit sigssaK KimåmineK ajorna-

Kingmat, tåunalo åiparissara sule

nukangakulugtOK, ungasigsumut

KimarKunanga OKarfigigaluarivne

tusångilånga; avativnutdlo pivdlu-

ne sikugssåkut ingerdlassoK takuv-

dlugo, alatsiardlugo Kiviariatdlari-

ga taimak takuvdluinångilara, mi-

silingniarKigdlugulo malugilerpara

tauva kåna kinguleratåtdlartOK si-

kugssap KerKane; malugivdluåi-

nardlugo erninaK tungånut aut-

dlarpunga, tuaviorniaraluardlunga

sikuarssuaK mavtusoK ajornaKuti-

galugo, tikingitsiardlugo takuler-

para ajornåtdlak, niorérsimassoK

Kåine eKigsimavdlugo; tauvalo er-

ninaK OKarfigåra ajiingitsumik uni-

ngavdluarniarKU vdlugo.

kisauna tigutdlariga

taimanilume sikuarniarssuarmit a-

vatara nagsarnago asule autdlai-

niåinalerdluta, tikikavko Kaja put-

dlaersimassoK Kinorssuarmitdlo i-

luamik åma tikitdluarneK ajordlu-

go, kisauna morssoriångitsoK inug-

tågut tigutdlariga. tigutdlugulo o-

Kimåissusia misigigavko avatara

erKaigaluarujara, måssalo ernTnaK

tiguneK ajornaKissoK; sanimut Ki-

nerdlunga takulerpara pugtånguaK

(naggutitånguaK) inup morssugti-

kungnångiså. tåssalo tigiiminarneK

ajulerdlugo, imarmiuvatdlangine-

rane talia tarKavnut Kerdlutdlugo

OKarfigåra: »Kåinat putdlaersima-

vatdlåKigame iluaKUtigineK ajor-

naKingmat unga pugtånguamut ka-

liginiaraluåsavavkit«. Kajålo ipe-

rarKUvdlugo, iperarmagulo taima

pissarnarpoK, sordlo ujarak kivi-

lersoK, taimåitordle Kåinama ig-

dlua nanertordlugo Kajara Karssu-

tingajagtOK kisame unigpoK. tåssu-

ngalo pugtånguamut kaligalugo

KaKitikavko sordlo tikiiikiga; Kajå-

lo uterfigalugo tikikavko putdlaer-

simassoK imaK mitdlugutdlugo,

makitinialeraluaravko ila artorna-

KaoK; kisa imaK kåvdlugo talera Ki-

terKutdlugo aitsåt tarKågut sujor-

dlikut tiguvdlugo Kiimut nusutdlu-

go imå igdluanut autdlarame maki-

poK; makitikavkulo inuanut pissut-

dlugo, uvanga tåssunga pugtångua-

mut niunanga mikivatdlåKingmat,

avatånit ikiordlugo uvfalo pugtå-

ngup igdluanut pileriartoK pugtå-

nguaK kåputileraluartartoK. uva-

nga niiisånginama Kåinåkut ikior-

dlugo Kaja uverterérdlugo amumi-

sitardlugo, påvatigut imå kuilårtit-

dlugo OKililermat kisauna pugtå-

nguaK agssatdlariångitsoK Kåine

KaKitdlarå; taimailingmat tulåu-

nigsså Kulariungnaimivdlugo, Kai-

naminutdlo ikingmat aperåra Kia-

neranik nukitdlånganeranigdlo, a-

kivångale Kiaruliingitsumik uner-

dlune, åma nukigdlångångitsumik

linerpoK. taimailermatdlo apunig-

sså Kulariungnaerpara, sunauvfale

någga. tåssångalo autdlaravta

nangmineK aulagsarigsumik paor-

mat neriugpunga suartinago aputi-

sagiga; tikivfigssarput milip KerKa-

ta KerKatut ungasigtigingmat, sila-

lo taimane issigdluångingmat. tu-

nungmutdlo autdlartugut najugar-

put tipisarnilerdlune, ilungarmilo

sikuåinarssugame katsorane ajii-

ngitsumik ingerdlaneK ajornarse-

KaoK; autdlarutileravko erninaK i-

sumatårpunga ingerdlanivne ilisi-

majungnaernigsså pivdlugo Kiler-

miusersorlugo ajungingmat; tai-

mailivdlugulo autdlaravta, nang-

mineK åma såkortumik nukine atu-

lermagit agsut iluaråra; kimut aut-

dlartugutdlo tipisarneK nagtimaler-

dlune sikuardlo autdlartitdlune, ki-

mut ingerdlaneK ajuleravta tu-

nungmut såginarpugut.

tunungmukarfigssarputdlo Ka-

nigkaluartoK sikuarssuarmit inger-

dlaneK ajungajagdluta, kisalo sule

nuna tikinago malugilerpara nukig-

dlåriartortOK; taimåitoK nukigtu-

sårKuinardlugo, sigssaK ornerusså-

ravtigo kisame tikiparput; tåssau-

nalo niiimiguvta åma tikivf igssavti-

nut milip KerKata migssigigå, kisiå-

ne nunåkutdlo sikiikutdlo ingerdla-

ssariaKardlune. taimåitox tåssuna

tulavfivtigut niugavta, uvanga Kåi-

nagut Kåungup Kanut amoråinar-

dlugit pusingnagitdlunit, åipara or-

nigkasuardlugo tikipara tauva nu-

kigdlårnera malungnarsivigsortoK;

atissamalo ilainik atissalersiniara-

luaravko kigdlormut akimanga

suaringikine unerdlune taimaitdli-

ginardlugo autdlarutinarpara; nu-

nåkutdlo autdlardluta itivneK atu-

lerdlugo malugerKileravko nukig-

dlårnera amåkiupara, inugdlo a-

ngingikaluartoK OKimaigeKåra,

aitsåt taima inunivne lissilerama;

sule anerterissoK matorpara

sulilo itivneK igdluanut ujangina-

go, nangmineK pisugsinaujung-

naerdlune akuerinerdlunit ajuler-

poK; taimåitoK sule amårdlugo si-

kup tungånut ujangikama, åma i-

kågagssara kangerdluk tåuna, å-

malo ikårmiguma igdlua majonca-

Karivdlune; taimåitoK sule amår-

dlugo sikumut arKarpunga, inger-

dlåmersoraluardlungalo anernine

kisiat autdlutlnalermago, kisa ka-

ngerdluk tåuna ikerparaluardlugu-

lo Kasuvdluinarama iluliamineK ti-

kikavko tåussuma orKua apiimik

28        NR.    16    1984

ATUAGAGDLIUTIT

					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36
Blašsķša 37
Blašsķša 37
Blašsķša 38
Blašsķša 38
Blašsķša 39
Blašsķša 39
Blašsķša 40
Blašsķša 40