Tķmarit.is
Leita | Titlar | Greinar | Um vefinn | Algengar spurningar |
skrį inn | Íslenska | Føroyskt | Kalaallisut | Dansk | English |

Atuagagdliutit

PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |
Skoša ķ nżjum glugga:
PDF  | HQ_PDF  | JPG  | TXT  |


Ašlaga hęš


Vafrinn žinn styšur ekki PDF skjöl
Smelltu hér til aš skoša blašsķšuna sem JPG
Atuagagdliutit

						OKaitsunit univkåt
1850-ikut nalånérsut
Johan Reimer, Omitsune pårssissoK agdlagsimavoK
Atuagagdliutine 3. oktober 1879 sarKumersune tåvane
p&sutsinik erKartuivdlune
uvangånguaK måssa sapiukaluar-
dlunga taimåitoK isumaliuinarneK
pigiungnardlugo agdlangnialerpu-
nga, Kangale piukortaraluardlunga
sapiutlnarama; kisame isumaga ar-
tulerdlugo inunivne angalassarnika
nalåutagkåkalo univkåriniarpåka
kujatåmiunut.
Kanortordlo tarKavunga apu-
kungnarpata siviardlugit atuarisi-
gik. tavicavånga Atuagagdliutit
maunga Avangnånut pissarångata
uvanga atuardlugit nuånareicigav-
kit pigituinarpåka; åmalo isumag-
ssavnik navssårfigissardlugit. Ka-
nortordlo åma agdlagkåka Atua-
gagdliutinut ilångutdlugit ilivsinut
tamavsinut tusardliiikilit.
meraugatdlarama angajorKåka
ilitsorKiipåka, OKaitsune iniingor-
simavunga, atåtaga piniartoK ajor-
ssångitsoK, inuit Kavsit Kinussar-
fiat; måssåkugaluarpat pinerarig-
sorssuarmik tåisagaluarpara. angu-
tå ama angumeråra sujornagut kiv-
fausimassoK; tåunalo åtånguara
Kavdlunåmik anguteKarsimassoK.
kisimltdluta nunarKateKarata uki-
ssarpugut, ukiorssuaK nåssarårput
ajorssarnartumik takunata, mérau-
gaina pinerpoK.
Atåne kiserrangmik
ukioK 1851 ukiussoK nunamut tå-
vunga pivugut; nuna tamåna tai-
ssarparput: Atånik, Agdlugtup tu-
nua; tåssanilo uklsagavta nunarKa-
teKarata ukivugut. encarput Kanig-
tumik inoKångilaK, kujåmut inuit
ungasigtigaut milit 9 migssånik; a-
vangnamut milit 3 migssigai. kisiv-
talo Kavdlunårtarput ilagalugo, ig-
dlume arfineK mardluinauvdluta u-
kiorssuaK nåvarput; utorKaussugut
sisamåinauvdluta, uvangalo kisima
angalassupalårdlunga, Gutip pår-
ssineragut malungnartukut, sulile
uvdlumimut agdlåt malungnarpoK.
taimanime nunasiarput puissilig-
ssuvok, Kanorme tauva avdlamik
piniartOKaraluarune angutigisaga-
luarpa? taimanime ukéKateKåsaga-
luarpugut, nunarKatigssaraluavta
ukiaugilingigpåssuk, ukiaugiler-
dlugo Kimåinarpåtigut. taimane u-
kérKåravta ajorssarnartumik angi-
sumik takiingilagut, nauk kisimi-
kaluardlunga piniaKateKångika-
luardlungalo; taimågdlåt Kajartor-
niaraluardlunga inertinalerångå-
nga Kajartiisaersimalerångama a-
jorssakulugtarpugut; ilanilo silar-
ssuaK ajungitdlarångat Kajartor-
dlunga angussaleraluartunga na-
viangalunga inertilerångånga Ka-
jartusaeraraunga, ajulerångavkit
uningåinaleraraunga. kisa suarata
ukiorssuaK någujarput, upernar-
matdlo nunarxatigssavut tikiiiput
nunasiartordlutik, tipaitsungnaKi-
gUJOK.
taimanime sule kisimitdluta u-
pernalerå Kajartorralerama, tamå-
ssa Kavdlunårtavta umiatsiångua-
mik ilåne erKangersimassarpånga
Kanigtumlkångama. ilåne-åsit ka-
ngivtinut Kajartorama, Kilaluvkat
takussardlugit piniåripalåraluar-
dlugit, åsit saperavkit kimut aut-
dlardlunga takulerpara åsit umiat-
siåmik avatinguavtine avalagsima-
ssok; tauvalo Kanigdlivdlugo taku-
lerpåka Kilaluvkat tunorKutilerfi-
nga. sågdlugitdlo pioravkit patdli-
sanganagit-åsit, taimåitoK katsu-
ngåserfiginardlugit ilåt puissoK ki-
same nåligpara. tåssalo åsit Kajå-
nguamik erKavne isumatdluteKar-
nanga; avataralo morssugtoK Ka-
ngale tunuvnit umiatsiarpalu-
nguarsse; tamåssåsit nautsorssu-
luvdlunga takukasingneraminga,
sunauvfa nukingitsagdlune pissor-
palua. tungivnutdlo autdlakasig-
toK. Kilaluvkat avatartagdlit tu-
nungmut nusångingmata uvanga a-
våmut inerardlugo autdlarpunga;
kisiåne kingiinavnit tordlulårpat-
dlangmanga, kingumut Kiviarama
takulerpara avatara saninguagut å-
nigsimagå; sågfigalugo ornigkavko
tikitdlugulo, anguvigkamik piniå-
sagiga avatara Kapinguvdlune Ki-
mulerångat kåpialåraraoK, avåta-
mut aporasugalunga; kisa umiat-
siåmut niorKuvinalermanga niuv-
dlunga autdlaingmik toKupara. si-
latdle taimane nuåneK kalivdlugo
tulåukavtigo, silatdle nerissugssaK
ajornaK, inuit taima ikigtigissut.
aKaguane ama angisorssuarmik
Kilalugarujunga, taimanilo åma a-
Kagukut tåuko sujornaungmat nu-
nasiartortugaluit, imalunit uki-
ssugssaugaluit, sunauvfa uvavtinik
takuniaivdlutik Kåinat mardluk ti-
kiutut, ativtinut tulagtut aitsåt ta-
kuvdlugit; Unårårnerup ernere,
Agdlugtume nunagdlit, tamaunga
nusassut upernåK måna, tamau-
ngalo ukiartiisassut. — aussarmar-
dlo tamaunga nunavtinut nunasiar-
torput, ukiutdlo Kavsinguit tamå-
nTkamik ama sermip tungånut nu-
put; tåukulo nukant tikigsimang-
mata imågdlåt alutoråvut.
Igdluluarssungne
kingornalo sermip tungånut Igdlu-
luarssungnut nunasiartorput; uva-
gutdle Atå Kimångilarput, nuna
tåuna tamanik pissagssaKartuinar-
mat; puisseKaKissoK Kasigiarssuit-
dlo åma nunarput avKutiginarpåt;
tamatumalo kangerdlflp Ki'nguane
ernissardlutik sermip kuvane. uper-
nagssåkutdlo pulatilerångata pissa-
rissalikasinåraut, ilanilo uvdlormut
mardlorårtarikasikålugit; ilanilo
igdlauligssuit puatdlariitorsima-
ssut Kivérsimassunik igdlaoKartar-
put; Kåumåme måjime ingerdlåler-
sarput, kisalo jiine tikitdlugo; juliv-
dlo uvdluisa pingajuåne piarKat
nagdliutilersarput. ila nagdliutile-
rångata agdligkanik malerssordlu-
git KuvianaKaut.
åmalo avdlat pissagssat pissaru-
javut, merKit ernilerångata tamav-
ta nåmagtitdluta månigssararau-
gut; sujornagume nunagilerKårav-
tigo tairpa isumaliortaluarnarmat
Kimåsanago, ajorssarnångeKissoK
sujugdlermik, ukiugaluartumilunit
imerssuaK pissårnaKaoK, igdlup tu-
noralånguane kugssuaK taserujug-
ssuarmit kugtoK, mamitugssåu-
ngitsoK KanoK issigtigigaluarunilu-
nit.
tåvanime sujugdlermik perdlo-
xarata ikavta nuåneKissoK, taimåi-
tordle igdlut mardluinauvugut Kav-
dlunårtavta igdlua pingatsiutdlu-
go; tåukule nunarKatigigaluavut
Igdluluarssungnut niigsimalermata
ajortumik erKuivunga; nunarKativ-
ta inusugtortåt kisiat åiparalugo;
Katångutålo uvfa Igdluluarssung-
nut erne åiparalugo tikerårsima-
ssok, kangivtinut Kajartordluta jå-
nuårip uvdluisa 8-ne. sikuarssung-
mit sigssaK KimåmineK ajorna-
Kingmat, tåunalo åiparissara sule
nukangakulugtOK, ungasigsumut
KimarKunanga OKarfigigaluarivne
tusångilånga; avativnutdlo pivdlu-
ne sikugssåkut ingerdlassoK takuv-
dlugo, alatsiardlugo Kiviariatdlari-
ga taimak takuvdluinångilara, mi-
silingniarKigdlugulo malugilerpara
tauva kåna kinguleratåtdlartOK si-
kugssap KerKane; malugivdluåi-
nardlugo erninaK tungånut aut-
dlarpunga, tuaviorniaraluardlunga
sikuarssuaK mavtusoK ajornaKuti-
galugo, tikingitsiardlugo takuler-
para ajornåtdlak, niorérsimassoK
Kåine eKigsimavdlugo; tauvalo er-
ninaK OKarfigåra ajiingitsumik uni-
ngavdluarniarKU vdlugo.
kisauna tigutdlariga
taimanilume sikuarniarssuarmit a-
vatara nagsarnago asule autdlai-
niåinalerdluta, tikikavko Kaja put-
dlaersimassoK Kinorssuarmitdlo i-
luamik åma tikitdluarneK ajordlu-
go, kisauna morssoriångitsoK inug-
tågut tigutdlariga. tigutdlugulo o-
Kimåissusia misigigavko avatara
erKaigaluarujara, måssalo ernTnaK
tiguneK ajornaKissoK; sanimut Ki-
nerdlunga takulerpara pugtånguaK
(naggutitånguaK) inup morssugti-
kungnångiså. tåssalo tigiiminarneK
ajulerdlugo, imarmiuvatdlangine-
rane talia tarKavnut Kerdlutdlugo
OKarfigåra: »Kåinat putdlaersima-
vatdlåKigame iluaKUtigineK ajor-
naKingmat unga pugtånguamut ka-
liginiaraluåsavavkit«. Kajålo ipe-
rarKUvdlugo, iperarmagulo taima
pissarnarpoK, sordlo ujarak kivi-
lersoK, taimåitordle Kåinama ig-
dlua nanertordlugo Kajara Karssu-
tingajagtOK kisame unigpoK. tåssu-
ngalo pugtånguamut kaligalugo
KaKitikavko sordlo tikiiikiga; Kajå-
lo uterfigalugo tikikavko putdlaer-
simassoK imaK mitdlugutdlugo,
makitinialeraluaravko ila artorna-
KaoK; kisa imaK kåvdlugo talera Ki-
terKutdlugo aitsåt tarKågut sujor-
dlikut tiguvdlugo Kiimut nusutdlu-
go imå igdluanut autdlarame maki-
poK; makitikavkulo inuanut pissut-
dlugo, uvanga tåssunga pugtångua-
mut niunanga mikivatdlåKingmat,
avatånit ikiordlugo uvfalo pugtå-
ngup igdluanut pileriartoK pugtå-
nguaK kåputileraluartartoK. uva-
nga niiisånginama Kåinåkut ikior-
dlugo Kaja uverterérdlugo amumi-
sitardlugo, påvatigut imå kuilårtit-
dlugo OKililermat kisauna pugtå-
nguaK agssatdlariångitsoK Kåine
KaKitdlarå; taimailingmat tulåu-
nigsså Kulariungnaimivdlugo, Kai-
naminutdlo ikingmat aperåra Kia-
neranik nukitdlånganeranigdlo, a-
kivångale Kiaruliingitsumik uner-
dlune, åma nukigdlångångitsumik
linerpoK. taimailermatdlo apunig-
sså Kulariungnaerpara, sunauvfale
någga. tåssångalo autdlaravta
nangmineK aulagsarigsumik paor-
mat neriugpunga suartinago aputi-
sagiga; tikivfigssarput milip KerKa-
ta KerKatut ungasigtigingmat, sila-
lo taimane issigdluångingmat. tu-
nungmutdlo autdlartugut najugar-
put tipisarnilerdlune, ilungarmilo
sikuåinarssugame katsorane ajii-
ngitsumik ingerdlaneK ajornarse-
KaoK; autdlarutileravko erninaK i-
sumatårpunga ingerdlanivne ilisi-
majungnaernigsså pivdlugo Kiler-
miusersorlugo ajungingmat; tai-
mailivdlugulo autdlaravta, nang-
mineK åma såkortumik nukine atu-
lermagit agsut iluaråra; kimut aut-
dlartugutdlo tipisarneK nagtimaler-
dlune sikuardlo autdlartitdlune, ki-
mut ingerdlaneK ajuleravta tu-
nungmut såginarpugut.
tunungmukarfigssarputdlo Ka-
nigkaluartoK sikuarssuarmit inger-
dlaneK ajungajagdluta, kisalo sule
nuna tikinago malugilerpara nukig-
dlåriartortOK; taimåitoK nukigtu-
sårKuinardlugo, sigssaK ornerusså-
ravtigo kisame tikiparput; tåssau-
nalo niiimiguvta åma tikivf igssavti-
nut milip KerKata migssigigå, kisiå-
ne nunåkutdlo sikiikutdlo ingerdla-
ssariaKardlune. taimåitox tåssuna
tulavfivtigut niugavta, uvanga Kåi-
nagut Kåungup Kanut amoråinar-
dlugit pusingnagitdlunit, åipara or-
nigkasuardlugo tikipara tauva nu-
kigdlårnera malungnarsivigsortoK;
atissamalo ilainik atissalersiniara-
luaravko kigdlormut akimanga
suaringikine unerdlune taimaitdli-
ginardlugo autdlarutinarpara; nu-
nåkutdlo autdlardluta itivneK atu-
lerdlugo malugerKileravko nukig-
dlårnera amåkiupara, inugdlo a-
ngingikaluartoK OKimaigeKåra,
aitsåt taima inunivne lissilerama;
sule anerterissoK matorpara
sulilo itivneK igdluanut ujangina-
go, nangmineK pisugsinaujung-
naerdlune akuerinerdlunit ajuler-
poK; taimåitoK sule amårdlugo si-
kup tungånut ujangikama, åma i-
kågagssara kangerdluk tåuna, å-
malo ikårmiguma igdlua majonca-
Karivdlune; taimåitoK sule amår-
dlugo sikumut arKarpunga, inger-
dlåmersoraluardlungalo anernine
kisiat autdlutlnalermago, kisa ka-
ngerdluk tåuna ikerparaluardlugu-
lo Kasuvdluinarama iluliamineK ti-
kikavko tåussuma orKua apiimik
28        NR.    16    1984
ATUAGAGDLIUTIT
					
Fela smįmyndir
Blašsķša 1
Blašsķša 1
Blašsķša 2
Blašsķša 2
Blašsķša 3
Blašsķša 3
Blašsķša 4
Blašsķša 4
Blašsķša 5
Blašsķša 5
Blašsķša 6
Blašsķša 6
Blašsķša 7
Blašsķša 7
Blašsķša 8
Blašsķša 8
Blašsķša 9
Blašsķša 9
Blašsķša 10
Blašsķša 10
Blašsķša 11
Blašsķša 11
Blašsķša 12
Blašsķša 12
Blašsķša 13
Blašsķša 13
Blašsķša 14
Blašsķša 14
Blašsķša 15
Blašsķša 15
Blašsķša 16
Blašsķša 16
Blašsķša 17
Blašsķša 17
Blašsķša 18
Blašsķša 18
Blašsķša 19
Blašsķša 19
Blašsķša 20
Blašsķša 20
Blašsķša 21
Blašsķša 21
Blašsķša 22
Blašsķša 22
Blašsķša 23
Blašsķša 23
Blašsķša 24
Blašsķša 24
Blašsķša 25
Blašsķša 25
Blašsķša 26
Blašsķša 26
Blašsķša 27
Blašsķša 27
Blašsķša 28
Blašsķša 28
Blašsķša 29
Blašsķša 29
Blašsķša 30
Blašsķša 30
Blašsķša 31
Blašsķša 31
Blašsķša 32
Blašsķša 32
Blašsķša 33
Blašsķša 33
Blašsķša 34
Blašsķša 34
Blašsķša 35
Blašsķša 35
Blašsķša 36
Blašsķša 36
Blašsķša 37
Blašsķša 37
Blašsķša 38
Blašsķša 38
Blašsķša 39
Blašsķša 39
Blašsķša 40
Blašsķša 40