ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN NR. 48 1990 mmmmw&wmtwmmMmmiimmmmmm Sådan behandles vi BSSSSSSSG Af Peder Egede, Nuuk Idet jeg læste om racisme i Grønland (AG nr. 46), kun- ne jeg forstå, hvordan vi bli- ver behandlet på vores eget fødested. Danskerne kom- mer med lommesmerter, hvor vi allerede har det. Alt, hvad vi ellers ønsker at få, må vi først betale. Men hvor får jeg pengene fra, når ham danskeren har min arbejds- plads. Især KNI, Brugsen, KTU, hjemmestyret og de private steder har de fleste ansatte udefra. Når man kommer et af de lokale steder, er det en dan- sker, der spørger: - Er der noget, jag kan hjælpe med? Og når ham danskeren bliver fyret, begynder han at arbejde et andet sted med en højere grad. Når en grøn- lænder bliver fyret, kan det tage et halvt eller et helt år at finde et sted, hvor han må skovle det meste af sneen væk, så de gamle kan bo bed- re. Jan Andersen, hvis du bli- ver kaldt de værste ord af os, så kan jeg fortælle, at vi bli- ver kaldt hyæner, idioter og meget andet af jer i vores eget land. p\soi rtaipu* D°n' 3 *«««- SJ. , kggssSgsg OrtUi uj- e.u0avoq. aSSsssgssp ¦ssgsss%^s- -korr^nip" ,ne(aWP° ssSsssgSssf ^eqo°^aso«W °^ppe.nO<- ,,, K0U«*UIIE All: Steen R. Jeppson, Nuuk Ulluni sapaatillu akunneri- ni kingullerni kulturimut atatillugu illorsualiorusus- sinnaanissaq tusagassiuuti- tigut radiukkullu eqqartor- neqarsimavoq. Siunertaa Kalaallit Nunatsinnut ajunngeqaaq, assigiinngit- sorpassuarnummi atorne- qarsinnaavoq inuit iluaqu- tissaannut. Unali inunnut arlalinnut apeqqutaasarsi- mavoq: »Sooq naalakkersui- soqarfik 40 mill. kroninik il- lussaarsuaUornissamut atuissava uffalu nunatsinni inuinnaat ilinniartullu akornanni illussaaleqiso- qartoq? Mersortarfiit amigaatigi- neqarput, taakkuunngin- nerpaammi mmatsini nuna- nullu allanut avataaneersu- nut kulturerput pillugu kiinnersaaqataaniartut? Naalungiarsunnik meeqqa- nillu paaqqinnittarfinni inissaaruttut qasseriarluta tusarnerpagut, qanoq sivi- sutigisumik utaqqisariaqar- pat? Uanga nammineq ilinni- artuuvunga kollegiamilu najugaqarlunga. Nalunngi- lara ilinniartorpassuit inis- saqarnerup tungaatigut qa- noq inissisimanersut pissut- sillu qanoq innersut, inuit allat aamma nalunngilaat. Kulturimut illussaarsualio- rusussinnaanissaq akerle- rinngilara, kisianni aalajan- giunneqassappat takoruule- reersinnaavara pilersaaru- tit inissialiornissamut alla- tigullu kinguartinneqaru- maartut immaqa annertual- laanngikkaluartumik. Utaqqisorpassuimmi qanoq iliussappat, suli toqqissisi- mananngitsuni najugaqar- tinneqassappat, taakku- luunniit siulliuttariaqan- ngillat? Nuummi inissinneqarnis- saa eqqaaneqarpoq, tupin- narunanngilarmi nunatsin- ni illoqarfik pingaarnersaa- gami, kisianni illoqarfinni allani aamma imatut oqar- toqarsinnaalersarpoq: »Aa- siit Nuummi, uagummi pe- riarfissaqarpugut? Aatsaat Nuummiikkutta«. Tassuu- nakkut soorunalimi erser- poq Kalaallit Nunatsinni il- loqarfiit allat taamatut il- lussaarsuaqalissappat nam- minneq iluaqutigerusussin- naagaluaraat atorlugulu, taamaassanngilarh, iluamik attuumassuteqarnaviaru- nanngillat. Ullutsinni aamma na- lunngilarput aatsitassat, erngup nukinganik innaal- lagissiorsinnaanissaq allati- gullu piorsaanissaq eqqar- saatigineqartut. Siunissaq eqqarsaatigalugu aahsarneq raajarniarnerlu kisisa isu- malluutigisinnaanngilagut. Kalaallit nunarpummi sa- pinngisamik ingerlalluas- sappat aqqutit allar atorta- riaqarput. Piorsaanissamut aningaasattaaq atorneqas- sapput, taamaattumik oqar- toqartariaqannginnerpa taakku pilersaasutaasin- naasut kulturimut illus- saarsualiornissamut unit- sinneqarallarniarlik, ajor- nartorsiutaareersullu suli- niutigineqarfigalugit aaq- qiiffigalugillu. Kalaallit Nu- naat suli illussaarsuaqarta- riaqanngilaq. ØKONO1 ,stt\- opgave' 09 -^edV,oce t',o95P'oceS ensVODe' " 9 ^,urti9,' «etee * *e **££* °n metode yd- <**' . »tee \ «¦ w°' ^mena'end fZ\ to 6« an- «*ge'ebe* sotedes vtee<ogudW>e jl990. seoes^deo^.