Sujumut - 01.04.1936, Blaðsíða 6

24
SUJUMUT
ukiut 3*at Nr. 4
suj umut - Kilmut!
Porskip uvdluane. Jisuse ajugauvoK.
porskivta nalunaerutå nuånersorssuvoK,
imaingmat: Jisuse ajugauvoK — toKussunit
makipoK.
ilame Jisusimut ugpertunut nalunaerut
tåuna tusaruminåssusia nakussagtinåssusialo!
tåukununga nalunaerut Kanga pisimassutut
nipenångilaK, måssåkutdle pissutut misigåt.
Jisuse ajugauvoK — toKussunit makipoK.
ila, tamåna KanoK ilivdlune pisinauva? nalu«
ngilarpume, tatdlimångortume tangnårtume
toKup eKalugssuapilorujugssuartut Jisuse u*
pagtorå nererusuvigdlugo, Kanerssuanilo ait*
sarulortitdlugo oKumerå ipumiukålo seKumi*
kumavdlugo, sordlume inuk kinalunit tai*
mailiorfigissarine. ajoKuserneKångitdluinar*
dlunile toKup Karnata iluanipoK, uvdlut pi*
ngasungorserdlugit — tåuna toKumut artor*
nardlufnarpoK takulerpålo tåuna piuneruneK
saperine — taimalo iperåinartariaKarpå — tai*
malo Jisuse ajugauvoK. toKuvdlo Kanerssua
mamiuitsumik sigpå — taimalo toKup pissåu*
nine tamåt ånaivå, ajugauvfigineKardlui*
nardlune.
KujanaK, Jisuse ajugauvoK — toKussunit
makipoK. Kujanardlo ajugåunikut tamatu*
tnuna uvaguvtaoK ajugåussungmatigut. må*
ssame toKup pissåunera tamåt Jisusip piarér*
på, ugpertiminut nåmerdluinaK ajoKusisi*
naujungnaertitdlugo.
kisiånime toKusagaluarpugut — sordlo a*
sassavut inugparujugssuitdlo avdlat pissut —
ivssungusavdlutalo. Jisusivdle toKo pingit*
suvdluinardlune atormago, toKugssaK tamar*
me ajugauvfigineKarpoK, iserfigssåinångor*
dlune inunermut någssåungitsumut. ilumut
tOKO piviussumik toKujungnaerpoK, imåipoK:
tOKO ånilårnartoKångitsoK ilumut timip aju*
ngitsumik sinigfigsså, KaKUgo „tamarssuarmik
iluarsivigssåt“*nut utarKiviginardlugo. Jisu*
sime OKarpoK: inugama ilivsisaoK inusause.
påsivdluinarparputdle toKo kisiat Jisusip
ajugauvfigingikå, kisiåne ama ajortimut Diå*
vulumutdlo ajugaussoK. ajugåunerssuardlo
tamåna tamarme tåssauvoK, silame matum'ane
inutitdluta uvagutaoK ajugåussutigissagssar-
put. tåssa ajortivtine inujungnåerdluta, Ji*
suse Kristusile makisimassoK inunerme ajor*
timit makititaussume inoncatigilerdlugo.
Isak Lund.
niuverniartitseKatigingnitdle inussutigssa*
mingnik kimeKånginerugaluaKissunik piniar*
tariaKalerdlutik. aulisagkanit neKinitdlo ne*
rissat avdlångornerat igfiaK KaKortupalåmut
niporKatårtumut puissivdlo aorruvdlunit or*
ssuanit tugtuvdlo tunuanit Kalunermut må*
karinapalåmutdlo eskimunut iluaKutåungilaK.
pendssutsimikut nåpautinutdlo tunitdlang*
nartunut pingårtumik nuangmut akiusinåu*
ssutsimikut nukigdlårutigisimavait, sordlu*
taoK åma avdlane inuiait KaKortut sunigåine
taimåitartut.
eskimut Kanadap pigissai amerdlångitdlat
tåssame nunåta atoruminaitsup taimaitisi*
mangmagit. menuornertugaluaKaut mérKat*
die toKugajugtorujugssuvdlutik pissutauv*
dlutik ukiut ilåine kågtarnerssuit inungnit
piniartussunit navianartorsiutaussåinartut
pingårtumigdlo pissutauvdlune merKanik to*
KutsigajugpatdlårneK.
KularissagssåungingajagpoK inungnit Ka*
Kortunit tikineKartalernermik kingornagut
arritsumik nåkariartortut. tamånime inuit
kisineKartarnerat sule amigautilerujugssuvoK.
inuitdle kisineKarnerat siugdleK i927*28*me
pisimassoK nåpertordlugo Kanadap eskimue
7000*nik amerdlåssuseKarsimåput nuname
3 miil. kvadratkilometerinit angissusilingme
siåmarsimassut.
umassunik erKigsisitsinermik inatsisiliat
angnertut ilåtigut umassunut igdlersutåuput,
imlt. piniarnermik ordeneKartitsissuput. ta*
matuma ilagå umassut ilaisa ukiune ardla*
lingne piniarKussaujungnaerdluinarnerat. u*
mingmait nungutauvdluinalersut taimailiv*
dlutik Kanadame piniarKUSsaujungnaerdlui*
naratdlarsimåput kalåtdlit nunåne umingma*
Karfiup åipatuåne sule piniarKussaugatdlar*
titdlugit.
taima Kanadame umassut amiåkussut nu*
ngutsailiorneKarnerat peKatigalugo nujuitsu*
nik tugluteKalersitsiniarneK OKåtårniarneKar*
poK neriutigalugo tugtut nujuartat ukiumut
pissåussartut taorserneKarnigssåt Kanadavdlo
eskimuisa inutigssarsiutinik nutånik angmåu*
niarnigssåt.
nauk silarssuatoKarssuarme tugtuteKarneK
ukiune 1500*ne ilisimaneKarsimagaluartoK u*
kiune nutaunerpåne aitsåt tugtut nujuitsut
Amérikamut pissuneKarsimåput.
(nangitagrssat).
Ang-magssivingrme naidtlgkat,
FR. HØEGH.