Sujumut - 01.11.1936, Page 8

70
SUJUMUT
ukiut 3*at Nr. 11
suj umut - Kumut!
ivang. Mat. 21,1*9.
ivangkilio tåuna nalerKUtdluartorssuvoK
ilagit ukiortåvånut isilernivtine.
advente isumaicarpoK: tikiiineK; tikiii*
Parme kunge isumagigsoK Kanilårtordlo, tå*
ssa Jisuse*Kristuse. taimaitdlunilo ukiup ta*
matuma ingerdlanerane tikiusimåtuinåsaoK.
taimane Jerusalåt iseriartorfigå; månale u»
mativut iseriartorfigalugit tikiupoK.
kunge tikiupoK. iserfigisinaussålo tåssauvoK
umat, kiingimut tåussumiinga angmagausi*
massoK. kunge tikiupoK, åjunale uvagut tu*
ngivtinit pissariaKartoK: umativut tåussumii*
nga angmagsavdlugit.
ilingnit umativit matua Jisuse*Kristusi*
mut magpigagssauvoK; silatånit magpigag*
ssåungingmat; ivdlitdle matuerugko kisiåne.
ata, kiingivit ornigpåtit, tåssa adventime
oKariartut. Nålagardlo tåuna tamavtinut
piumassaKarpoK, sordlo taimane siutitutiling*
mut perKUSsissoK.
maligagssauvdluarporme angut siutitutilik
ivangkiliume OKalugtuarineKartoK, Nålagkap
atugagssaKarfigiumavdlugo autdlartitsivigi*
sså. tåussuma tusaramiuk sunaussoK nang*
minerminit Nålagkap piumasså, nålagdlui*
nardlune erninaK taimailiortoK.
Nålagkamiime ivdlitaoK erninaK nåmagsi*
ssagssaKarputit; NålagaK matup silatåne Ke*
Karmat kasugtordlunilo nipiminik tusartoK
magpiiississordlo iserfigiumavdlugo. uma*
tivit matua ilagit ukiortåvåne tamatumane
erninaK Nålagkamut magperniaruk umatit*
dlo Nålagkamik kiingeKalersitdlugo.
Kanordle ilitisaugut adventip kiingiata av*
Kutigsså pivdlugo? ånoragssat avaleKutitdlo
uvavtinit pissariaKångitdlat. atugagssauvdlu*
artutdle pisinaussavut tåssåuput: KinuneK
Kiniissinerdlo. tåuko kiingimut tåussumii*
nga avKutigiuminartuput. Kinuneruniarta
ingminut pivdluta. Kinuneruniarta ilagingne
uvavtine suliaK pivdlugo. Kiniissineruniarta
inoKativtinik ilagingnilo kivfartuteKartut piv*
dlugit, akornavtine Gutimut matuiuterKUv*
dluta OKautsip matuanik. isak Lund.
»«»»*»»#• * *#*•»***#*
sigssugarisimavdlugit — malungnarpordlo i*
ssigingnårtitsissutit tåuko imarigait ivngerutit
kalålivigpalugtut. nutait (erinait) nangmi*
neK pigissait sornguname tamåna pivdlugo
Evropa*miorpaliingitsut ilångutariaKaraluar*
put tapiliutdlugitdlunit. kalåtdlinut — ait*
såt tåssa inuiait erinarssorumatut — agsut
nuånårutåusagaluarput.
issigingnårtitsissutit tamarmik kalåtdlit
kristumiiingornerat imaråt. issigingnårtitsi*
ssutiliat tåuko K’eKetarssuarme issigingnårtit*
sissutigineKarsimåput tåssanilo Kavdlunåt i*
natsissartuisa aussaK måna takorérsimavait,
nuånarisimaKalugitdlo.
Svend Frederiksen,
KavdlunaK iliniartltslssoK.
tusagagssiat.
David Sebulonsen, Nunarssuarne imingor*
toK 20’Febr. 1877 måna toKuvoK 2’Okt. 1926.
angutå piniartuvoK Sebu Ion (aKUgtumik
taissarpåt) K’eKartarssuårKamilo ajoKiusima«
vok 1886*1908.
Dåve mérautitdlunilo KajanigsimavoK su*
ngiusarneKarsimavdlunilo taimanisut. Kaja*
vigssuvoK piniartorssuarmik sårKutitdlo ator*
neKardluarnigssånik sungitissisimassumik tai*
ssariaKartoK. — ukiunilo kingugdlerne savau*
teKarneK piniartussutsiminut tapertarilerami*
uk ajorssauteKarnane inuvoK. inungnutdlo
Kavsinut puiortariaKångitsumik ajorssauteKa*
lerfine atåtatut isumagingnigtarpoK
I. Abeisen,
iceser tarssuår ac.
Anders Kielsen (AnåséraK) piniartuvoK,
tåssalo piniartunine atarKinarsarpå Kåinåkut
ajunårdlune toKugame.
AnåsérKap toKunera tamavtinut nunarea*
taussunut tupåtdlangnartorssuvoK. ingang*
migdlo ilaKutaussunut alianartorssiivdlune.
tåssame inusugtoK piniarnigssamut nalero*
rugtortoK Kimarugtortordlo ilaKiitaminutdlo
iluaKutaorugtortoK måna toKiikut avigsårti*
neKarpoK.
nuånersumik nipaitsumigdlo ilineKarpoK
igdlerfiatalo Kåva naussorpagssuarnik ilaKU*
taussut ikingutaussutdlo inuvdluarKiissutåi*
nik ulivkårpoK. najorKutarineKarpoK tugs.
25,16*18.
uvagutdlo inusugtut AnåsérKap toKuner*
migut tikuartupåtigut toKup Kanigssusianik.
Marie Joelsen,
K’aKortume atuart’.tsissoK.
Angmag-ssivingme naKitigkat,
FR. HØEGH.