Sujumut - 01.01.1937, Page 3
ukiut 4«at Nr. 1
SUJUMUT
3
eniasuitdlune sulimkut, ilevKårnikut pårssiv*
dluarnikutdlo. taima kinguneKartitsineK au«
ssap uvdluine ukiume umassut nerissagssåi«
nik isumassariaKalerångat sexineK sågdlugo
nuname nalåssårujornerup aKigsserniarujui«
narneruvdlunit taimaeKataisalo kingune*
ringilåt.
taima kinguneKartitsinertaoK angunexå«
ngilaK savat ingmingnit pårititarnerånit ukiup
artornarsinerane savårKiulernermilo. Amule
aperiuk! nangmineK ajungi'nerpaussumik aki«
saoK ukiune 30«ne sulisimagame ilikagkami*
gut ajornartorsiornernilo ajugaussarnermigut
kalåtdlit nunåta silåinå artornarsigångat sa«
vauteKarnermut. AmuvtaoK idtornane peror*
sarpai patajaitsumik suliaK ingerdlatituarKuv«
dlugo.
neriugpunga savautexalerdlåt angutitdlo i«
nnsugtut savauteKalernigssamik erKarsaute«
Kartut maligagsSariumåsagåt ih'niarfigalugo
åssiginiardlugulo. Amos Egede Igalikumiut«
dlo kalåtdlit nunåta naussorigsaissuigai ku
ngarKunångitsumigdlo nangitsissuput Kav«
dlunåtsiåt sujulimigdlo Anders Olsendp i*
ngerdlatåinik. nunaKarfit tamarmik Igaiiku«
tut lkaluarunik kalålenatigingneK pisorssusa*
galuarpOK. 8ava]erivflngmei December-ime 1938.
K. N. Christensen.
Kåinåkut ajunårtut.
nunavtine KaKutigut nagdliutarput pisima*
ssut ånilårnartut, tåssa tåssångåinaK inuit
ardlagdlit toKUsimagångata.
mana tusagagssiångortikumavara nunap
isormiussugut tamanit tusaumaneKartugut
kingusigssusivti'nik, sule åmalo iliarssungor«
tuvut iiasimangmata Kåinåkut ajunårtortavut
perKutauvdlutik.
nunavta kujatåmiussut piniartut tåssåu«
nguatsiarput kujatåne piniartorpåinit puissi«
nut piniariartarfiat ungasingnerpåK, imaKalu«
me årdlerinauteKarnerpåK. taimåitordle må«
ne kujatåne piniartut erKamingne puissit a«
jornaussåssusiat pivdlugo någdliuperårneK
ornigagssamingnitoK nalungikaluardlugo tar«
Kavna piniariarfiginiartarpåt 20 Mil migss.
sivnerdlugitdlunit sivisussuseKartoK ator*
dlugo tåssa: Kangerdlugssuatsiåp (Linde«
nows Fjord) erKå. sordlikiarme nersualåri«
neK uvavne nipiginenartaKile avKut taima si«
visutigissoK kalitaKardlutik avKutivdlo ilå
ingiuligsioKalutik anorisioKalutigdlo ardla«
Kartunik kalivfigisinaussarmåssuk. tåssuna
takunenarsinauvoK kalåtdlip piniartup ilane
pivdlugit piniarniartarnere ilåne nersornar«
tåssuse; Kujanardlo amerdlanertigut taima
piniarniat iluanårdlutik tikitdluartarmata.
månalo nalunaerutiginiagkåka tåssåuput
tarKavunga piniariardlutik Kajaissortavut u»
ko: Jonas Marthensen Loth Semsendo Aug«
pilagtormiut, Nathan Danielsen«lo Niger«
tormio.
Kajaissut tåuko ånagtortåtdlo Hosias Sem«
sen Nigertormio piniariardlutik autdlarput
6’Oktober, ånagtordlo nunagissaminut tikit*
dlune 31’Oktober.
ilerKOK maligdlugo piniartortavta ilerKori«
ssartagåt nunartik patdlilerångamiko erKar«
N ordpoliliarneK
1730-me.
(agdl. UjuånsineruaK).
ukioK 1930 ukiorsiorneKarsinaugaluarpoK,
ukiume tåssane ukiut 200 Kångiungmata
Kavdlunåt angalassut ingmingnut aulajangi«
ungmåssuk Nordpole anguniarumavdlugo.
soruname oKåtårineK tamåna pingårtunge«
KaoK såkuilo nikanaraluaKalutik; Nordpoli«
liarnerdlo taima itoK uvavtinut Kuianåinartu«
mik issikoKarsinauvdlune, måssa ilaussuisa a«
ngalaniarnertik inunermingnik akilingajagka«
luaråt. åipåtigutdle angalaniarnerup matuma
piarersarneKarnerata ingerdlatineKarneratalo
nikanarnerata OKalugtuarineKarnera alutor«
narnerulersisinaungmago, ajukutingilara OKa«
lualåtoKaK una sarKumiutisavdlugo, angner«
mik ilaKutariginangajåt tusarsimangmåssuk.
angalaniartunut sujulerssuissoK — taima
OKarsinaunguatsiarpunga — OKalugtuartordlo
tåssauvoK tanussanik pårssissoK Johan
Sechmann Fleischer, erKardlerigpagssuar-
nutdlo sujuaissångortoK. tåukua ilaKutarit
ilait åtartik maligdlugo kalåtdlit nunånut
autdlararaut niuvertutut palasitutdlo atorfe«
Kardlutik, atauserdlo Johan Sechmann«ip er«
ngutå inunine tamåt kalåtdlit nunånipoK, tå«
ssanilo kinguaine nutåmik åtaveKalersitdlugit.
tåuna niuvertOK Hans Mossin Fleischer
Knud Rasmussen«ip uvagutdlo Katångutigit