Sujumut - 01.05.1937, Blaðsíða 5
ukiut 4*at Nr. 5
SUJUMUT
29
inerånik tamatuma ugpernarsarpå kalåtdlit
nunåt erKarsautigissåinarsimagå.
ukiut 25 Kångiuteréraluarput sulile klinge
Kristiåt perKigpoK inumarigdlunilo uvdlume
igdluvne Rådiiikut tusarnårpunga nagdliiitor*
siortut tusarnårdlugit, tusåvdiugulo kunge
Kimavdlune nagdhiitorsioKataussOK. sule
sivisumik inuiait Danskit Kutdlersarigatdlå*
savåt sordlulo måna tikitdlugo pisimassoK
taima sule uvdlut nungutdlugit inuiait akor*
nåne angalårtuåsaoK peratåmane inugsiarner*
dlunilo. tamavse Kinuvigåvse uvanga peita*
tigalunga arfineK sisamariardluse hurrårKuv*
dluse atarKinangårtut klinge Kristiåt Kulingat
nulialo Alexandrine inumersorKUvdlugit.
sagfiortut nålagåt John Høegh tauva OKa*
lugtarfingmut savssarpoK kalåtdlitdlo nålag*
kersuissunut ilaussortait sivnerdlugit ima
OKalugdlune:
atarKinartorssup kiingip Kristiåt Kulingata
kungiussutsimine ukiut 25 nåmagtisimavdlu*
git nagdliiitorsiornerane atarKiniardlugo ma<
na katerssutugut kalåtdlit Kavdlunåtdlo mi*
sigeKatigigunardluta isersimavugut: atamina*
ngårtup kiingip erKaineKarnigsså uvdlorme
tåssane pingårtutitdlugo.
uvdlumikut kiingip erKainiarneicarnera i*
nugtaine tamane åssigingitsumik HagsineKa*
runarpoK, uvagutdle kalåtdlit Kavdlunåtdlo
nunavtinitut nålagkersugaunerup tamatuma
nalåne ftugut avangnarpaseKissumitugut nå*
lagauvfigssuarnit avdlanit pingårnerungårtu*
mik kunge Danmark*ilo åtavigisimassarput
angnertumik Kamuna misigivfigingårdlugo
Kujaniardluta ilårKiiniarpugut nagdliiitorsi*
ornerme tamatumane Danmark*imut kiingi*
mutdlo atarKingningårdluta Kamånga pissu*
mik misigissuseKardluta nagdliutorsioKatau»
jumavdluta.
Danmark^ime kiingit kingulerit tåukussut
sujugdlersaråt Kristiåt Kulingat avangnarpa*
singnerpåme nunautiminut tikerårsimassoK,
inugtaminut nunautiminutdlo asangningårni*
ne pissutigalugo. asangningårnermik umå*
mine pigissaftardlune inup inussusianik ili*
sarssissutut nåkigtangårdlune avanerssuaK
nunaKartugut kalåtdlit nunautiminut inug*
taussugut nagdligingårsimavåtigut ikioruma*
ngårdlutalo. taimåissusialo ersserpOK Kula*
rutigisinaujungnaersingmago kalåtdlit Kitor*
namisut asagine, umåminit, kigsautigingårsi*
mavdlugulo perortikumavdlugit. nalungila*
gut inuiait kalåtdlit Kitornatut isumagalugit
tunisimagai aningaussarpagssuarnik 75,000
Kronik peroriartornigssanut sujunertaKauti*
gissaminut iluaxutigssångordlugit.
nålagkersuinerme tamatumane nagdliiitor*
siorneK kigsåuparput pigissaine tamane at*
dlersauvdlutik suleKataussut tipaitsugdlutik
kiingertik nagdliiitorsiusagåt nålagkersuine*
rata iiuane eridgsinartumik inugtaine suju*
lerssuinertik ingerdlåsimagamiko.
atarxinangårtorssuaK klinge KutsavigineKar*
die inugtaine asangnigtainilo tamane pivdlu*
arKuneKardlunilo Gutip såimåuneragut i*
nugtaminut asangnissutse inunermine aulaja*
ngiiituinarKUvdlugo.
Oversættelse:
Smedemester John Høegh steg da op
paa Talerstolen og holdt følgende Tale paa
grønlandske Myndigheders Vegne:
For at vise Kongen, som i Dag fejrer sin
25 Aars Regeringsjubilæum, Ære, samles vi,
baade Danske og Grønlændere, som jeg vil
tro, i samme Følelse med lige stor Vilje til
at vise vor Konge den fortjente Ære.
At man fra mange forskellige Sider kap*
pes om at hylde Kongen, har vi hørt mange
Beviser paa. Vi Grønlændere og de Dan*
ske, som er i vort Land, er derfor enige om,
at ogsaa vi maa udtrykke vore fælles Følel*
ser mod Danmark og Kongen ved at samles
paa et Sted, og der forsikre hverandre om,
at vi, som bor i det høje Nord, ikke mindre
end de andre har haft Fordel af denne Kon*
ges Regering, og at vi netop af den Grund
skylder ham den Hyldest, som her vises
ham.
Kongen var den første blandt alle Kon*
gerne, som besøgte den Del af sit Rige, som
ligger længst mod Nord, og han gjorde der,
fordi han har en varm Kærlighed og levende
Interesse for det Land og dets Folk. Hans
Kærlighed fik Udtryk i, at han af Hjertet
ynkedes over den Tilstand af Elendighed,
hos mange, og at han fik Lyst til at afhjæl*
pe den. Ingen kan derefter tvivle om, at
Kongen elsker Grønlænderne som sine Børn,
og at han gerne ser, at deres Udvikling sker
paa bedste Maade. Han gav Grønlænderne
75,000 Kr. og han befalede, at de skulde
bruges til Virkeliggørelsen af dette hans store
Formaal med os.