Sujumut - 01.09.1937, Blaðsíða 4

61
SUJUMUT
ukiut 4«at Nr. 9
suj umut - Kumut!
Mat. 18,23.35.
Kilangmiup nålagauvfianlpugut; kuisinikut
isertitauvfigigavtigo. tåuna pitdlagagssåu«
ssuseKaraluartunik tamanik isumåkerfiging«
nigfiuvoK; tåssaugame nålagauvfik såimåune«
rup nålagauvfia. tamåna åssersutikut saricu«
mivoK, inuk akiligagssaligssuaK agdlåt nåla«
gauvfiup tåussuma kungianit akiligagssaminik
tamanik isumåkerfigineKarmat. åmalo tåssane
sarKumissoK månauvoK: såimåunerup nåla«
gauvfiane inugtaussut nungutdlutik isumå«
kerfigingnigtussåssassut.
„ilåt savssartitauvoK talantinik Kulinik tusin«
tilingnik akiligagssalik”. kivfaK akilerneK sa«
perdluinagkaminik 40 miliunit kruninik akili«
gagssaKarpoK. tamåna ima påsiguvtigo: inup
ajortuliai atausiåkårdlugit kisineKåsagpata ki«
sitsisinik amerdlasorparujugssuarnik kati'ne«
Kartugssåuput! tåssa emarsautikut, OKautsi«
kut KanoK iliornertigutdlo ajortuliat. tamåkulo
pissarput uvdlut tamardluinaisa. taimåitumik
akiligagssaicarpugut akilersinåungisavtinik.
„nålagaK, kamajuerdlutit pinga, tamaisa
ilingnut akilerumårpåka". akiligagssalik tåu«
na avdlatut iliorneK saperpoK; kisiåne kama«
gingningnermik Kinuvdlune. tamåname kisiat
pisinåussuseKarfigå. — taima Kinunermutånåu«
ssissivta uvagutaoK pisinåussuseKartipåtigut,
KinorKugamisigut ima: „akitsugkavtinik isu«
måkérfigitigut“. timivta uvdlormut inussutig«
ssaK pissariaKartarpå, taima tarnivta ajortit isu«
måkérneKarnerat uvdlormut pissariaKarpå.
„akiligagssainigdlo isumåkérfigå“. kungip
nåkingnissusia! måssame såimåunerup nåla«
gauvfiata kungigå. — Gulgåtame ajortit
isumåkérneKautigssåt namagsineKarersimang«
mat; tatigingnigdluta Kinusinauvugut isumå«
kérfigerKuvdluta.
såimåuneruvdlo nålagauvfianikavta åma
uvagut isumåkérfigingnigtåsaugut, tamatumu«
na klinge nålagarput maligtariaKaravtigo.
sordlo uvangåinaK isumåkerfigerKuvdlunga
Kinusångitsunga, imale: isumåkerfigitigut,
tauva Katångutivut tåssa kristumioKativut isu«
måkerfigerKugavtigitaoK — tauva uvavtinu«
taoK ajortuliorsimassut umativtigut isumå«
kerfigisavavut — åma akerartortivutaoK. tåu«
kunungale ajornarnerugaluarpoK; kisiåne
taimåitariaKarpoK.
Isak Lund.
taimåitumik kigsautigissara månauvoK:
inusugtut takordlortåsagait aulisartorpagssu«
it imavtinitut takordlordlugitdlo iliniarfigisa«
gait KaKugo nagdlerssordlugit aulisarsinau«
lerumåramik, taimailisagåinilume inuneK
atugssamågaK pigingnångorsimassariaKarpoK.
angajorKaitdlume inusugtortatik nålagkersu«
gaorpalugtutut perortarnigssåinik soKutigi«
ssaKartariaKarput, matuma kingornagut inu«
ssutigssarsiornerit ilungersornarsiartortitdlu*
git inusugtortavut månåkutuinaK perorsarsi«
massut atordluarsinausångingmata, tåssame
kingunigssåne imåinaK pinarnaviånginavta.
Otto Egede.
„ Suj umut“-mut
sujornale tusarpunga K’aicortup niuverto«
Karfingmiue aviseicalersut „SUJUMUT“«mik
taissamingnik. ila tusagaK tamåna nuåner«
dlunilo eidatdlangnåssusia, uvagiime kalåt«
dlit ajorssautigissavta ilagåt kalåleicatigit
nangmingneK pimikut atuagagssiartulernig«
ssåt t. p. „SUJUMUT“ uvagutaoK kajaiser«
figigaluaKårput, ukiunime måkunane atuag«
kat påsissaKariartornermut avKutausinaussut
kikutdlunit ajorssautigiartorpait tåssaungma«
tame sujumukarumassup påsinigfigisavdiugit
såkussai pingårtut.
ilivsilo „SUJUMUT“«mik aviseKartuse,
usoruvfiginarase åmåtaoK pivdluamuvavse
kigsardlungalo aviserse atarKivdlugulo pi«
ngårtisagigse.
angnerussumigdle „SUJUMUT“«p aut«
dlarnissua angut pingårtitariaicarparput, akor«
navtinime angutit kalåleKatimingnut suliu«
massut tamanit ataricineKartariaKarput.
tåssauvunga Peter Petrussen,
Kangamiormio.
„SUJUMUT“p pissartuinut.
utorKatsivdlunga nalunaerutigåra „SUJU«
MUT“ nagdliuvfigssamigut kingusinårtorsi«
manera pissuteKartoK naKiterivinguama asero«
raluarneranik (taliaraluarneranik); Kujanardle
K’aKortume sagfiorfingme sanavdluarneKarsi«
naungmat kingumut atorsinaulerKigdlune.
Angmagrssivingme naKitig-kat,
FR. HØEGH.