Sujumut - 01.03.1938, Blaðsíða 2

12
SUJUMUT
ukiut 5*at Nr. 3
kamigssaKångitsoK taimatut ikiorneKåsaoK.
Kåinavdlo amigssånik SysseLmit agdlåt taor*
sigagssarsisåput. tamåko pivdlugit kalåleKa*
tivut amalo Kavdlunåt KanoK isumaKartar*
nerput — taima angnikitsigigaluartut nang*
minerssornikut pineKarsinåusångingmata.
ilåitigut OKarsinåuput pikatåussuseK ima*
lunit isumagingningissuseK pissutåuput.
matumunale agdlagkåkut inuit tamåkunati*
gut ingmikortiterumavdlugit pingilanga —
pissutaunerpausorissavnik issiginiagaKara*
ma, tåssa niuverfeKångissusermik, aningau*
ssarsiorfeKångissusermik.
kiname piniarnikut aulisarnikutdlo inu*
tigssarsiuteKartoK ilaKutane peKatigalugit pi*
ssariaicagkamingnut nåmaugtumik nalivtine
pigssarsisinauva niuverneKarane? nalungila*
rale nuname taima l'tume, nalivtine nunamine
inutigssarsiuteicåinartumit niuvernerinavikut
ingerdlaneKarsinåungitsoK — tamåname ma*
tumane påtsdrneKarsinåungilaK. — inuner*
mingnutdle pissariaKartorpagssuit niuverne*
Karatik pineK saperpait, tåssa atissagssat av*
dlatdlo perkingnigssamut pissariaKartut
angatdlatigssatdlo igdlugssatdlo. åmame ma*
na KanoK amerdlatigigpat angatdlatigssat, pi*
niutigssat igdlugssatdlo pivdlugit nålagker*
suinerup atåne taorsersugagssaKartut. amer*
dlanerit tauva utaricivåt aussap sivikitsup
sigssap sinåne sårugdleKåsagpat aulisarfigi*
nigsså. tåunalo Kångiugpat, amerdlanernut
tåssa nåmik.
isumanaraluarpungalo kalåtdlit siumuka*
riartortisavdlugit pingårnerpåK månaussoK:
perKigssuseKartiniåsavdlugit — tamatumuna*
me nålagkersuinikut igdlersorneKåssuserput
miserratigssaringitdluinarparput. kisiåne
nangmineK kalåtdlit inoKutigit akornåne niu*
vernérutarnerssuåkut KanoK isassoK aperKuti*
gisinauvarput — tåssane ajorssautit åssiglngit*
sut pericingnigssamut akerdliusinaussut ag*
dlåt pisangmata, nerissaraluarpatalunit. tai*
måitumik K’aKortup pigissåne ukioK sivisoK
aningaussarsiorfeKarane ingerdlavigineKarta*
lersoK, ilaginåinardlugo ingerdlavigineKarsi*
nåupat erKarsauteKångissusermik imalunit
OKariarfigssaKångissusInarmik pissuteicarsi*
masorisinauvara. agssortugagssåungitsumik
nalungilara måna: nålagkersuinerup tungånit
isumagineKartussoK, kalåtdlit aningaussat
atordlugit inussariaKalernermingnut arritsu*
mik ingerdlajartortariasåsassut — tamåna
kukuneKångitdluinarpoK, isumagissaK erKor*
simavdluinartuvoK. isumaKångilangale ani*
ngaussåinavingmut igdlikartitsiniartunga —
tamåna agdlagkame matumane påsineKarsi*
nauvoK.
tamåkerdlugo nalugaluarpara, niuvertoicar*
fingne såriarfigssaKarnerussunltune tamåna
KanoK erKartugarissaK artornartoKartiginer*
sok; nunaKarfingnile orisiniarfigssap tungåti*
gut periarfigssaKånginerussune piniarnermik
aulisarnermigdlo inutigssarsiuteKartunut ar*
tornartoKarpoK — ilåitigut atorfilingnit ori*
mininguarsisinauvdlutik, ilåitigut taorsigag*
ssarsiniåinarsinauvdlutik ilåitigutdlo Kom*
munimit ikiorneKåinarsinåusavdlutik — peru*
lungnåssusia!
OKartoKarsinauvoK, nunane avdlane suliv*.
figssaerutartorpagssuit artornarnerussunik
nåpitaKartarput. sornguname. tåuko ilåne
nålagauvfingmit ikiorneKartarput tåukulo
agdlåt pivdlugit nålagkersuissut sulivfigssa*
mik norKaissutei<artarput. uvagutdle ikior*
neKarnigssaK Kinutigingilarput; kisiåne inup
pigssarsiorneratigut niuverneKarnerulernig*
ssaK.
tåssame niuvernerup kalåtdlinik pisiariu*
massaisa saniatigut niuverneKautigssaKångi*
la? imåingila, tamåna nunavtine niuverne*
rup (Grønlandske Handekme Ledere*ussut)
pissortaissut erKarsautiginiåsagåt, tåssa måna
niuvernermut tamatumunga kalåtdlit tunisi*
naussait åmigssuiniarnikut taperserniåsav*
dlugit?
amalo atancinartut Landsraad*ivut tamåna
pivdlugo OKauseKarumasinåupata neriugfig*
ssarigavtigik Kujanarisavavut — tåuko nunav*
tine nangmineK pissusiussutigut aKugtunig*
ssamut piginåussuseKartitaungmata.
Isak Lund,
Sletten.
ernisug-siortoK:
Marie Klejst
60-nik ukioKalerpoK 22-3-1938.
ernisugsiortoK Marie Klejst Danmarkdme
iliniarsimavdlune nunalikame 1905 K’aKortu*
me ernisugsiortulerpoK. ukiune sulivfigisima*
ssamine månamut sulinermine nåmagineKar*
dluarpoK, nålagkaminit sulivfigissaminitdlo.
suliane ingerdlatdluarsimavå ernisugsiorneK
pinarnago åma katsorsaissunut kingulerinut