Sujumut - 01.07.1938, Blaðsíða 2

38
SUJUMUT
ukiut 5*at Nr. 7
arsimanerup iluaKutåussusia påsinarsiu*
mårtoK.
uvanga nagmineK tungivnit plnarnane av*
dlåtaoK tunganit kigsautigernugaluarpara nu*
navtine atuarfiup taimåitup ingerdlatmeKar*
tuaratdlarnigsså. taimåitumik kigsautigalu*
gulo neriutigåra atualencivfigssåkut atuartug*
ssanik nutånik tiguseridngneKåsassoK.
atuarfingme Kavdlunåtorfingme Kitornavut
atuartitausimassut pivdlugit angajorKait pe»
Katigigdluta Styrelse atuarfingnilo pissortai*
ssut Kutdlersait Danmark*imitut nunavtinitut*
dlo avdlatdlo tamatumunga ikiortigisimassa*
vut „SUJUMUT“*kut 1935*me taisimassåka
Kutsavigåvut.
iliniartitsissordlo niviarsiaK Astrid Gylding*
Sabroe ingmikut Kutsavigingitsorumångilara
pikorigsuvdlune ilungersortuvdlunilo iliniar*
titaminutdlo asangnigdlune sulisimanera piv*
dlugo, tamånalo pivdlugo tunissutinguamik
angajorKånit peicatigingnit mérKanitdlo atuar*
titainit kåtussamik erKåissutigssineicarpoK.
ilåtigutdlo atuartitsinermut taimåitumut
isuroaKatåingitsoKarsinaungmat kigsautigåra
påsiartusagåt suna tungavigigiput taima atu*
artitsiniaicatigingnivtine.
neriusaunga suleKataujumavdlungalo K’a*
Kortume Kavdlunåtut atuarfiup pissuseKatai*
sa niuvertoKarfingne amerdliartortineKarnig*
ssåinut; Kavdlunåtørflnaunatigdlo kisiåne
atuarfiulerKuvdlugit piviussut silarssuarmio*
Kativtinut nagdlersunerussut anguneKarsina*
ngoriartornigssåinut.
John Høegh.
nalunaiaut issigiuåinagagssaK.
agdlangnerdlungneK ajorigaluardlugo tai*
måitoK Jerimias Stach imåitumik sarKumiu*
ssingmat amalo sule avdlanik idnuviging*
manga påsiterKåratdlardlara. siornåk nåpåu*
ssuaK pivdlugo ingerdlåniagara unigtipara
måna pivdlugo agdlagkatdlunit ajornarsing*
mata tamåna Jerimias*ip arajutsisimagamiuk
taimåitumik agdlagarujunguasiga mamara-
luartlnarmago tikukatdlardlara.
„SUJUMUT“me Nr. 8 KuperneK 48*mitoK
pinarnago ama 13 Nov. 1933<me naKerKau*
gaK atuaridgsårtigo imåitumik OKausilik: ,,a*
ngatdlat ingerdlåssutilerneicångitsoK siumut
ingerdlasinåungilaK, taimåisoK kalåtdlit inui*
aKatigigssutsimikut inerikiartornigssåt kå*
magtusersorneKångikune.“
nangmineK pissugssatut misigaluta nukag*
piarartavut uvaguvtitut itut sungiusausigssa*
Kångitsut sulivfigilerniartigik OKautsit avisit
atortardlugit. ikiortigssaK tauva ajungitsoK på*
siniaruk nukagpiamat perorsaissigssaKångit*
sut „SUJUMUT“kut iliniagagssiniaravkit.
ama neriutigåra kiavdlunit piniartOKatima ta*
persersorumårånga måssåkut 1938*vip nalå*
ne mérarpagssuit perorsaissigssaerutut ta*
kuneK ajornångingmata. tamåna pivdlugo piv*
figssaK nagdliupoK Kå suligit kalåleK*å! må*
na sianigalugo ingerdlåniagkamik akerdlili*
ssok, aliånaerutigssaunane utorKarnut karate*
rimik KaKinigsimassunut narrujumissutigssåi*
naussoK 1900*up inuinut kultorilingnut.
iliniarneK pissariaKarpoK.
kingumut nangipoK iliniagagssaK. — pini*
artutut angalårdlutit puissiniartaleruvit åjuko
issigalugit atuardluardlugit pissagagssatit! —
taima oKarama pivara nukagpiaraK åsit peror*
saissigssaKångitsoK.
piniartungoruvit åjuko påsiniagagssatit:
1) Kamavdlutit autdlaruvit KåKat KeKer*
tånguitdlo naleraussut iliniarniåkit. 2) pui*
sse pugtassoK takugugko ama siugdlermik
tåtusåsavat naleraK sordleK puissip pugtavi*
gigå tauva puigornago nalenceriuk tåssane er*
ssermat avKUsinerdlusoK puissip avKutå, tau*
va påsisavat avKusineK sumltOK.
tåssa imailiortariaKalerputit: naleragssat ti*
kikugko Kamågssat puisse naimatinavérsårniå*
savat. anore sumut sangmissoK påsigugko
orKordlingordlutit pisautit, puisse sumut
nungnera påsigugko tauva ineråsavat puisar*
tiginiardlugo, tauva ajornarungnaerpoK pi*
ssagssarigaine. tauva Kåinamitdlune puissi*
niarneK aussame ukiumilo åssigingilaK pui*
ssip arKaumassarnere pivdlugit. — tåimåitumik
ama iliniartikumavavkit ima: upernakut pui*
ssit tikitarput nerinianik pissagkavut tåuko
arKaumanerKortusiartortarputpuvatdlariartor*
nertik ilårdlugo. tåssa erKåimassagssat puigor*
nago nikatdlutisånginagko Kamåt.
ama ukiume taima arKaumassarput puissit
tamarmik åtåtdlunit natserssuartut arKauma*
ssalersarput tåimåikame nikatdlujaitsuneK a*
nguniartariaKarpoK iluanårumagane.
tåimatut iput ingerdlårtut nalerKat atordluar*
dlugit pissarput. tåuko ima piniarneKartarput:
niorKavdlune kalerrisårdlugit sikorpalårdlu*
git puitiniartarpait, nujuitsut agsut Kanigdlu*