Sujumut - 01.08.1939, Side 3

ukiut 6»at Nr. 8
SUJUMUT
39
tåssuna nalunångilaK kingorna Nielsip åi«
parit taima itut pivdlugit isumane avdlångor«
tisimagå. „soruname pissutaussut pingårner«
ssaråt (Ostermanne taima agdlagpoK) åiparit
taima itut Kitornait nangmineK nalimine iner«
simalersut amerdlanerit perorsardluagausi«
mavdlutik nunamut, ajoKersuiartortitsinermut
niuverniarnermutdlo kivfauvdluartungorsi«
mangmata".
kalåtdlit nunåta Hans Egedip kingornagut
OKalugtuarissagssartå (historiå) misigissanik
taimåitunik ilaKarpoK. 1777«me Danmarki«
me kal. nunanut pissortaussut niuvertunut
tamanut maligtarissagssaliorput nukagpiar«
Kat Kavdlunåt kalåtdlinik åipagdlit Kitornait
nunamut (kal. nunanut) kivfartortugssatut
perorsartiniåsagait, niuvertut niuvertugssat«
dlo Kitornait niuvertugssagssatut sungiusar«
niardlugit, sulissartut (haandværkere) Kitor«
nait angutaisa sulivfiånut avdlatdlo taimatut
perorsarniardlugit. —ukiut 18 hundredigsså«
ta nåvdluinarnerane akutat taima itut Kavsit
kalåtdlit nunåne atorfinigtineKarput, tåukua
ilagait ajoKit Kavsit ilagingne atorfeKarsima«
ssut. ilait Kavsit kalåtdlinit ilaKiitamingnit
„piniartutut" perorsarneKarsimåput piniar«
dluartungordlutigdlo. niviarsiarKat aku«
tat Kitornaisa KanoK iliornigssåt ajornartarsi«
mavoK danskinik kalåtdlinigdlunit nålagar«
ssuarne atorfeKartunik åipaningikångata, ku«
janardle Kavsérssuit taima itunik åipanigtar«
simangmata. taima ajornakusornartorsiorner«
mut pissutauvoK piniartut kalålivit aku«
tanik nuliarniartångingmata arnat taima itut
pinersarpatdlårdlutigdlo piumassaKarpatdlår«
tarnerat pissutigalugo, åmame arnat taima
itut piniartunik uvinigkumassånginamik ilua«
mik piniartutut itsåkajårpalugtumik inuneK
sungiusimånginamiko. *) taimåitumik uk.
1780«it atuneråne niuvertoKarfingne pissor«
taussut perKuneKarput niviarsissat akutat
„kalålivigtut" perorsarneKartiniarKuvdlugit
agdlåtdlo isumagineKardlune arnat taima itut
piniartunik uvinigkångata niuvertoKarfiup
akiligainik katineråne tunineKartåsassut umi«
amik, tupermik avdlanigdlo kalåtdlivigtut i«
nunermut atorfigssaKartunik.
Gutimik nalussussusermit kristumiussu«
sermut ikårsålernerup — taima ikårssåriartor«
neK kal. nunane uk. 100 Kångerdlugit sivisu«
) taktik H. Ostermannlp tamåna plvdlutro Grønland-
ske Selskabip nanitertitagaine 1918-me Kup. 24-25 me
agrdlautifirlsaå.
ssuseKarpoK — nalåne nipit Europamiunik
asigssuissut ilåtigut tutsiutalerput. tåssa ka«
låtdlit ilaisa nåmagingisatik issorissatigdlunit
återniartåinalerpait. issertortukut akerKerssor«
neK sarKiimertalerpoK. tamåna ersserKigdlu*
arpoK taigdlame Rinkip nugtersimassåne ilisi*
maneKardluartume (1860«p erKåne):
taigdlatoKaK Kangåmiunit pissoK
tåssane arnat ilåta nunarKatine
niuvertOKarfingme Kavdlu«
nånut kivfångortartut
asigssorai.
(Rink: kalåtdlit oKalugtuait I 849)
uvanga atuarneK ajorpunga
ho ho haja hai
tunguarnitsulingmik titorneK ajorpunga
ho ho haja hai
imigagssaK sukulik mamaringilara
ha ha haja hai
mamartorssuarnik nerineK ajorpunga
ho ho haja hai
igdlorssuarmut iserneK ajorpunga
ho ho haja hai
singusilerdlunga inarneK ajorpunga
ho ho haja hai
tingmissatut KitivingneK *) ajorpunga
ho ho haja hai
Tunumiut Ivnånganermiutdlo akornåne —
tåssa Kitåta sineriåta ilåne sujugdliuvdlune
Kavdlunånit najorneKalersume — måna Inuit
akuneKångivigsut ardlaKangångitdlat. Kular«
narpordlunime ilaKutarit Inusugtukut Ugper«
nångitsukutdlo nalivtine ilaKutarit kalålivit
akuneKångitsut ilaginerait. akuneKångitsut
amerdlanerssait sule Nanortagdlup erKåne
kujasingnerussumilo sujumugagssaujuarat«
dlarunarput sordlo Autåritåp (Karistiårssua«
sik = Chr. Poulsen) Ilingivåkivdlo kinguåve.
ilaKutarit taima itut kalåtdlit nunåta „akima«
ni“nik taissariaKarput o: kalåtdlit nunanut
nunaserKårtut amiåkue mongulit auiånik ata«
titsissut. nugt. N. Bgede.
unåtaoK: takutsiaruk.
ukiup matuma sujuliata „SUJUMUT“«ata
ajoKiunerup K. M.«p agdlagå akitsiarsimava«
*) OKautsikut tåsstlna pineKarpok Kavdlunåtut oita-
lusrtarnen. - - .