Sujumut - 01.07.1946, Blaðsíða 4

50
S U J U M U T
ukiut 13»at Nr. 7
nunagssamingnutdlo pigunik inigssartik
nangmingneK norKåissutigerKårtugssau-
ssardlugo. imåikajugtaraluarpoK: nuna-
Karfingme atautsimik ajoKilingme ajonip
autdlartup igdlua taortaussup åmårajug-
tardlugo. ardlaringnigdle ajoKilingne a-
jornartorsiornarnerussånguatsiardlune. ta-
måna pivdlugo sordluna palaseKarfmp
isumagissagssaisa ilagissariaKalersimagå
nunaKarfingne ardlaringnik ajoKilingne
ajoninut igdlfiteKarnigssaK. nalungi-
larput ajonip suliå pingårlOssoK. tamåna
pivdlugo ajoKip issersimavfigsså endgsisi-
mårnartussariaKarpoK. inuit nalinginait
isåjuarfigissagssaringisåt. imalunit ajoae
ilasiatut igdloKataugfnartugssåungilaK. Kav-
sinik imåisfnaussarpoK: ajone igdluliorfig-
ssan ajornarserérsoK nunagssaminut pisf-
nauvoK. laimåitumutdlo nalerMitugssau-
vok igdlo palaseKarfiup pigisså ajoKimut
isTnariagagssaa. — tauva inuit avdlat nor-
Kårussåginartinagit ajoae erKigsisimavfcKa-
lertorsfnauvoK. — sorme niuvernermut
tungassut (niuvertorutsit) kisimik taima
uvitsangneKarsinåusanerpat ajoKitdle suliå
taima pingårtigissoK inugtånguakasé nang-
minermingnut tungassunut ilungersQtig-
ssaKarnerutitdlugit?
uvagut inuinait atorfiligtavta tungånut
issornartorissavtfnik oKåsavdluta agdlag-
savdlutalunit kissigiuåinarparput. månale
uvdlut tikitavta nagsatarissaisa misigissag-
ssat åssigingitsut ilagingmatigik, ajdngfso-
rissavtinik ama uvagut OKartåinaruvta a-
jusångerKorpoK. atago ardlåta iluaautig-
ssånik kinguncKardluarsinåusagunarpoK.
Josva Simonsen.
åmalulåK.
nipangerlariaKarsorineKarnerugaluarner-
sunga »narnguteKarneK« amårKitdlatsiar-
nialerpara.
OKautsip isumå atorneKartarneralo Fr.
Høeghip isumåtut »iluaKuteKarneK«tufnaK
påsineKartardlunilo atorneKartartupat, ku-
larutigissariaKångilaK agdlautigissaK ajuat-
dlautiginago nuånårutigisagaluarfput; Nar-
ssarssuarme erKaivik »narngutigfngikalu-
ardlugo« iluaKutigivdluaKigavtigo. Fr.
Høeghip méraunerminit oKauseK tåuna
tusartuinagaraiugulo isumaKartitaunera
nalungeKå pigssarigsårtorsiutåungingmat.
tåssamiuna inussutigssaKarnikut ajortor-
dluinalernerme uvdlormut isumavdlutig-
ssatuamininguanik nåmaiKåinavigsunik
napaniuteKalernermut atortartoK. aissug-
ssanut, atissagssanut, aningaussanut avdla-
nutdlunit inussutigssåungitsunut atornei<å-
sanane. ))iluaKuteKarneK«tut tamanut a-
tortflgaluarpat ukiume KissugssaileKinarsi-
nerane orpigåinånguanik »narngutcdgdlil
tutsiutåsagaluarput. aumarssuaminfnguit-
dlunime amigkisårutaugajoKissut taimatut
oKautigineKartåsagaluardlutik, kisiåne nå-
me. tåssflna nalunångilan isumånik på-
singnigdluartune OKauseK alorneKåsagune
sangmivik atauslnaa: »ajorssarneK« (neri-
ssagssanik) sangmivigssarigå. OKautsip i-
sumånik — isumaga maligdlugo — eiKor-
tumik påsingningnerup ajuatdlagsimarpa-
lugtumik ersserKigsauneK pilersipå. påsi-
nerdliingikuvkulo nunaKarfivta tungavilT-
ssua agdlautigissaK tåuna pivdlugo narru-
jumisimaKalune oKartoK tusåvara: pitsau-
nerutikaluardlugo »SUJUMUT« nunaKar-
fingme måne pisiarineKåsaerdlufnarpat.
tåssane ersserueKaoK OKautsip isumåta
sangmivigpiånik påsingningnerup itissusia.
sårdlume »iluaKutcKarneKcduinaK påsing-
ningneKåsagpat taimåisångikaluartoK. tai-
måinardlume isumaKartitsiniarneK igdler-
sorniarnerdlungnerinauvoK.
måne erKaiviup uvavtfnut unigtitårKing-
nera uggornartfivoK. nauk sule uvdlumi-
mut angalassut (umiartortut) tåssunga pi-
ssartortait, umiarssuit styrelsip pigissaisa
inugtåinut agdlåt, emaivigsiusavdlutik a-
jornartitåungildluinartut. tamånauna nå-
lagkersuissuvta ingerdlatitsinerånut tungiv-
tfnit igpfnartungortartoK. ilåinut navia-
sårutigalugo avdlanutdlo soKutiginago.
uvfalime »Amérikame atuagausivigssu-
aK« angoriarpago »K'agssiarssungmiut pi-
sorssuit« erKaivingme KanoK atorfigssa-
KartitaKartigisimassut, — »pisdrssuit« su-
simassunuko — takussuatsiåisavait påsiv-
dlugulo avativtfne åma KanoK iluatigssa-
rusugtoKarsimatigissoK, nunamiutåinåu-
ngitsunik.
Mute.