Sujumut - 01.10.1946, Blaðsíða 3
* rukiut 13»at Nr. 10
SUJUMUT
65
rissartigigigput iliniartugatdlaravta suliag-
ssanutdlo Klmagssaissorivdluardlugo. suli-
agssålungnume ajukunångeKigame utornå-
ngulersumigdlo avdlamik * taima suliag-
ssarititaussunut tuniutdluarsimatigissumik
takussaKångilanga. nangminerdlo savau-
teKalerama ilåm'kut silardlugtume savanik
pårssilerångama ersaissainarpara Erlimåt
KanoK silakulugkaluartoK savanik pårssi-
gångame pivfigssåkut kisiat angerdlarniar-
tarmat silakuluk ingassagpatdlålersmago.
Kavsinigdlo takuvdluartarparput savanik
pårssiartulerso« igfiamininguamik kaussar-
fingmiordlnne nauk utorKånguleraluardlu-
ne tåssa uvdlo’KerKanut nerissagssatua,
sivnerneKarnane uvdloK nåvdlugo pårssi-
sagångame. ilånikutdlo * nuliata uvdlo’
KerKasiutigssanik pajugtarpa nauk ilane
pårssivfia ungasikulugkaluarto«. tamå-
nalo ilångupara Kanon tatiginenarneK Er-
limåp nuånaritigigå avatanit takuneKarsi-
naorKUvdlugo.
savautei<arfingme K’aKortume autdlar-
tei’Kårnerpiånit savauleKarfiup umassutita-
ve sujugdlerpait i nup taussuma parissari-
lerKarsimangmagit ukiutdlo ikigtungeni-
ssut sulivfigiuarsimavdlugit ukiut pingasfl-
gunartut kisisa pinagit, (tåssa ukiune tåu-
kunane savautiligtut K’agssiarssungme nu-
nassigaluarame, — iluanarnerup-åsit na-
jorpiarsimångfnamiuk utlnarame kingu-
mutdlo savauteKarfingme sulerKilerdlune).
naugdlo savautiligtut ajortornermigut
nikanarsartutut issigineKåinarsi'naugaluar-
toK taimåiloK uvavne kivdlormut tugdlug-
ssimanartutut fpoK tåssa niåna pivdlugo:
savauteKarfiup K’aKortume tungavilerKår-
neranit sulissut sujugdlerssåta nuåneru-
nartumik utornarmut sulivfine Kimagsi-
rnangmago kalålenaterpagssuame iluanu-
tigssainik suli'ssuserérsimavdlune!
tåssauvunga savauteKarfiup nukagpiarautå
Erik Kleist, K’uvnermiut.
tamalåt.
n u t å m i k n u n a g s s a r s i o r to k .
upernalerdlune sila alianaitdlerugtortoK, unu-
lerdlune KåumatigigsissoK »Taserssuå«kut histit
pingasut KimaniatåKalutik ingerdiåput tamarinik
ingtnikut KamuteKardlutik. Taserssuardlume a-
puteKångingmat pisorpaluk uiikingilaK. — tåssa-
gOK-una nutåmik nunagssarsiortup Angmagssi-
vinginiup Arnaluap (Henning Lund) nunaginia-
gånut Kissungnik agssartortut. unuk tåuna tåssa
15’April 1946 Kissuit sujutdlit tåssunga pissung-
neKarfiat.
taimanikut K’aKortup kangerdlua sikorssuaKa-
raluaKissoK akornutiginagit pujortuarKaminik
»Tatsip atåne kangigdlerme« umiatsialivigsitdlune
Kissuit niorarpait. tåssångånitdlo sigssamingånit
tatsit uigulerit avnussårtordlugit TaserssuaK ti-
kitariaKardlune. 3 km. inornagit sigssamingånit
nunaginiagånut sivisussusenarpoK, manigsuinau-
gamile histinut agssartorfigiuminartuvdlune. —
Kujananisumik silagik iluartikavtigo uvdlut 4 ag-
ssartordlugit inerput, måssa ikingikaluaKissut
histeKångikåine.
nunaginiagå tåssauvoK K anisartut sarnåne Ta-
serssiip sinåne igdlukut. Syd Igalikup Enatuitdlo
avKutåta Kiterpiånlput. sigssamingånit itivigtariå
KaningneK 1 km. migssiliorpå. nunagssåningå-
nitdlume imaK tamarme tarrisimavdlune aker-
dlianitdle TaserssuaK imaliutdlugo alianårsaerli-
gisagssavåt. tatsikuinardlunilo sivisugaluaKisso«
ÉKaiuit kuat tikitarianardlune. nunagssåtalo er-
Kå tamarme Kissugssanik pornikuvdlune.
nunavtine Kujanasissumik inusugtut ilaisa inu-
ssutigssarsiutimik pitsaunerussumik ingerdlang-
nigssånut norKainerisa ilagåt nunanarfitik Kimat-
dlugit pitsaunerussunut nutsernialernerat. tamå-
nalume pingårtuvoK. pitsaunerit kalåtdlinit na-
jorneKartariaKarmata. — måname påsilerparput
nunarput navdlunånut matusimåinarneK sapiler-
ssok, tamånalume ajungilaK taperserssortariaKar-
Kardlunilo. sordlo takugigpul Grønlandspost ime
angutit mardluk nunasiniardlutik agdlagasartut.
privatiinik ingerdlatsiniartut ardlaKångikaluit nu-
nasitineKarnigssåt kigsautiginaraluaKaoK. tåuku-
me ajoKutaunatik kalåtdlinut simiuteKangårsi-
nåuput. — tamavta kigsautigisigo akuerinenar-
Kuvdlugit. Ab. Kristiansen.
K’agssiarssup igdluane.
savautilik HanséraK Frederiksen (angume Otto
Frederiksenip najugåta igdluane) Tasiussame nu-
naKarfeKartoK tusåmåinarumajungnaerdlugo pu-
lårmigiga ukiarme K’agssiarssungmititdlunga nu-
nåkut ituivfigipatdlåkavko. nal. akiinera sivnilår-
dlugo tungånut avKutå atorpara. KåKasiugagssa-
Kanginame avKutålo nuanenalune sivisukulugka-
luartoK pulåtsiarneK taimanikut pei Kigsiminångi-
laK. kalålenativnt savauteKarnermik inutigssar-
siuteKardiutik ima kiserdliornangåraluame naju-
gai<ardlutik ingmingnut napativdluartut ingerdlå-
ssamingnigdlo malungnauteKalersimassut ping-
nigtumanartumata tauva mana Hansernakung-
ne pulåtsiarnivne oKaloKatigingnigsimavdlu-
nga nunaicarfianik sujunersiuissimanera angniki-
kaluamik nalunaerutigilårdlara ima:
uk. 1940 HanséraK igdluliorsimavoK Tasiussame
taimalo ukiåkut igdluliane ineramiuk nugterflgi-
simavdlugo erntnan. taimanikut HanséraK 23-nik
ukioKarpoK nulianalerérsimavordlo Marianimik
atilingmik måna najugkamingne kiserdliornara-
luartume alianaitsoKissumile åiparivdluånguatsia-
Kissaminik suleKatigivdluardlugo inutigssarsiuti-