Sujumut - 01.07.1947, Blaðsíða 2
22
SUJUMUT
ukiut 14»at Nr. 7—9
suna pivdlugo taimatut sujunersflteKar-
dlungalo oKauseKarniarnera erssenugssar-
Kilårdlara.
sujornåk flmassfitigdlit iliniartitaKarsf-
naulersitåuput. soKutigissarisimavara sig-
ssuertuardlugitdlo kikut illniartunik tigu-
sissut Narssame K’agssiarssungme Igaliku-
milo. tupigusuatdlagpungale piumassut
pisinaussutut akornuteKångivigsumik ti-
gusisfnaungmata. OKåinardlanga: savale-
rivfiup pissortåta tamatuma tungånut pisl-
nautitsinera sfpoKarpoK. savautigdlitdlo
nalunagit ilarpagssue KanoK amigauteKar-
tigissut anbefalTsfnautingmagit. imåitaria-
KånginerpoK kommuneraadit nunaKarfing-
me ilfniartitsisinaussunik torKaisinautitau-
ssariaKartut savautigdlit angussaKardluar-
simassut akuersseiiatigalugit?
atuagagssiatigut aternik taiguineK uva-
gut kalatdlit taKagsigissarparput. sordle
taimåituåsaugut? suliniarnerit ilungersor-
tut ilumortutdlo saiKangiutarput piu-
kunartut Kiviarslnautilerdlugit. mauna-
lo tamana sujunertarigavko tupigenina-
siuk ari<it lorKardlugit sujunersfllitut ta-
kutisagavkit. — tåssame sujunersutåinau-
vok — uvanga isumaga maligdlugo ilini-
artugssanik tigumissaKarsfnausoråka u-
ko: Narssame Isak Lund Karms Knud-
senilo. K’agssiarssungme HanséraK Fre-
deriksen, Otto Frederiksen Dolf Lundilo.
Igalikume Peter Egede Jacob Egedilo Iga-
1 i ko kujatdlerme (taima taiginardlugo)
Abel Kristiansen Henning Lundilo. Ag-
dluitsup kangerdluane nangmingneK tai-
ssaKardlit.
Kulåne OKautigissåka nunanik angner-
tunik peKarérput taimåitutdle tunineKar-
dlit. tamakulo iliniartQtimingnut suliari-
titdlisigik makuninga pisiagssaKarsfnauler-
Kuvdluta kartoffelinik avdlanigdlo. oKåi-
nardlune: grønsagerinik pisiagssaKarsinau-
lerKuvdluta.
angutfme pitsaussut piumåssuseKardlu-
artutdlo uvagut nunarKataussugut (kalale-
Kataussugut) |)iumavfiginiartigik taperser-
dlugit sulinerisigutdlo Kimagsartardlugit.
savautigdlit ilivse KanoK isumaKarpise?
Emanuel Sebulonsen.
Sverigimut takussagssarsiorneK.
(naugitat.)
Sverigimut pigavta Rektor Gunnemo-
mit (svenskit højskoliåne sujuligtaissoK)
ilagsivdluarneKarpugut t/iuna takussagssar-
siornivtine ilisimassortagssarigavtigo. su-
jugdlermik nipilerssortarferujugssuaK nu-
tåliaussoK KimerdlorKarparput erinarssor-
figalugulo. tåssånganit patdligtailissatoi<ar-
ssuaK Karnan niajuarfigårput portusungor-
dlugo KarmagaussoK. Kavanft isslkivigeKaoK
igdloKarfit pineKissut narssarssuarnik aku-
neKuteKartut takussariai<aramik. ajoraluar-
pordle sila erssernerdlugdlune takussag-
ssat pfnerssusigssartik namagtitdlugo tigu-
simangingmåssuk. tassånga ateravta sven-
skit koruninik mardlungnik avgnarfigine-
Karpugut. korflnime mardluk kisisa taor-
sersinautilaungmata. niuvertarfigmitdlo
Danmarkime pisiarineKarsinaungikatdlar-
tunik ulivkartut isavfigilerpavut 2 koruniu-
tinguavut isumatdlutigeKalugit, amame o-
KarfigineKarérsimavugut 25 Øre unigtitari-
aKarfput bTlernigssavtfnut akigiumaravtigo.
soru na me pisiagssarpagssuaKangikaluaKau-
gut 1 kr. 75 0rimut.
Helsingborgimit bilerssuamik sineriak
sinerdlugo avangnamut autdlarpugut Kul-
ien anguniåsavdlugo. ingerdlatitdluta sig-
ssaK ujararasartoK kalatdlit nunavta sig-
ssanut åssingoKissoK issigilerparput. sig-
ssavdlo ila Kugssugpagssuit najorpåt, av-
dlamuldlo åsseKångilaK sordlo sikualug-
pagssuarnik ulivkårtoK. igdloKarfik Mølle
unigfigårput tassånganit pisufnarneK aut-
dlartitdlugo, KumukajåK aputilik avKuti-
garput. tamanilo nuna manigsufnaungi-
name portusiartortnvdlune igdloKarfit ig-
dlutait Kutdlariartualartut orpigssuit akor-
nine KalipautigigsaKalutik erssitsut pfner-
dluinarput. avKuterput akugtusunik angi-
sujungitsunik igdliinguaKartarpoK. inugtai-
sa inugsiarneKissut takoriarangamisigut a-
nivdlutik ilagsissaraligut. ilåtigut pisuka-
tagdluinartut kisame ornigarpul Kulien
anguvarput. Imap sinanipoK Kagtuneruv-
dlune KaersoKissoK ivigartaKatdlagtårtu-
mik, tamatigutdlo tamana orperasårpoK,
isslkivialo imartarigsoK alianaitdlulnar-
poK. manime issfkivik orpigpagssuåina-
ngajak plneraluardlune Katsungnarsissara-
me, imartaligdlo tikitdlugo sordlo nunav-