AvangnâmioK - 01.10.1920, Blaðsíða 3

— 75 —
tåunangajåuput, akigssaralue inortitertorujugssfiv-
dlugit pisiarititaussarmata. niuvernerup pissusia
imåipoK: tuniniaissup pisissugssat akitsorterfi-
gissarpai pisiumassutdlo ingiaKutåutitdlugit aki-
sunerussoK tunisivfigissarpå, tamåna kalåtdlit nu-
nane atungilaK. kalåtdlip pisiniarnikut piginåu-
ssusia atdliartuinartitdlugo tauva tunioraivfiup
ilitsersuissue pissarissersuinåsavai, amåtaordlo
nålagauvfiup nåkariarttitiglnåsavdlugo.
niuvernikut pårssinikutdlo inuit påKartitsingi-
nerat soraersikiartuleraluarparput. kalåtdlit ila-
gfgdluarneK nunaKatigigdluarnerdlo påsisimav-
dluångilåt, tåssånalo ilernuisigut nåmagtumik
navsuiauvfigisimångilavut, sulile atausiujumåinar-
put OKautserttsflvdlutigdlo. anersakut perorsagau-
nerat tamangajait, nakorsat, nakorsautit, nåparsi-
massunutdlo påringnigtugssat avdlatdlo Kavdlu-
nåt nunåta akigssautaisa nanertortigait. taimåi-
tordle angutip nulé nåparsimassoK nåparsima-
vingmukautisagångamiuk kisiåne akisorsivdlune
pissarpoK, pissardlugitdlume! amåtaoK kommu-
neKarfingmut atassut tamaisa påmingnissutigssat
avdlatdlo nangmineK pårissarinasorait. kisidne
taimåingilaK. kalåtdlit nunåta akigssautai isser-
tugauvdlutik Kavdlunånit pårineKarnere ukior-
dlunit atausinaK atorungnaersiniagausinåungilaK,
taimailineKaraluarpatame nautsorssdtait ilaruv-
dlutik påsissagssaujungnåisagaluarput misilissar-
tunitdlo påtsivérutivigdlutik.
OKausé igdlersortuåinarpavut inuiaKatigtgssu-
siata pissariaKåssusiat nåpertordlugo, sivisumik
ilungersåtdlugit oKausilerlssutinik pikordlungnar-
tunik iliniagaKartipavut uvagut OKautsivtlnit ilika-
ruminåinerussunik. uvagutdlume oKautsivut ikior-
sisanagit kivfartdtilingnut atoKUSsardlugit, umiar-
ssualivingmilunlt sulissut iluaKutiginerusagalua-
råt OKautsivut atortlniarneK ajorpait. måssåkutdle
sujumukalårnerussut kigsauteKalerput Kavdlunåtut
iliniartitsinigssamik, nangminerme OKautsitik a-
kornutausorileramikik peroriartornigssamingnut.
ukiune kingugdlerne kalåtdlit nunane inui-
åussutsimlkut eKérsarneKalålersimåput kristumiu-
tut eKérsagaunerup kinguninguagut. tamåna nuå-
nerpoK, sordlo kikut sujumukarKålersut anersa-
kut aulaterneKalårKåriaKartartut, sulile singnag-
tutut påsigssåungitsutut iput, putsuvdlusoK ilua-
nitut, måssa påsissartusilårsimåsagaluardlutik. a-
nguniagaK tåssa, suna tamåt nangminersutigi-
lerumavdlugo, Kavdlunåtdlo atorungnaersivingni-
araluardlugit. autdlarnerniarneK kigdlormut sang-
migame, kingugdligssat sujugdlingordlugit. tai-
måitumik sule piglnåussusikigpatdlåKaut nang-
minérsinaunigssamingnut, sualungmigdlo taimåi-
linigssamingnut ingiaKatigssaKångikunik, sulilo
ajornerulisagaluarpoK niuverneK tåssångåinartu-
rnik atorungnaerslneKåsagaluarpat, avdlåinaussu-
nigdlo ingiaKateKallsagaluarunik akornutaerutl-
neKardlutik. kisiåne ingiaKutåutugssaKalisaoK, tai-
måitumigdlo pissariaKaraluarpoK Danmark piv-
figssaKardluarnerane niuverniarfine nakussagtiniå-
savdlugo inuiaKatigtngnut Danskiussunut nuna
magperneKartitdlugo, tauva tåssuna sule ilitser-
sorneKarsinauvdluåsaoK akornuteKaratik niuve-
riarnigssåt, ernerdlugo ingagtåupatdlårKunago.
tamatumflnåinåkume neriugsinauvugut inpit ka-
låliussut Kavdlunånut akulerutlnalernigssait, tå-
ssame ukiut 200-ngulerput augtinut akulerusi-
maleramik navguvigissututdlo kajumingnerming-
nik ilånguvfigiumåinåsagåtigut nalunångilaK,
taimailiornertigdlo iluanåKutiginåsagamlko.
Manåkut kalåtdlit nunåta nålagkersorneKar-
nera inatsisinut mardlungnut atavoK, tåssa 1908-
ine 1912-milo. sujugdleK tupingnakulugpoK ing-
mikortortai (Paragraf) tamangajangmik OKause-
Katigingajagtungmata, kungilunit ministeriatdlu-
nltaulajangersårérångata aitsåt maligtarissagssau-
lertåsassut. isumaKarnåsagaluarpoK Rigdagen ka-
låtdlit nunåta nålagkersorneKarneranik aulajangl-
nigssamingnut nangassutaisa måna ilagissaråt, pf-
ssusiånik ingerdlaisiånigdlo påsissakigpatdlåra-
mik. tåssungalo nåpertuvdluardlugit Paragrafit
ilåt OKauseKarpOK, inatsisit misilingneKåsassut
katerssunerme 1920—21-milo. inatsisine pårssi-
ssutorKat uk. 60 sulinerisa kingornagut atorung-
naerslpait, tåukunungalo taortigititdlugit kom-
muneraadit landsraaditdlo, amalo niuverneK nå-
lagkerssuinerdlo avigsårtitdlugit. niuvernerme nå-
lagkersuinermilo sujulersuissut akerdleriniåinar-
nerat pissutigalugo suleKatiglgsinåunginamik er-
KigseKatigigkumatdlerdlutigdle 1912-me tamåna