AvangnâmioK - 01.05.1922, Blaðsíða 4

— 36 --
Dannebrog-imik, umiartut „Dagny“-i'kut inue å-
nåusimangmagit.
Godfred Hansen-ip avangnånut angalanerane
Roald Amundsen-ip angalanermine sitdlingma-
tigssånik Kimatsiartornerane ikiortaussoK Uper-
navingme niuvertoK „Aage Bistrup" kajumigsau-
tisisineKarpoK sarKamiumik „Olav iluartup pia-
nik“.
Norgime nålagauvfingnik avdlanik misigssui-
ssumit (kiingip tugdlianit) Norgip naKiterivianut
nagsiiineKartut nalunaerutit imåitumik sarKiimt-
put: Norgime kiingip tugdliata „Michelet“-ip Maj
7-ne nangmineK Kanerminik Kristianiame Kav-
dlunåt nålagauvfiata autdlartitå nalunaerfigisima-
gå: NorgingOK piniartitsissarnermine aulisartitsi-
ssarnerminilo Grønlandimitut månamut agdlåt pi-
ssartagkane taimaitiniångikaluarpai. — oKaloKati-
gingnermilo Julip 5—8-nilo Norgime kiingip tug-
dlia nutåK „Ræstad" Kavdlunåt autdlartitåinut na-
lunaerpoK: DanmarkingoK ilisimåsavå tamåna
nålagaujumåssuseK agdlisitaK niuvernermik ki-
ssermåussamik ingiaKateKarniarpat Norgip iluari-
narsinåungikå, Norgimiut piniarnerånut soKutigi-
ssanut ajoKutåusagpat.
Ejnar Mikkelsen atuagkiaKarpoK nutånik „John
Dale", imaKartut Amérikamiup sikuiuitsup sine-
riåne „Beringsstrædet" kangianitume kalåtdlit a-
kornåne takussai inuneralo pivdlugit.
April 22-ne Lauge Koch-imit nalunaeruteKar-
pOK: Hånd Bay-mut kigdligsimåput Grønlandip
avangnamut isuanlt km. 350-ngordlugit,tåssångå-
nit Kimugsit ikiortigissatik kingugdlft angerdlar-
tisimavait, angalanertigdlugoK nanglpåt kalåtdlit
pingasut ilagalugit Kingmitdlo 32; tamarmingoK
ajiingitdlat.
København-imearnaK issigingnårtitsissartut ilåt
kingutit nakorsanut nakorsartitdlune klnamigut
pinitdlisartisimassoK, erKartusissunit perKuneKar-
poK 3200 Kr.-nik tunineKarKuvdlugo, tåukualo
tiiniiissagssat kingutit nakorsånit ikiortånitdlo a-
kiligagssångortineKarput, amalo saniatigut kingu-
tit nakorsåt pitdlåumik 600 Kr.-nik akilisineKar-
tugssauvdlune.
Tyske peKutigssiortOK aningaussautiligssuaK
„Stinnes" Tysklandimut atortugssanik pujortulig-
ssuarnik imavigssuarsiutinik7-nik pisivoK Svensk-
init.
kalåtdlit nunåt pivdlugo atautsimitartut kater-
såterujugput „Tjalfe“-me, tåuna umiarssuaK a-
tautsimltarfik Frederiksholm-Kanal-imut nugsima-
våt. ingnåtdlagissamut KåumarKutaussumut kaju-
jumisautigssaeriikamik, atautsimfvfingme Petruli-
umik ikumassunik Kutdleicarput. tamånalo ikuat-
dlajassångmat tåssane kitineK inerterKutaugatdlar-
poK, amåtaoK åssillssanik sarssuatitanik sarKii-
migaKarneK ajulerput. atautsimlput inuit 50. ilitser-
suissunut nutånut tomarneKarput uko: Bendixen,
Dr. Bobé, Ingeniør Nyboe-lo. Kaptain Søeby mi-
sigssuissartutdlo torKarneKarKigput, Dr. Bobé su-
juligtaissiingorpoK, Bendixen atuagkiortorilerpåt,
agdlagtuvdlunilo tåukuminga ilaussuvoK niuver-
toK A. C. E. Petersen.
ukioK tamåna Julip 1-ne Danmarkip inuisaa-
merdlåssuseråt, 3,283,000; tåukunångalo 164,500
Slesvigmiuput.
Nungme kiingip nunamut ikårnerata åssinga
Professor „Tuxen“-ip amigå Kronborgime sar-
Kiimersiteriviup pisiarisimavå 3,000 Kr. akilerdlu-
go.
Tysklandime akilerårutit nutåt maligdlugit tyske
atauseK ukiumut akilissalisasimavoK 1,583 Reichs-
mark-nik.
tåuna Tyskland-ime peKutigssiortorssuaK umi-
arssuautilik „Stinnes" London-imiporoK Lloyd
George OKaloKatigiartordlugo Tyskland-ip akilinig-
sså erdloKinartoK pissutigalugo, Stinnes-ip sujii-
nersiitå imåipoK: Rusland-ime nålagkersuissut
sule sivisflmik plssauneKarslnåusassut, taimåituf-
nartiniaranilo ikiorslssiimik akigssautinik nåla-
gauvfingnit avdlanit pingitsorsinåungitsoK. tai-
måitumik England, Amerika, Tyskland-ilo kåtuv-
dlutik Rusland ikiiisagåt masktnanik avdlanigdlo
nunap naggorigsarneKarnigssånut iluaKutigssa-
nik, tamåkualo karrinik avdlanigdlo taorserarne-
Karumårmata. åmåtaordlo Tyskland-ip iligfngnut
taorserssugagssane. pissariagdlit taortigssaKartili-
sagaluarmagit. tauvalo åma Tyskland-ip ikiorser-
KåratdlartariaKarpai tåuko Riisitdlo inginingnut
niuveKatigigsinåungorKuvdlugit.
EvrupångoK Amérikamut akiligagssai nautsor-.