AvangnâmioK - 01.05.1925, Blaðsíða 6

— 38 —
Nfingmut ajoKigssat tikikamik Kilaluvkat pilå-
ngissatik pilagsinardlugit orssuerput.
orssueramik Aningåp angissortarssua ilångut-
dlugo avguåinarpåt nauk sujornatigut kisermåg-
ssat orssuisa aké kisimik pissaraluarait.
tåssfina påsivarput ama ajoKigssat iluanårniartu-
nik ilaKartarnerat. Aningåvdlo påsivå ajoKit Nflng-
mit autdlartut taimatut mikitigissungfigaluartu-
mik nagsardlutik inugtagssamingnut ajoKusingår-
tarnerat agdlåt ingmingnut tåputdlutik.
ilivse ajoKigssamut iliniartugssat Nungmutdle
pinase tamatuma ajoKutausinåussusia påserérsiuk!
* *
*
uvigdlarneK oKalugtuarKilerpoK:
Nfingmiut aKigsserniartitdlutingoK teriangniap
tumainik nutånik takussarångamik tugssångit-
sorneK ajungajagpait.
ilane AningåK aKigsserniartitdlune Nungmiut
teriangniartartut tugssaivdlutik usorileriardlugit
teriangniap tumai ajoKigssaKånilo tugssalerpai.
ingerdlatsiardlutik Aningåp åipåta tumit' Ki-
magpai Aningåvdle atuåinarpai. AningåK tugssai-
låtsiardlune tumit malugilerpai sigssamut Kanig-
dliartortut. ingerdlatsiardlune sigssap Kulingua-
ne ujaragssuit tikipai, tugssagåta putdlavigissar-
simagaluarpai atinguanile ujaragssuaK putdlavi-
gisimavå. ujaragssflp atå KangåtalårsimavoK a-
pumitdle sugdlarneKarsimavdlune. Aningåp tug-
ssagkame putdlavia takugamiuk ilumut nivdliti-
på årime tamamånga teriangniap akivå.
AningåK akiteriarame påvata sujuninguanut
pivdlune igivfigå. igivfigeréramiuk aninigsså sig-
dlimatitiaraluardlugo ilimagiungnaerpå.
Aningåp tugssaKatigissaralua Kulånit alåkar-
dlune suaorpoK: „sunauna?“.
tagpikunga akivå: „teriangniarssuaKpulasimar-
palugtorssfivoK!"
tikingmane Aningåp åipe oKarfigå; „angma-
ssualunguit apumik simigsortigik!“ simigsulera-
mikik Aningåp autdlåine apusernup Kanut kå-
pupå teriangniap pulavfiata sujornanut.
aitsåt simigsuilikåsatdlardlutik Aningåp åipå
oKarpoK: „anileraluaKaoK". aitsåt AningåK tu-
ngånut autdlarniariartoK teriangniaK KernerssuaK
anivoK asule pamiune unialåginarpå. Aningårdlo
påsisimassaKångitsoK perKigsimilinguaraluarpoK
autdlåine tiguminginamiuk. åiparissåta Kimåru-
sårtoK tingmiarsiungmik autdlaeriartaraluarpå mar-
dloriardlugo sungitdluinarpåle. KimåssoK malig-
kaluarpåt ånåginaKåtdle.
aitsåt kingorna Aningåp Nungmiunit påsivå
teriangniat pulawassut KanoK sigdlingmagtaria-
Kartigissut pissariniåsagåine. ujamap pularKavia-
ta Kånut pigåine ajunginerussoK oKautigåt sig-
dlimarérdlune.
ilånigoK Aningåkut Nåp erKåmiuisa ilånut ag-
panik pisiniarput agpangniutigalugo. ukiuvoK i-
ssikulugdlunilo taimåitordle ajoKigssat umiatsi-
arput, inusugtuinaugamik soKutigissaKarpatdlå-
ngitdlat nuånåkulugtorssuputdle taimåinikut ili-
niarfigssuaK KimangneK ajungajagkamiko.
uvdlåp tungåne pikisinardlutik tigsiatårdlutik
ornigagssamingnut autdlarput. uvdloK nårKajå-
ngitsoK ornigkamingnut tikiput. tikikamik ajo-
Kigssat ajoKip igdlorissånut inororsårneKarput.
unugkiartortitdlugulo niuvertoruseKarfinguanit pa-
jungneKartarput agpanik erisagkanik igdlingnar-
torssuarnik. ama pulårsarneKartardlutik. ilanilo
Aningakuk pulårsarneKarput. igdlumut iseriat-
dlaramik ine ajungitsflssoK ipitsuvdlunilo nauk
mikissungdgaluardlune.
AningåK igdlumut iserdlune misigssuileriat-
dlarame agdlagånguit Ndngme naKitigaussut nå-
tisimassut.
atualeriatdlaramigit: „igdlume nålagaussoK i-
ma pemussivoK: pulårtut natermut Kisisångit-
dlat kisiåne nuakorfingmut."!
pulårfisa agpanik erisardluarsimassunik puala-
sorssuarnigdlo nerdlerpait. Aningakut-åsitdle pi-
kunartunik nerikasigput.
ajoKe pilerpoK oKalugtuartoK sanerKutinardlu-
go:
„kalåtdlit kikutdlunit igdlume nålagaussut tai-
ma perKusisåsagaluarput inuit perKingnigssåt piv-
dlugo. — natermume Kitserartarnikut kalåtdlit nu-
agkajugtarpatdlåKingmata. sordlulo umiarssuit kiv-
fait taimåitut tåssa nuagkajugtut umiarssup Kå-
ginånut Kitserakulasaramik.
nuak natermut KiserineKarune silåinarmit ki-
ssakulugtumit aulångortineKartarpoK bakteriet-
dlo igdlup iluanut Kangåtardlutik inungnit av-
dlanit nuångitsunit anersårtornikut torarneKardlu-