AvangnâmioK - 01.05.1925, Blaðsíða 7

39
tik, taimalo inuk pendgsoK nuångitsoK aitsor-
dlugo.
taimatut nuåkut sakiagdlungneK inungnit per-
Kigsunit pineKarsinauvoK tåssa inuit påsissaKå-
ngikatdlarnerat pissuvdlune.
ajoKe OKarKigpoK: „måssame kalåtdlit agsut
sule KåumarsartariaKarput tamåkununa avdlati-
gutdlo".
uvigdlarneK OKalugtuamilerpoK:
„Aningakut pulårfigissait utorKåuput evKiluit-
sut perKigsutdlo. ituat OKalualugkajugtorssu-
game ajoKigssånguit pulårsimassut igdlartitdlu-
git ikingutigai inugsiarnersårfigalugitdlo.
niuvertoruseKarfingme ajoKiussoK ukiumut a-
ningaussagssane Kåumatikutårdlugit atorpai, Kåu-
matitdle sule nagdliutingitsut aningaussagssait
siumortarsimavai taimalo inugtaminit umagdlifi-
tigineKalerdlune.
ajoKe åslt pilerpoK:
„kalåtdlit kikutdlunime akitsorneK sujumor-
nerdlunit nuånarivatdlåKåt, taimåitordle tamåna
erssemigsumik kalåtdlinut oKalåserissariaKar-
poK. någdle tamåko kalåtdlinik sujumukartitsi-
niartugssat?
ilivse kalåtdlit kalåleKatise ilungersorfiginiar-
sigik tåssa silamiut ingerdlåsiånik påsingnilår-
simassuse! aningaussat pårivdluardlugit uvdlu-
ne artornartulingne KanoK iluaKutausinaussut.
uvigdlarneK pilerpoK: „Aningakut agpanik pi-
siortoréramik Nilngmut autdlarput. tikikamik ajo-
Kigssanit piårtumik orningneKångitdlat tåssame
atuarsimagamik nauk ilatik autdlarsimagaluartut.
angnerit-åsit nåmagissaKarpatdlångitsut narragsi-
makujugput ajuatdlautigikujugdlugulo atuartitau-
nertik. taima Aningakut angalanerat nåvoK.
* *
•X-
AningåK ukiut arfinigdlit iliniarfigssuarme pe-
rorsarneKardlunilo iliniarsimagaluarpoK iliniarsi-
mångitsutdlo akimorpatdlårsimångilai mérårpi-
arnerminit sungiussarneKarnine nåmångingmat.
taimåitordle sulilerame ilungersoraluarpoK nå-
mångitsumik. manalo avangnåne ilagine suli-
ssunut ilångupoK perKigdlune Kimavdlunilo.
tupingnartordle pivoK tåssa uvigdlarneK Aningåp
siutåne oKalugtuartordlusoK tåssångåinaK nipa-
ngermat, tåssame inunera tamåt oKalugtuarissu-
tut ikamiuk, måssa ilagsså KanoK ikumårnerSoK
OKautigerKingnago.
avangnåmio nater se.
Tusagkat.
Oktober 1924.
6. Norgemiut avisine nalunaersugkat nåpertor-
dlugit aussaK 1924 piniariat norgemiut pingasut
Danmarkstrædime piniaKatausimåput.
8. pujortulik Mikkelsenikut tunuliautåt Norge-
me „Molde“-mut nunaligtoK Københavnimut pi-
ssuneKarpoK pujortulingmit Switzermit kalingne-
Kardlune.
9. Hans Egede Grønlar.dimut autdlarpoK si-
samagssånérdlune.
10. Spitsbergen-imit ukiumut aumarutigssat
500,000 Tonsit pissarpait; tåssanilo KeKertame u-
kissarput inuit 1400, aussåkutdlo aumarutigssa-
nik piaussarneK pivdlugo inuit amerdlanerussar-
put.
19. Savalingmiut nålagauvfik Kinuvigåt akue-
rerKuvdlutik Grønlandime kujatåne aulisagarni-
arfigssamik um'ngaviliumavdlutik (Station).
Radio-mik nalunaerasuartåsivfigssat, K’aKortu-
me, Nungme, K’eKertarssuarmilo igdlorssuartag-
ssait 1924-me inerisasimåput, kisiåne pissatag-
ssait aussaK 1925 tikiupata aitsåt ukiaK atuler-
sinåusåput.
20. Peter Freuchen-ip inerterKUSlssartoK erKar-
tusissuserissoK Heilesen sågfigå inatsissartutigor-
tumik Grønlandime imigagssap atorungnaertit-
dluinarneKarnigsså inatsisiliarerKugaluardlugo; P.
F. iluaringilå Grønlandimitut Kavdlunåt imigag-
ssamik pissagssassut kalåtdlit pissagssångipata,
åmalume kalåtdlit imigagssaK pigaluaruniko ilua-
Kutiglnarsinangilåt.
21. Ejnar Mikkelsen Scoresbysundimut anga-
lanilerssårpoKsarssuatitanigdlo åssinik Kinterdlåi-
titsivdlune. tusarnårtunutdlo ilåuput kunge er-
nilo.