AvangnâmioK - 01.08.1925, Blaðsíða 8

— 64
maisalo ångiautigalugit. kungip aitsåt oKalugtu-
amera tivsigå neriorssutinilo tuniutdlugit. imait-
dlångoK tigdlitoK inunikasine tamåt inuvdluåi-
narujoK nulé kisermautileratdlardlugo tigdligså-
ngussatdlarame.
Piniutit nipaitsut pivdlugit.
Sujorna „Avangnåmiu“kut nigaliorner-
mik unerssussissutit Kinuvigåvkit ersser-
Kingnerussumik ajoKersussutigemuvdlugo!
tåuna agdlagkat ilångiisimassoK tigugavtigo ag-
sut iluarigaluarpara, taimatut piniarneK „nipait-
sok“ uvaguvtine kingugdliarssungne „tingmiar-
siutit“ matoriartuinagåt kingumut atorKingniar-
tariaKarmat. taimåitordle uvagut nigaliornerup
tingmiarsiutinit toKuneKarérnerata kingorm'någut
inussugut sananigsså påsisimavdluånginavtigo
Kinuvigåvkit Kanon sananigsså tamåt ilitserssfl-
tigerKuvdlugo.
aussaK måna upernårdlo pingårtumik agdlau-
tigissak tamåna umarsarniaraluarpara iluanåru-
tiginagule sanassarnere ajortarsimagamik; tai-
måitumik kigsautigilerpara Avangnåmiukut ag-
dlautigineKarKigtariaKartoK. tauva atago, agdlau-
tigineKarKigpat samånga agtat atånit kingumut
KaKikumårparput piniutigerKilerdlugulo,
sujulivta „pissarssuit" piniutait Kavsit pitsag-
ssuit kingugdliarssungne puiorniåinartariaKångit-
dlat. månåkut piniutitåt pitsagssflgaluartut ilåti-
gut sujulivta piniutait nikanartut nagdlersimångi-
lait. piniutit nujunånginerit atortariaKarput kingu-
nigsså erKarsautigigåine. kinguligssavut Kavdlu-
nåtut oKatdlorigserugtordlutik kavåssisåleralua-
runigdlunit, taimåitoK inutigssat kalåtdlit nuna-
nut nåpertutut tamåkuniingalo piniutigssat aju-
nginerit pissariaerugtisångilait. sunalunit suliaK
sivisunerussumik suliarineKarångame kimeKarne-
rulersarpoK. sujulivta piniutåinut taorsiussat Kav-
sit pitsåvatdlangitsumik kinguneKarérput — påsi-
sinauvase siikut Kanordlo kinguneKartut. sulile
atorneKarpatdlårnere sivitsoriartordlutik kingune-
råtaoK malungnarsiartuinarumårpoK. taimåitumik
„Kavdlunåmernit“ agtakuisa matuinaligait „er-
dlingnartumernit" sujulivta pigisimassait matu-
vatdlårtinagit ujarniartigik!
E, Kruse.
TAMARDLIS1T.
TatitussuseK: ikuatdlagtorpermik kalerriså-
nerup kingunitsiånguagut tikerårtut ilåt nautsi-
vingmut anitdlagpoK. tåssanilo takuvai ilisarissa-
ne eKimagtut ikuatdlagtumik issigingnårdlutik.
atautsip aperå: „tuparujugssuatdlaruna;sivutit ?“
någgalunit, tikeråK akivoK: „Kuarsångåssutig-
ssaKånginamame. — ikuatdlaleKårmata sinigfivnit
makipunga Cigrettemigdlo ikitsjvdlunga, nutså-
ka såniautinik manigsarpåka. atissalersordlunga-
lo. Kilerniussaleramale ajormat KilerugsaerKigsi-
nardlugo KilerKigpara årKigdlugulo. ilame sungu-
amigdlunit ånilångångitdluinarama.“
ajungilaK, katisimassut ilåta akivå: „kisiånime
sunauna pivdlugo Kardlingitsoravit?"
Umiarssuit: Julip 23-ne åtartugaK Danelag
tikipoK. 24-ne amerikarmio Pearry avangnamut
autdlarpoK, åma uvdloK tåuna umiarssuåraK a-
merikamio tikipoK autdlardlunilo ilaminik ma-
lingnaivdlune. 28-ne Danelag avangnamut aut-
dlarpoK. 30. Søkongen tikipoK Augustivdlo lne-
unuåkut autdlardlune. 2-ne Islands Falk tikipoK,
kinguningåtsiågutdlo KiporKarniaK tiguagå Hval-
bart tikipoK tunuiigssuaK pissane kaligalugo.—
kigsaviarssup tiguagke kigdlisiorneKarérmat a-
vangnåliarpoK såkutunik pårssissugssanik unig-
titsinardlune.— kingornalo KiporKarniap akiliu-
tigssarssue ikingeKissut nalunaerassuartautitigut
tusarneKarérmata tiguneKarérsut tauva aitsåt 9-
ne avalagput tunuliugtik mikialersoK kaligalugo.
— uvdluisa 10-ne Amerikarmio Arctic tikiupoK
aKagukutdlo avalagdlune. — 19. Islands Falk a-
vangnånit tikiupoK aKaguanilo autdlardlune. 23.
Hans Egede nunalipoK, 25-nilo avangnåliarpoK.
— 28. Søkongen avangnånit tikipoK, 29-nilo aut-
dlarpoK..—
K’eKertarssuarme naKitigkat No. 419.