AvangnâmioK - 01.02.1926, Side 2

— 18 —
dlarpå, taimåitumigdlo sikussausoK r.avianartor-
sioKaoK.
Sverig-me palaseKarfiup ilåne Radium pui-
lassOK navssårineKarpoK, tamånalo- navssåK ili-
simatunit nalunaerutigineKarpoK nakussutsimigut
assexangiussartoK.
Sorssfitinik misigssuissut(Marineministeriet)
danskit imåne ukiut Kångiutut Kårtartorssuarnik
navianarungnårtitsissarsimåput. sorssungnerssfiv-
dlo autdlarnerKårneranitdle tigoragait katitdlugit
10,053-uput.
2/2. Finlandime Socialistit isumalioKatiglsitat a-
tautsimlnerat uvdlume autdlartipoK nålarulung-
nartoKaKissoK. taimåitoK ernerdlutik Russitdlo nå-
lagkerssuissue isumaKatigigungnaerérput avang-
nardlitdle Socialisté isumaKatiginarumatdlerdlu-
git.
Kavdlunåt Indiame kangitdlerme (Ostindien)
nunasiauteKatiglt (Plantage-Selskab) nunåtåt Eng-
landimut tunineKarsimavoK 10 millioner-nik aki-
lersitdlugo. isumaKarputdlo Danskit pigingriigtfi-
ssut tunissamik akinit iluanasaKissut, 3 miil. pi-
ssagunikik.
suliagssaileKissut sapåtip akunerane ikiliat-
dlauteKarsimåput 1600-nik.
Svenskit inatsissartue 88 sujunersuisimåput
norgemiut inatsissartuinut Borgmester Lindbagen
erKigseKatigisitsiniarnermik atuagkioKatigingnut
kajumigsautaussartut ilåinik tunineKarKuvdlugo.
Danmarkime atorfigdlit aningaussaisa pisi-
agssat akitsornerisigut ilåssutigissartagåt ukiumut
mardloriardlune aulajangersarneKartarpoK, pisiag-
ssatdle akikitdligångata ilåssutit kingumut mig-
dlisineKartardlutik.
Finlandip ikerane utniarssuit amerdlasflt si-
kussausimassut Rusit sikunut aserorterissartuinit
ingminértflsårneKarsimåput ikiorneKaratik måssa
ugpernarsausimagaluardlutik ikiutarumavdlutik.
tuluit Skandinavien-miutdlo isumaKatigilersimå-
put Rusland taorsissugssångortikumavdlugo miki-
ngitsorssuarmik.
kivfarttiteKångitsut aningauseriviat (Privat-
banken) ilulé uvdlut kingugdlit nåkautdlangår-
simåput, igpagssaK nalunaerutigineKarpoK 1925-
me ukiumut nautsorssutai sivneKartut 1924-misut
amerdlatigissunik tåssa 9 millioner, måssåkutdle
katersaKarpiångingneranut pissutausimavoK ani-
ngauseriviup sujulersuissuata sivnere upalungår-
Kutigssanut nåkartineKartisimangmagit. kisiåne
ukiup pitsaussumik kinguneKarsimanerata sule
pitsaunerussumik ilimasuteKartipai.
inatsisit nålagkersutit pingårtitat (Grund-
loven) Danmarkime tamanit pingårtutineKarput,
tåssanilo nalunaersimavoK inatsisinik avdlanit ag-
sortorneKarsinåungitsoK, måssåkutdlo inatsissar-
tut tamåna isumaKatigrngissutigåt, ilait isuma-
Karniarput: Rigsdagen-it inatsisinik Grundloven-
imutdlunit agsortutunik imalt: akerdliussunik i-
natsisiliorsimåpata tauva erKartussissfinerit tåuko
maligdlugit erKartussissångitsut. avdlatdle ama
isumaKarniarput: erKartussissunerit Rigsdagen
inatsisiliait maligdlugit aitsåt erKartussissåsassut
nauk tåuko Grundloven-imutdlunlt akerdliugalu-
arpata.
nunap (Danmark) nautsorssutai Kåumåmut
nalunaerneKarput: December kingugdleK nunap
Landmandsbanken akitsoKarfigå 14 millifininik
måssåkutdle tåuna Kåumat akltsume amerdlana-
terdluinai sivnerilersimavai aningauserivingme
tåssane.
uvdlume suliagssaileKissut aulajangersåu-
put Kristiansborg-imukarssuatårumavdlutik. uv-
dlåK ingmingnut kalerrisåuput tåkungnaruma-
jungnaerdlutik, sialugdlo kuisuinavigssuångormat
itigåinaratdlarput.
Sverrigeme piumaneKångitdlat sarssuatitsi-
ssutit Amérikamit pissut måna pivdlugo: a)issi-
gingnårtitsissartunit pitsåungitsumik suliarineKar-
tarmata. 2) Amérikamiut svenskit sarssuatitsissu-
tait tikiutailisiniarmatigik.
4/g. Sjælland-ime Kimugtuitsut avKutitårsimåput
Kavsitigut sapusiugkat Kåvisigut, måssåkutdle i-
måitumik nalunaerput: Sjælland-ip timåne Kimug-
tuitsut sapåtip akunerata autdlarKautåne Ringsted
avatåne' unigtineKarput sapusiugkat sisornerinik
patsiseKardlutik. igpagssaK påsilerpåt sapusiugaK
isorartoKissoK Ringsted-ip Hvalsø-ivdlo akornå-
nltoK sunauvfa marrarmik pitsåungitsumik sa-
nausimaganre sisortalersimassoK. Kimugtuitsutdlo
sukasflmik ingerdlatitat igpagssaK angumemu-