AvangnâmioK - 01.02.1926, Blaðsíða 6

— 22 —
riangniat amilunit pisiarisinaugivut, någga na-
lungilavut 20 KroneKartut pisiniarfingme. ilua-
Kutigssari'savaitdlo taima agtigissumik. tauva a-
kikinermik akileraluaruma ajortuliartorssusaunga
tigdligfigisavdlugulo inuk pisivfiga. naltingilar-
pume una oKauseK: „Gfite pisussutitdlo kivfar-
torfigisinåungilase". tamåssa ajoKersfitivut uvav-
tinitugssat.
Enok Kristiansen ilailo, tamåko pinagit pisfi-
jumåssuserdlo pinago, umativtigut suliavta ug-
pernarsautigssånik tuniusimaniarpugut, inuit iki-
orniardlugit sujumukarttniardlugitdlo timikut a-
nerssakutdlo. naugdlo atortagkavut nuånersui-
naunatigdlo erKigsisimanartuinåungikaluit, tama-
tigut erKigsisimaniartarpugut nuånårtardlutalo. ta-
måssalo isumagissagssarse. puiorneKångeKausi-
taordlo Kutsavigissagssaussardlusilo uvavtfnit.
månimiut ajoKersfitivtinut ilagsinigtuput, ta-1
månalo nuåneKaoK. sapingisavtinik angalaniar-
pugut, kisa paninguama takornartalerpånga ti-
kikångama. månileramame tåssa kuisinikut 77-
sit ilagingnut ilångutitåuput. palase G. Olsen
Enok Kristiansen Knud-ilo tamatumane sulisimå-
put, uvangale mingnerpaussoK piarérsarniarigaK
kisiat atorfiga nåpertordlugo suliariniartarpara-
Gfltime naujartortisavai ilagigsine rnånitutaoK.
tuaviornerussumik siåmarKuvdlugo Avangnå-
miukut måna naKiterneKarKugaluarpara.
niaKorssuara merKuerutdluinarmat Kakårssuar-
mik atsiungajagpunga.
sineriak tamangajåt ilisarisimånigteKarfigåra,
tåssauvungalo:
Jens Olsen.
Amérikame kalåtdlinik akutaKar-
pa?
Ukiut Kulit Kångiuput (1912-13), Canada-
mio ilisimassagssarsiordlune angalassoK
Vilhjamur Stefansson angalanerpagssu-
arme ilånit uterdlune Canada-mut tikingmat, tu-
pautdlautåKissumik nagsataKardlune, tåssa OKa-
lugtuarame Canada-p avangnamut isorpiåne ka-
låtdlit sujornagut tikineKajuitsut kisisa nåpisi-
managit, amåtaordle inoKatigisimavdlugit kalåt-
dlit akutat, katåtdlit nutsamikut klnamlkutdlo Kav-
dlunåtut pissuseKardlulnartut. Vilhjamur Stefans-
son-ip inuit tåuko Victoria Island-ime nåperKår-
pai, tåssa KeKertarujugssuarme kigdligfiussartup
kitåne avangnakåniane. sujornagutdlo ukiut ar-
dlarit kalåtdlit angalaKatigalugitdlo piniaKatigi-
ssarérainigit, tupigusfitigingårpai naggueKatigit
kalåtdlit tikikamigit, kalåtdlinit ilisarissatorKami-
nit issikumikut avdlauvdluinartut. navgueKatigl-
nguit tåuko ilåinik Kernertunik tikungassunigdlo
nujaKartoKångilaK, tårtunigdlo isseKartoKarane. nu-
jait Kaumassuput issaitdlo tungujortuvdlutik;
Stefansson-ilo isumaliuleraluarpoK inuit tåuko ka-
låliviusinåungitdluinartut.
ernlnardle påsilerpai, inuit tåuko angutinik Ka-
Kortunik inoKateKångisåinarsimassut, sunguamig-
dlunime tamatumunga malungnautigssaKaratik
takornartat auvånik akusimåsanerånik isumalior-
Kutigssaunatik.
ingmingnik apersutigissai pivdlugit sumit issi-
tik tungujortut nutsatigdlo Kaumassut pigait, av-
dlamik akissuteKaratik nalugitik unersarput. åina
nalunaerutigait Kanitamingne nunaKartut kalåtdli-
sut ingmisordluinaK Kaumassunik nujaKardlutig-
dlo tungujortunik isseKartut. ugperiumångerKå-
raluarpåtdlo. Stefansson nangmineK Kavdlunåju-
nera, autdlamåtånitdle naggueKatimingnut unga-
sinerusumitunut ilagisorigaluaramiko tikerårdlu-
ne .nunamingnut tikidtoK. tamånalo tupingnångi-
laK Stefansson kalåtdlisutoKatdlorigsorujugssfing-
mat, ertiinaK naggueKatigingnit takornartaussu-
nit påsineK ajornardlune sumit pissflssoK. inuit-
dlo tåuko tåussumatordluinaK Kaumatigalutik. tai-
måitumik tupingnångivigpoK autdlamåtåne kuku-
galuarmata. aKaguanile påsilerpåt Stefansson nag-
guoKatiminguut ilåungitsoK angutitdlo KaKortut
nunånit pissoK tikerårdlutik inoKatigiartordlutig-
dlo.
inuit tåuko akornåné Stefansson-e ukiup ilar-
ssua inilvoK, inflnerat på§iniarpå, piniarniardlu-
tik pissusiat piniartarneratdlo iliniardlugit påsi-
niardlugitdlo inuit tåuko sumik naggueKarsinau-
nersut. sivisdmigdlo najuleramigit isumagssar-