AvangnâmioK - 01.04.1926, Blaðsíða 6

— 38 —
navssårKårtoK Karassarigssusia tupingnaKaoK, si-
låinarssuåkut sunguamik avKuteKångitsukut ator-
mat silap KanoK issusianik anorimigdlunit akor-
nuteKarane. Radiop pisatarpagssue igdlorssuar-
tånut iserdlune tupingnaKaut pisåtat taima amer-
dlatigissut tamarmik atorfeKarmata. saveKussuilo
angnerit tåkortorssuarmik ingerdlassarmata. tai-
måitumik inungnut navianartuput pisatarpagssue
silamltut napassuliarpagssuarnut ikårtitersimassut.
taimåitumik igdloKarfik nigordlugo nåparneKarput
tangnersåt52miterisut portutigissoK, tugdlile nåi-
nerit 18m!terisuttakitigissut, avdlarpagssuitdlo na-
passorpagssuit mingnerit 17-ssut. tåussumingalo
mana sulissflssoK nalunaerasuartauserissoK Holten
Møller nersornartfivoK Karasarigsorssfingmat. tåu-
ssumalo igdlorssuaK inigissagsså aussaK 1925
nåparneKarame ukiamut inerpoK.
igdlorssfivdlo tåussuma åipå „Magnetisk-Ob-
servatorium (saviup kajungerissånut misigssu-
ivfigssaK) aussaK månåtaoK nåparneKarpoK ama
igdloKarfingmit nigorsimassukut. igdlorssfivdlo
tåussuma avdlanartup tupingnaKutigå åma kang-
nusåinardluinarnik kikiaKarame, kikiårardlunit sa-
vimineK kåpfissagssåungingmat. pisatai tamardlui-
narmik kangnussåuput kissarssutiminut agdlåt,
Petrolifimik ikumassumut. initå kujatdleK ikialig-
ssflvdlune ikiarssua ujarKanik kiverneKarpoK kau-
jatdlagdlugo, igalåKångitdluinardlunilo. avangnå-
talo tungå tikerKusugtflmik Kumut aningassumik
KaliaussaKarpoK kåvermigut angisumik atautsimik
igalåKartumik. igdlorssuartut avdlatut Kaleringnik
KissulersugåungilaK, silatåinå Kissonarame. igdlor-
ssuvdlo tåussuma pisatarpagssue tupingnarpu-
taoK sumut atortussut uvavtine påsigssåunging-
mata. ilisimatoK SvenskiussoK Dr. phil. Ljungdahl
ernilo, Danskiussordlo Friis tåssane sulissuput.
tåunale atulerune KanoK itumik tusarfiusåsaner-
sok nalunarpoK.
ilisaringnivtinut igdlorssuartånik tåukuninga pi-
satarpagssuinigdlo takungnigsimångitsunut nag-
gasiussåka tåuko tusagagssiaraka taitsiåinardlu-
git-
KanoK angitigissumiK ajoKiusau-
gut?
Matumale sujornagut isumaliutigissarsima-
galuarpara ilagit akornåne ajoKit suliag-
ssarpiaisa suliarisinaussaisalo nalornine-
Kartarnere påsinerdlungneKartarnerilo påsinarsat-
siarumavdlugit. inuiåissutsikume ilaglssutsikut-
dlo ingerdlaniartitdlune suliariniagkat sfltdlunit
nangmineK sulissdssunit sulivfigissanitdlo påsi-
simavdluariaKarput. nalornissorutit påsinerdlfltit-
dlo pissutauvdlutik ilåne sulissflssunut sulivfigi-
ssanutdlo nuånerpatdlangitsut nalåuneKartarput,
tamåkulo sujumut pinatik kingumut noKigtutut
itarput. tamåko agdlautigitsiarniaravkit isumaKå-
ngilanga nunaKarfingme najugkavne taima misi-
gissaKarpatdlårnermit pissuteKartunga, kisiåne ta-
månausorigavko kalåtdlit nunane nunanarfingne
amerdlanerne påsineKartariaKartoK, inuitdlo ajo-
Kit sulinigssanik ilimasungnerat KanoK angitigt-
sassoK.
I. sujugdlermik tailara ajoKit mémanut suli-
ssugssaunerisa issigineKarnerat. — måna tamav-
ta nalungilarput: ajoKit mérKat atuartineKarnig-
ssåt suliarisagåt sapingissamingnik ilikartiniåsav-
dlugit erKaimassagssaKartiniåsavdlugitdlo inune-
råne. tauva KimerdlorKåratdlartigo:
a. atuarfingme ajoKit suliagssåt. mémat atu-
arfingmititdlugit ajoKip imlt. kia atuartitsissup
nangmineK mérKamisut issigissagssarai. tamåna
ajoKit atuarfingne sulissarnerat Kavsinik issigini-
arneKartarpoK OKauseKarfiussardlunilo. atuartitsi-
ssussut Kanganisaunerussut imaKa amerdlanerit
perKarnitsflssarsimåput; tamånarpiardlo Kularnå-
ngitsumik pissutigalugo atuartitsissussut kingug-
dliarssuit oKausigssaKarfiungåtsiartarput. månale
påsissariaKarpoK: iliniartitsiniartune kingugdliar-
ssungne pingårtineKaKaoK: „iliniartitsissoK ilini-
artitailo ikingutiglsassut.“ taimailiorm'kut aitsåt
mérKat artornånginerussumik inflnerånutdlo iku-
kuminarnerussumik perorsarsinauvavut. ersiorne-
rinåkut ilikarneK nålangnerdlo kingunipiloKarsi-
nåuput kingunipiloKartardlutigdlo. mérKat issigi-
ssatik utorKartamigdlo KanoK iliornere l'ssuaru-