AvangnâmioK - 01.03.1927, Blaðsíða 8

24 —
me avdlamiut såkutue pineKartailiordlugit umiar-
ssuarnut sorssfitinut åineKamungipatigik.
nålagauvfingnik avdlanik misigssuissut nalu-
naerput danskinik Nanking-imltOKångitsoK.
Shanghai-me suliumajungnaernérupoK.
Italien-ip såkutorpagssue KeKertamut Alpanien-
ip seneriånltumut niuneKarput. Albanien ukiune
12-ne sorssungnigssamut piatérssarumavoK, na-
lunaerdlutigdlo nunaKarfigtik kaujatdlagdlugo så-
kuttilersorumavdlugo.
Lauge Koch nersornåumik (Medaelle)-mik sar-
KarmiortårpoK tuluit nunane geografisk Selskab-
init.
2B/3. Handel-ime kivfartfitigdlit nugternerat: Na-
nortalingme Schultz, KaKortume S. A. Andersen,
Malmquist-ilo, Nungme Simony Hagensen-ilo,
Manltsume Langskov, Ausiangne Hatting, Kasi-
giånguane Johs. Nielsen, llullssane E. Andersen,
R. Vinterberg-ilo, KeKartarssuarme Knudsen, Umå-
name Dan Møller niuvertugssauvdlune. avalåså-
put: Mathiesen, Rasmussen Essemann-ilo.
avdlat aulaitsorput.
nunane avdlamiut Nanking-iinitut mana navia-
narungnaerput.
Albanien-ime pikititsilerput Præsidentiat par-
naerussagssångortineKarpoK.
27/3. Shanghai-me avdlångortitsiniartunut sor-
ssungnigssaK sujoragineKarmat, såkutut igdler-
suissugssat ilaneKarput.
Albanien-imit åssiglngitsumik nalunaeruteKar-
poK. ivsaK Itåliap såkutue nalunaerutigineKara-
luartut niussagssat, niuneKarsimångitdlat. amalo
sule påsineKardluångilaK Albaniap Præsidentia
pérslneKarsimassoK parnaeruneKarsimanersordlu-
ntt.
uvdlume inuit 300-it umiarssuartåme „Disko“-
me atorfigdlit atorfeKartugssatdlo avdlanik ilav-
dlugit Disko-mut KaerKunescarput issiginåriarKuv-
dlugit.
2!)/3. Jugoslavien-ime nålagkerssuissut nålagauv-
fingnut angnernut nalunaerput Albanien-ime pi-
ssuseK ilungersornarsinerardlugo. såkutfilersui-
neK sukaKissumik ingerdlåneKarpoK Itåliap såku-
tuisa nålagåinit sujulersuissoKardlutik.
Knud Rasmussen ang^lårdlune OKalugiaKåtår-
tarpoK sujorna angalanermine åssilissaminik sar-
ssuatitaKartardlune. åma igdlussårssua« issiginår-
titsissarfigssuaK ulivkårdlugo tusarnårteKardlune
ardlaleriardlune oKalugiartarsimavoK.
3l)/g. Evrupamiut Kinamltut najugaKarfingnit na-
vianartulingnit Kimåuput, pingårtumik Yangtse-
dalen-imit.
igpagssaK Major Segrave Florida-me sukaKa-
teKångitsumik Automobihimik KimugsersimavoK
nal. akun. 330 km. ingerdlasimagame.
kungigssaK uvdlume Paris, Cannes, Florens
Rom-imutdlo autdlarpoK, pivfigssamine kingug-
dlerme Porskip kingornanut uningasugssauvdlu-
ne.
nakorsat pivfigssåt: Bay Schmidt KaKortume,
Nhngme sivntssoK, Holbech Manitsume, Hrolv
Ausiangne, Saxtorph Ilulissane, Bertelsen Umå-
name Upernivingme sivntssoK. avalagsimagatdlå-
såput: Børresen, Laurent-Christensen-ijo.
H. j.
TAMARDLISIT.
Atuartitsissok: „Kanga Vilhelm tiguaissoK Eng-
land-imut tikiupa?"
méraK: „naluvara“
atuartitsissoK: atuagkane ersserKitdluinarpoK:
„Vilhelm tiguaissoK 1066.“
méraK: „isumaliortungauna OKarasuartautåta
kisitsiså. “
Iliniartitsissup ilåne iliniartitane OKalugtupai
kuisimångitsut nunane ajoKersuiartortitat suliåta
angissusia OKautsinilo naggaserdlugit: „takuvar-
se KanoK tamåna suniuteKarsimatigissoK inuku-
lunguit tåuko tåmartugssaugaluartut mana Kilang-
mut pisinåungormata.“
Victor nikuitdlune akivoK: „inugtumassoK a-
ma Kilangmut pisinauva?“
iliniartitsissoK: „någga, ajornaKaoK!“
Victor: „ajoKersuiartortitarme nerisimaguniuk
ama pisinåungilå ?“
K’eKertarssuarme naKil.igkat No. 530.