AvangnâmioK - 01.09.1927, Blaðsíða 2

— 97 —
Mitusalåmut.
Ukiunik untritilingorsigavit miternik ag-
dlauseringningniardlutit taima atser-
// pagit“.
Upernivingmio kujatåmiunit mangåneKarpat-
dlåleKigame OKauseKalårniarpoK, narajartukasit a-
merdliartuinalermata. ilaile akissariaKartinginav-
kit (måko Asåkut) Kångir.arpåka. anersauna er-
KOKingilåka! !
kujatåmiut perorput orpik ajungitsumik ajor-
tumigdlo sianinartoK nerivfiginginamiko, uvfa nu-
namingne ingitsoK. tirnitaKångitsumik inatsiseKå-
sarigilaK, kinalo ajugausimåsava ajugauniarneKå-
ngitsume. pingårtumik Sisimiormio akisavdlugo
kisinalåraluarpoK perorsimarpalugane Sisimior-
miussutse ersserslnarmago tipimik nåsimarpalu-
gane Kanigtukut.
uvagut angutausåssagaluarnerpugut ukiume
meiKit piniarKujungnaeruvtigik? nauk aussame
agsorujugssuaK piniåsagaluardlugit!
angisflinik OKåsaguvta imåipoK: „kujatå au-
ssame miteKångilaK“. mitimim'nguit l'maKa
100-jorpålunguinait månimim'nguilo ilångune-
KartariaKarpatdlångingmata sunginamik tamane
tamåne ernitdlagtårtunguit kia ujariagisavai iner-
terKutåupata! inussutigssaKarpoK namagtunik.
angmagssagparujugssuit, måna kujatåne ilaisa
eKiagiligait agdlåt. flgkat sårugdlit KérKat natår-
nat il.il. aussaK taimåitunik sarKumersulik ukio-
KartariaKångilaK kångnartumik. (taimangajak Ad.
Jensen atuagagdliutine sujornåk oKarpo«) må-
nigsarniartarpuse inflvdldtise ilatsaussuinardlugit
ilå! inunersile iluaKusernago! månit 100 mamar-
tortornerinarmik kinguneKartarput.
månile avdlauvoK agsut. måne sujillivta Kimå-
navigarssuat sule åtdlupåt puissiniarneK, ilarpag-
ssuavse tamavane unåmigiungnaigåt, t. p. auli-
sagaKaraluarnersoK iluaKiitaussunik sule inussu-
tigssarsiumik taineK ajorna.KaoK, aulisagatuaraivut
kanajut aussame. t. p. KanoK piniartoKaterse må-
ne ilungersortigissartok puissilugtitdlugo påsisa-
varse. tauvalo puissinit sågfiusavdlutik tugdliu-
ssarput: mi tit månilo Uperniviup avangnåne
pingårtumik isuinavdlutigisartorssflvait peKusia-
rissardlugit ukiup artornarnera tikitdlugo, akimor-
tardlugulo agdlåt. inuneK pinguarneruva? atui-
nerdlungnermik taivisiuk angut peKUtilik 2000
Kångerdlugit naåningnik? aningaussarsisimavdlu-
nilo 250 Kr. Kångerdlugit uvdlunik? Martsimilo
agdlåt ajornartornarsinerane måningnik ikorfar-
simavdlugo inunine. miternik atuinerdlungneru-
vok l'maKa! mitime uvdluinaK 700 Kångerdlugit
pissarineKarpata Kagssutaugaluartunigdluntt sok
nuånårutigaisiuk? l'maKa umassut toKorarujug-
ssuardlugit månitdlo nerissaralugit ingmikorner-
poK!
Uperniviup ernåne månit 25,000 tikitdlugit ti-
guneKarsinaunerput! asuke! ilarpagssuile inå-
nigkat ernerKigtarput piagkat iluaKutigineKaKi-
ssut ivko taorteKartarput—måniaiuåinartånging-
mata —suvdlunångitsunik. Sisimiunile kujatånilo
mitit ukiumut tåssaKauko 75,000 inortarpait, iki-
nårdlugit! tåssa Milliunit 1/8-lé iluaKutigineKaKi-
ssut ivko taorteKarnavérput tOKUgamik. erKarsaut
alianaKissoK! ! perortut perornerat asiussoK tå-
ssaunerpoK! imlt. silåinarme takussat aseruissat.
perortuse mingnerit Karssiinagit
avisit oKautsit pujortarnagit,
Baktériat åina inoraugit
silarssflvdlo ivko atormimagit.
Upernivingmio.
IsumaKatigingilavkit.
Avangnåmio“-me 1927 No. 5-me agdla-
gaussoK atuaravko pileritsangårama ma-
// na nalunaeruteKariigilårpara agdlagå
pivdlugo KanoK isumaKartunga.
nalungilara avårtarneKåsaguit Kujagisinåungi-
kit, Kasungajumångigunaravit. agdlagkåme suka-
ngaKingmat. taimåitumigdlo avårtarniarnak kaju-
migsausinardlutit una ningigdlugo aulatårpara
upagtornigsså Kularinago.
kinalunit inuk ikiortariaKartoK ikiorneKarånga-
me auna oKauserissartagå: „KujanaK.“ tåsstinå-
kut nalunaerutnavdlugo suliå rnikigaluarpatdlu-
nit Kujagigine. taimatutaoK inéraK atuarfingme