AvangnâmioK - 01.05.1931, Blaðsíða 2

— 34 —
kalåleK sumilunit piumassamine akornutexarane
aulisarsmauvdlunilo piniartarsfnaussoK, tåssa er-
Kigsisimatitsinigssamut maligtarissagssat tama-
nut ilernorerKussaussut maleruardluarsinaugu-
nigit. —
Ph. Rosendahl.
Exaluit pivdlugit agdlagtunut tapersiu-
ssax.
G. Kleist-m\\.
Inup kialunit misigissane inaligdlugit påsissa-
Karsimassup sarKumiutarpå påsissane, ilisimatfit
isumaliutigfssait kukussut tungaviginagit. Atua-
gagdliutinik atuardlunga eKaluit pivdlugit agdlag-
tut agdlagait aitsåtdlusoK-uko atuarivka, uvfa a-
tuarérsimagaiuardlugit Kånginartarsimagavkit. A-
tuagagdliutine uk. 1910— 11 naKitigaussune Kup.
158 me Kangåmiune piriiartut ilåfa Peter Rosing-
ip exaluit pivdlugit agdlagå iluardluinarmat på-
sissaKautigssauvdluardlunilo, kimitdlunit ilisima-
tfimit, sianissutsiminigdlo kukussumik påsissa-
Karniartumit agssortugagssåungitsumik agdlagsi-
mavoK eKaluit ukiukut tatsine ukissarnerat på-
sivdluarsimassane erKordlugo agdlauserisimang-
mago oKautsinik amerdlångitsunik påsinardluar-
tunigdlo. Atuagagdl. uk. 1909—10 Kup. 72-me
ilisimattlp H. Nielsenip danskiussup agdlagå ku-
kussauvoK eKaluit ukiume imåne ukissartut ag-
dlauserisimangmagit uvfa taimåingitdluinartut.
tamåna Peter Rosing-ip påsinerdlugtumik nivtar-
på puissit puvfigtagait aKajarormiugissartagaitdlo
OKautigigamigit ilait takornartaussut ateKartingi-
ssavut. eKalungmigdle puvfigssarnik aKajarormi-
fissumigdlurnt tusarnanilo takussoKartumik tusa-
gaKarsim.anane. ilumut taimaitdluinarpoK, eKaluit
majornialernerisa nalane takuneK ajornångitaKing-
mata. Nungmilo åssilialiortartup John Møller-ip
isumaKatigivdluinarpå nangmineK misigissamigut
takussamigutdlo påsissane maligdlugo nalunaer-
simangmat Atuagagdliutine uk. 1909—10 Kup.
79-me naKitigaussune. amaloAtuagagdl.uk. 1913
—14 naKitigaussune ajoKe Nikolaj Hansen tai-
matordluinaK isumaKarpoK påsissane inaligdlugit,
nauk ilisimatoK eKaloKarfingnik misigssuissoK
ilagissåinaraluardlugo isumaKatiginginamiuk. tåu-
name kukussumik isumaKarmat. Jakob Olsen-ilo
„Akilinermiulerssåruminik" eKaluit pivdlugit ag-
dlagå Kup. 128—29 emordluarpoK ama, tåussu-
måtaoK misigissane takussanilo inaligdlugit ag-
dlagsimanginat erKordluinartumik. kiname mé-
raunerminit kalåtdline pingorsarsimassoK, mérau-
nerminltdlo eKaloKarfingnik takussaKartarsima-
ssok agssortuisinauva eKaluit ukiume tatsine u-
kfssarnerat pivdlugo nangmineK påsisimangiku-
niuk tauva nipanginartariaKåsavoK kukussumik
isumaKarnine pivdlugo.
uvangalo utorKaK G. Kjeist tåukununga isu-
maKataussunga méraunivnft takussåka kingorna-
gutdlo misigissåka oKautiginiarpåka uvavnut sia-
nisåtut issinanga. méraunivnit K’aKortOK pfngor-
sarfigisimayara 15-mk ukioKalernivnut. kugssua-
lo igdlut akornatigut kungmat ikårtarfeKarpoK
ujarKanik Karmagkanik ikårtarfia tungavilingmik.
tåussumalo ikårtarfigssuata atåtigut Septemberi-
me eKaluit majortut issigingnårtarpavut. kua-
talo nakernerane piniarniarneK ajornartarput, ta-
singortainile Kuleringne pingasune aitsåt kapor-
niartarpait kakujangnik (kujatåmiutut kakiang-
nik) såkoKardlutik, såkutdle tamåko pitsåunging-
mata ilane eKaluit anginerussut kapissaraluatik
iklnik asitdlarKutordlutik kataissarpait. taimåi-
torme ardlaligssuarnik pissaKautigissarpait. tasi-
ngortå atdleK OKalugfigssiip tununguanltOK ka-
poriarfigineK ajorpåt KUtdllldle kislsa kaporniar-
figissarpait. ukiariartorneranut taima majortar-
put, naluvarale KanoK ilissukut majortut unig-
tartut. ukiordlo tamåt K’aKortup taserssuane
ukissarput, taserssuaK tåuna angeKingmat mile
migssiliordlugo takfssuseKarmat hisorssuvdluni-
lo taimåitumik ukiåkut sisussunik takussoKångi-
såinarpoK. soruname. takussoKåsångilaK majortut
tamarmik tatsine ukissarmata, tatsine itisune
ikagtunguanilo. erKaimångilaralo KanoK uper-
nagssartigissukut sisussartut, ukiup issinera ta-
måt kflp Kå sikusimåinartarmat atåle kilgung-
nåisanane. imaKa kup Kå sule sikoKartitdlugo
upernalåK sisussarsimangmata takussoKarneK