AvangnâmioK - 01.06.1931, Blaðsíða 2

— 42 —
viagagssaKångitdlat puissinguit tåkugtalingipata.
tauva takuvarse, uvdlune tåukunane åmit mi-
ternut taortåupat? ila någgarssuaK! tamåssåsit
erKarput tamarme miterpagssuarnik, månigpag-
ssuarnik uvdlorssuarnigdlo perpagssualik inung-
nut iluaKutaungårsinånik igtorissaussut. sok, i-
nunivtinik pårssissup uvdlune tåukunane iluaKu-
taorKujungnaeramigit? ila någga, tåssaliuko pi-
ngortitaoKativta uvavtitut timigdlit taimarssuaK
nålagkersutigigait. imåisagaluarporme: uvagut au-
ssame mitit iluaKutigilavut, ukiukut kujatårmiut
iluaKUtigissavait.
piniagkat pivdlugit perKiissutit avdlat tamar-
mik maleruardluarneKarput ajungeKaoK. mititdle
pivdlugit inatsit kalåleKaterpagssuåka isumaliuti-
giniarsiuk! iriatsisingorérsimagaluaK avdlår.gor-
sinaunersoK. taimanime inatsisit Kulit Morsisimut
tiiniuneKaramik mitit ilåungingmata. atago, atago
uniagOK Danmarkime nålagarssuit kalåtdlinik a-
sangnigtorssuput, kalåleKatika tamåna neriugdlfl-
tigalugo isumaliorKutise aniatiniarsigik nålagka-
nit arajugtineKartångitdlat.
uvangame nunauarfivne avdlamik inussutig-
ssarsiuteKångilaK. aulisartoKångilaK piniartuinåu-
put, amalo nunaKarférångilgame kivfartorfeKå-
ngilaK, taimåitumigdlo mitiussue uvdlune tåuku-
nane puisseKalinginerane pikiartitdlarneK ajorn. .
tåssauvunga kingornamut ama takujuagagssar-
se:
Rudolf Kleemann.
Kangerdluk.
Ajunginerussorigaluarpara agdlagara måna
Landsraadinit soKUtigineKardlune oKauseKarfiusi-
naugpat. nauk inuiaKatigft iluanårfigeKatiglnig-
ssåt — ardlånik angnerutitaKaratik — nakerissar-
sioratik — tamatigut nåmagsiniardlugo sulissar-
tut. uvagutdle inoKatigit — månitugut — timikut
iluanåriartornigssarput taimatutaoK soKutigalugo
Kiviarsinaugpåssuk tauva agdlagara soKutigemu-
galuarpara.
atuartugssanut måna sianigerKuvara: ingminik
angisussorinanga, piginåussusiligtutdlo misigina-
nga, akuereKatiglssumik — K’eKertarssuarme Ka-
ngerdlungmilo — avdlångortitsiniartunga; kislåne
nunaminut inuinutdlo uvdlunut piumårtugssanut
kåpiasugtoK. nunaKatiminik atautsimigdlumt OKa-
loKateKarsimanane isumaminik sarKumiussissoK,
K’eKertarssuarmiunut Kangerdliip piniarfianik so-
Kutigingnigtunut anguigartugagssångordlune tu-
niutoK. (K’eKertarssuarmiuinait pinagit Kanger-
dlungmiiitaOK pivåka, kalåtdlit ajungisårumatu-
ssusiånik akuersinarnermigdlo pigagssåungitsu-
mik pigissaKardlutik piniarfigtik tuniusimangmå-
ssuk kingunigsså ajoKutigisanerdlugo erKarsau-
tiginago.)
uvatsigå OKalugtualåratdlardlanga.
uvaguvtine itsångulerpoK OKalugtuarineKartar-
Iok Kanga Kangerdluk puissiligssuaK, ingangmik
sikorKårångat sikuerKårångatdlo. uniame sikor-
Kårångame napitOKaraluartartOK, rnåssa tamåne
puissit Kalerigssat; sorunalo ilåne arnat ilåt pui-
ssimik erKamingne navssårame plnarsimaKiliuk
kia pigigå naluleramiko tuniutinarsimangmåssuk.
sikuerångamilugoK é puissinguit 1 sordlume ser-
fat, soruname ugtut pilårnaralugit piniarneK a-
jorsimavait ilaisa.
tamåko Kangerdliip pisussussue uvagut naliv-
tine oKalugtuåinångoriartuinarput. ilåtigutdlo ka-
lålinriningersugut taimungåinaK tamuariartarpa-
vut OKaluaiåt pisimassue. sordlume sumilunit nu-
naKarfingne pissagssat avdlångoriartortut, taima-
tutaoK Kangerdlungme piniagkat maKausinarsi-
artorput.
taiina piniagkat Kangerdlungme avdlångorti-
gingmata inuisa „piniarneK piniarfigdlo" igdler-
sortariaKalerpåt, nunartik asassartik inungorfigtik
alianåKissoK, ukiorpagssungitsut Kimagkumångi-
kuniko. pissutsime manåkutut inåsagpata ukiut
ardlaKångitsut Kångiugpata Kangerdliip imåta pi-
niartune manåkutut iluaKusersorneK sapilisavai;
kangerdlugame angingekissoK sermimik Kingo-
KångitsoK puissit uningaviånik.
tamåna pivdlugo tupingnarpoK Kangerdlungme
piniartut piniarfigtik K’'eKertarssiip piniartuinut
tuniungmåssuk, piumagunik Kangerdliip piniar-
tuinit amerdlanernik piniarfigssångortitdlugo. ta-
måna ukiut måko anerSåvånut nalerKiipa? någ-
galerujugssuaKl kikut inuiait ukiut måkua nalå-