AvangnâmioK - 01.09.1931, Blaðsíða 3

67 —
B. autdlaruniarsiuk igpagssardlo artulersimav-
fianut ilivdlugo.
Jdpat (mana takussagssaulerpoK marugdlu-
lingme nalassoK atissatorKaminik atissaKardlune.
itilerpoK suaortalerdlunilo):
Kavkorsé! agdlagtoK! kivfåK! kivfalugkåt! Kar-
nali Sæk-i'nguamik imikatdlarsinga. (issine ag-
ssaligkatdlarsinardlugit niaree patipå, savipå na-
satoKakavsane. issine agssalerKigdlugit atissane
umeruleratdlardlugit ingminut ilisarileKaoK OKa-
lulerdlunilo):
KanoK sivisutigissumik Aperåt paratisimipa ?
måna uvavnut ilisarilerpunga. atissåka nasaralo
uvangalo tåssauvugut. avdlauna Jåpat Karnalie-
Sæk-imik imertarfingnik kultilersugkanik imer-
tartoK kivfarpagssuaKardlune. silanima avdlångor-
nerssuaK sualuk! nålagarujugssuaK, nålagaK sai-
massoK avdlångorpoK naussorigsaissupalangor-
dlune. ajorn.! ivdlit Jåpat, paratisimlnerit sivi-
kinårpat tipaitsfitititdlo nånasuarpatdlåKaut. naju-
gaK tåuna uterfigjgaluarugko—ilamilå uterfiger-
Kigkaluarugko (natdlancigpOK sinerKilerdlunilo).
Nitdie Japatdlo.
(uvine KaKorsautisiniaK Katanglnarmat Nitdie
ingminut OKalfitilerpoK): tåssa pasilerpara aju^
nårsimasoralugo. Kanormiuna pisimaneruja? i-
maKalunit tornårssup tiguvå, imalunit imerniar-
tarfingmipoK aningaussatdlo evrngutigalugit. isu-
maKångissuserame sualoKaoK tåuna noKigsinåu-
ngitsoK sikilinge 12-nik tigumisseravko. silani-
na! sunauneruja ivnga marugdlflp Kemane na-
lassoK? KånguerpalugpoK! ia uvikavsaga tåssa.
nagdlingnaKaunga taimåitupalårssuarmik uveKa-
rama. unatarterKåsasorinerdlune ivnga! Kajagssu-
ardlune ornigpå tamaunalo—tamarme ånernar-
mat—erKuinakavsaisigut anaoKalugo).
Jåpat. arrå sunauna? sumipunga? kinauvu-
nga? kiauna unatarånga? sok unatarpinga?
Nitdie. suna pivdlugo unatarivkit erninaK na-
lujungnaersisavavkit, (suaorKigpå nujåinaisigut-
dlo nusugdlugo;.
J. umatima asasså Nitdie! unatarungnåinga.
naluvat KanoK misigissaKarsimassunga.
N. taima mulutigigavit sumikavit-una. nauk
KaKorsautisiat?
J. igdloKarfingmut pingilanga, Nitdie.
N. sok igdloKarfiliångilatit?
J. paratisimut avKusineK atuatdlagkaluaKigav-
ko.
N. paratisimut (anaoKå) paratisimut (anaorKig-
på)* sagdloKigtarniarpinga?
J. nå-å, nå-å, nå-å! sagdloKi'tarniångilavkit.
N. KanoK sagdloKitarniångilinga?
J. iluinut paratisimikama.
N. (issuardlugo) paratisimikama (anaoKalu-
gulo).
J. umatima asassångua Nitdie, tåssa unata-
rungnåinga.
N. nalunaerniarime sumisimassutit, oKarumå-
ngikuit toKutdlåsuavkit.
J. nalunaerfigisavavkit kisiåne unatarungnae-
rungma.
N. Kårne nalunaerdluarniarit.
J. ilumflvigpunga sordlo ateKartunga Jåpat
KåKarmio, ilumfivigpunga paratisimikamauna. tå-
ssanilo takussåka tusaraluarugkit ajasorKajanau-
tit! (Nitdlip akitdlånguarnago anaoriutigalugo
nujåinaisigut uniakåtardlugo erKtipå).
Nitdie kisime.
kisiåne silagtorpat OKalflterKigtariaKarpoK. Ka-
norinitauva inuk ingmisut itOK paratisimisinaung-
mat paratisimikasugå? silaerutilortoK kisame i-
sumaerutivigsimavoK. iluamigdlo perKigsimiv-
dluarKUvdlugo uvdlut mardluk naisititariaKångi-
laK. taimailigåine aitsåt paratisiminine puiumi-
savå.
angutit sdkugdlit pingasut Nitdlllo.
angutit pingasut. tnånitOKångila angumik Jå-
pamik atilingmik?
Nitdie. någga månitOKarpoK.
ang. ping. ivdlit nuliaråtit ?
N. åp, nuliarånga.
ang. ping. oKalukiartorparput.
N. silaerusimavoK.
ang. ping. patsisigssarsiorn,ak! anisiguk ajo-
Kutigiumångikugko. (Nitdie iserpoK, matukutdlo
uvikavsane silåmut kåmipiloKå ima Kajagssuå-
ngitsigalune : angutit pingajuat aportitdlardlugo
Jåpat apugkilo nalauvånguarput).
Jdpat angutitdlo pingasut.
Jåpat. tåssa angutit ukorsé nangmineK taku-