AvangnâmioK - 01.10.1931, Side 8
— 80 —
si^IneKarpoK. oKalugput Stauning, Daugaard-
Jensen, Lauge Koch, professor Nørlund dr. Nør-
lund-ilo. Stauning OKalugpoK Norge-p Haag-ime
atautsimitut aulajangersaunigssåt piumångigpa-
go Danmark-ip Grønland tamåkerdlugo piging-
nigtugssautfneKarnera anginerutitariaKartoK.
Lauge Koch akuerssivoK Novemberip KerKane
norgime atautsimitunut OKalugkiartorumavdlune
Danmarkip Grønlandime ilisimassagssarsiornikut
sulinera pivdlugo.
tingmissartortoK Johansen igpagssaK Køben-
havnimut pivoK agsut ilagsivdluarneKardlune.
27-ne. Jtilip 8—9-ne anorerssup orpit ukiumut
piarneKartartut tamaisa katitdlugit Kångerdlugit
upititdlugitdlo nusugsimavai.
29-ne. Grønland pivdlugo peKatigit (grønlandsk
selskab) ukiumut sujugdlermérdlutik atautsimi-
put agsut katerssorfiginenardlutik. inatsissartut
ilåta Ptirscel-ip navsuiarpå Grønland-ip tunuata
inatsisitigut nålagkersuineruvdlo tungåtigut pi-
ssusia.
31-ne. Grønlandip tunua pivdlugo suliarerKU-
ssaK uvdlume Haagime atautsimititanut tuniii-
nenarpoK.
Inuit ajorssartut 80 millioner.
Kiname amilårnartumik någdliutorssuput.
Hankow-ime imaK 1 metere migssiliordlugo
åparpoK, sulile igdlorpagssualik imaersautåinar-
mik panertineK saperpåt. imarssua« angivatdlå-
Kigame iteKalunilo. Wuhu-me' ulerssuarnerssuaK
akiugagssåungilaK igdlorpagssuaKarfigdlo tamar-
me imåinarssflvoK, ilåtigut méterit 3 itissuseKar-
tarpoK. Kimåssorpagssuit 100.000-dlit nipait i-
kiorKorpalugtut ungasigsorssuarmit tusarssåuput
kisigssåurigitsutdio toKorarput.
igdlorpaKarfit 48—60 Auwhei pigissåne uler-
ssuarneKarput. igdlorpaKarfitdlo inuinit 37 mil-
lidninit 70°/o-inait Kimaput. Nanking-imit ingmi-
KUt nalur.aerutigineKarpoK ulerssuaussarnerme
inuit 80 millifinit emåsiordlugit tåmarsimassut!
kiname indtigssanut aungnertusårinigssamut pe-
Katigigsitaussut ukiumut isumaKatigtgsainermikut
aulajangihpåt Amérikamit umiarssuit usé pam-
kågssiat pisiarissatik amigardluinarnerardlugit,
taimanikorpiarme atugagssariniaraluarpait 4 mil-
lioner tons. peKatigit nålagkersuissumingnut na-
lunaerput Siam-imit Anuam-imit Indien-imitdlo
suaussanik KaKortunik pisiniarumavdlutik.
H. J.
Nåparsimavik pivdlugo erinarsut
sordlo anånap sånut
merånguit pissut,
taima inigssaKarput
måne, „nagdlingnartut”
sernigssugauvfeKarput
måne, „sångitdlissut"
— sordlo anånap såne —
nagdligtugauvdlutik
tåssanime iniineK
igdlersugåusavoK,
— nauk nalorninartoKartoK
tåuna „erdlingnartoK"! —
nåussiinguartut IpoK
pårineKartutut,
— sordlo anånap såne —•
erdligissaussutut.
tåssa KujåssutigssaK
angneK, kalåtdline
måne nivtarneKartoK
måssa nipaitdlune; —
taima asangningårneK
erKaimassaugile
— sordlo anånap såne —
påkungneKartune. —-
tauva kigsautigårput
pivdluarKUSsumik
Gutip tunissutånik
tåuna peKåsassoK,—
• maunga isertut, ama
tåssane sulissut
— sordlo anånap såne
plssagtitaugilit!
P. S. D.
Narxiut.
„Jåpat KåKarmio“-mik nugterissoK tåssa pala-
se Gustav Olsen. nugterissoK Kutsavigårput nu-
ånersumik igdlarnartumigdlo nugterisimangmat.
H. J. .
K’*Kertars$uarme naKitigkat M. J.