AvangnâmioK - 01.11.1931, Blaðsíða 8

88 —
sut nersorpåt ’ Danmarkip Grønland-imik nålag-
kersuinera silarssuarme pitsaunerpautitdlugo. ni-
pilerssortartut inuiaKatigit erinarssutåinik nipiler-
ssorput.
Frankrig akuerssiumagaluarpoK Tyskland-ip
sorssungnerssuarme aserugkaminut taortigssaisa
ilaisa isumåkérneKarnigssanut Amerikap Evrfi-
pap akitsue isumåkérumagpagit. Tyskland-ip
Frankrig-ivdlo isumaKatigingnerat kinguneKar-
dluåsagunarpoK.
14-ne. kangianit tusagkat OKautigåt kiniserit
kaisarigssåt Peuji Mansjuriet-imut autdlartoK
kaisaringornine nalunaerutigitigkiartordlugo.
16-ne. dr. Lauge Koch arfiningormat Oslo-me
atautsimitune OKalugpoK. norgemiut sikuiuitsu-
me piniariartarnermut peKatigit sujuligtaissue
KaerKuneKaraluardlutik atautsimlnerme ilaungit-
dlat. Lauge Koch-ip angalassut navsuiauteKarfi-
givdluarpai. ukiune kingugdlerne 25-ne Grøn-
landime ilisimassagssarsiornermut Danmarkip a-
torsimavai kronit 25 millifinit, tåukualo 85°/o é
Grønlandime ilisimassagssarsiornerit Danmark-
imit pisimåput.
18-ne. Tyskland-ime sérsartut sananeKarsimå-
put matuma kingorna agssarttitausinaussutut i-
sumaKarfigineKartut. isumaKarput Eurfipamit A-
mérika angusinaugåt minutit 25.
Japanimiut Kinamiut sorssugfigikutsorsimavait
Mansjuriame sila 20-nik issigtoK.
norgemiut tunume angalassut umiarssuarmik
tunup sineriåne aulisardlutik oKåtårsimåput. Ka-
ngerdlugssuarme nunamut pisinardlutik kujå-
mukarsimåput Angmagssalik uiardlugo (avareut-
dlugo) Lindenows Fjorden-imut (nunap isuata
sanianut) avKungmingnilo piniariat igdlugssanik
sanassardlutik. Lindenowsfjorden-ingOK kujatå
avangnåtungånisut aulisarfigssarigtigaoK, umiar-
ssualivitdlugoK kujatdlit kitåne aulisarfingnut
autdlakåviuvdluarsinåuput.
20-ne. kalåtdlinik isumaginingniaKatigit (Grøn-
landsk Selskab) pingasungormat atau'tsimiput ag-
sut ilaussortaKardlutik. magister Poul Hansen
Grønlandime aulisagkerineK pivdlugo sarssuati-
tanik nuånersunik KimerdlortitsivoK.
igpagssaK savalingmiune anorerssuatdlarmat
aulisariautit sisamat umiarput tåukua ilåt kalåt-
dlit sårugdlinik 80.000 nik usilik. inungnik aju-
nårtoKångilaK, kisiåne aserortut angenaut.
Jåpanimiut agsorssuaK ajugausimåput Kinap
nålagauvfit peKatigit (sorssungnavérsårtitsissut)
Kinuvigai ikiuterKuvdlugit.
21-ne. Dr. von Holsteinip avisitigut norgemiut
Grønland ip tunua pivdlugo pissusiat agsut ag-
ssuarå isumaKardlunilo Norge Haag-iine ataut-
simltunit akuerineKångitdluinåsassoK.
nålagauvfit såkuiarnigssamut peKatigit såkui-
ainigssaK pivdlugo sujunersdtåt Japanip någ-
gårpå.
23-ne. „Islands Falk“-ip igpagssaK tuluit au-
lisariautåt savalingmiut emane umiuleraluartoK
ånåupå.
nålagauvfit sorssungnavérsårtitsissut sujiiner-
suiput Mansjuriame pissutsit misigssoriartortiku-
mavdlugit, kisiåne Japanip tamatumunga pissu-
tigssat suliarai misigssuiartornigssaK atorfigssae-
rutdlugo.
24 ne. Japan 1 sorssungnialerunarpoK tamatu-
muna kujåmut Peking tungånut.
25-ne. Tysklandime sulivfigssaerutut arrig-
kungnaerdlutik 5 milliunit Kanigdliartorpait a-
merdlåssutsimikut.
27-ne. Lauge Koch tunup OKatdlisigineKarne-
ra pivdlugo Decemberip 4-ne Stockholm-ime o-
KaluasasoK.
palasikut Balle-kut erninguat Knud uvdlume
tOKUVOK.
TAMARDLISIT.
norge-mio Amerikamut nunasinikoK Kristoffer
Olsen Drammen-ime inflsimassoK igdlorpaKar-
firigmut inungorfingminut nagsiussakafsimavoK
Kroninik 2si/4 milliflninik. aningaussatdlo tåuko
1931-me inuinait akilerårutigssåinut atugagssåu-
pungoK.
H. J.
K’enertarssuarme naKitigkat H. J.