AvangnâmioK - 01.01.1933, Blaðsíða 2

— 2 —
tigalugitdlo KingmeKautigisavai, amalo pissane
nangmineK pisavdlugit, ingmikutdlo 20 hl. au-
marutigssat Kissugssan'savdlugit, kisalo aulisau-
tigssat tamarmik aningaussat taorigkavta sania-
tigut pisangmata Landsraadit Kinigait nåkanga-
vatdlåratik autdlåsåput, tåssame ama Ilulissane
um'ngavdlutik aulisarnigssaraluamingnit ajunår-
nerorKunagit.
imånilo aulisarnigssåt pivdlugo måna aulaja-
ngerneKarpoK: umiatsiagssanik akiligagssarsisi-
naussut, imalunit umiatsiatik nagsåsagait; akili-
gagssarsisimagunigdlo (tåssa umiatsianik) tauva
aulisarfingmik nutåmik iluaKutauvdluarsinaussu-
mik navssårunik kajumigsautisiagssamingnik a-
kilinarumårait (kisiåne tamarmik akiligagssarsi-
natik umiatsiatik nagsåinarpait).
tåvanile sulinigssåt aulisarfingnigdlo nutånik
navssårnigssåt Uperniviup emåne Kommfinit
Landsraadinutdlo ilaussussut isumalioKatigissu-
tigssaralugulo nalunaeruteKarfigssaråt.
tauvalo aulisariat tåuko Ilulissanit autdlarput
1. August 1929, niuvertoruseKarfingmutdlo Tasi-
ussamut aputdlutik 10. August, tåssane igdlumik
unigtarfigssamingnik atugagssaKaramik. kisiåne
tauva avangnarpasigsume ukialerérpoK, Kalerag-
dlitdlo akerait Kilaluvkat tåvane ilimanarsilerér-
mata, anorigtulerdlunilo iluamik imåne aulisar-
figssaujungnaerpoK. taimåitorme Tasiussap sani-
ane misilerarpåt ingmånguåinardle Kaieraligfiga-
lugo,
maligtarissagssåine aulajangerneKarsimangmat
misigssuinigssåt tåvane Kommunit isumaKatiga-
lugit sulissutigineKåsassoK, tauva Tasiussame
aulajangersarpåt suiivfigssaK avgorneKåsassoK:
Ole Cortzen-ip Tasiussap emå.
Frederik Fisker-ip Kraulshavn-ip kujatå.
Hans Josefsen-ip Kraulshavn-ip avangnå.
tauvalo sikungitsiarnerane Hans Josefsen umi-
arssuårnamut „puissimut" ilauvdl^ine niuvertoru-
seKarfit avanguardlersanut Kraulshavn-imut pi-
vok. ukule Ole Cortzen Frederik Fisker-ilo Ta-
siussame sikutsiput.
sikume misilineK.
1. Hans Josefsen-ip misilinera. Krauls-
havn-ime avKUtå iluarsitsisinardlugo Jånuårime
1930 avangnamut autdlarpoK nunaKarfit avang-
nardlit aulisarfigisavdlugit. imalo misilisimavoK:
K’årusugdlip saniane misilissarnermine pi-
ssaKatsiartarpoK, ilanilo sussårtardlune. isumaKar-
pordle aulisarfik pissaKarfigerigkane nangerKig-
tartuguniuk pissaKarnerusagaluardlune, Kalerag-
dlit ama „narajartarmata", aulisarfitdle Kavsit
misilingniåsagamigit KaleraleKarérsume aulisåi-
nartångilaK.
Kuvdlorssfip ereåne sungilaK, nauk auli-
sarfigisså ilimanaraluartOK, sunale uvdlune tåu-
kunane åulisarfingmine KaleraleKångineranut pi-
ssutaussoK påsingilå
lkermiune. tamane tamåne amussitsiartåi-
narpoK, kisiåne mikissualuit, taimåitoK pissai
Kavsinguanik ilaKarput nålagarssuarnut tunissau-
sinaussut angeKatainik.
Igdlulingme Kaleragdlit ama taimatofdlui-
naK iput sordlo lkermiune.
tauvalo Kraulshavn-imut uterdlune tåssane
aulisartarame avdlanit aulisarfigissartagkaminit
peKarnerussoK takuvå, agdlame amuarnerme a-
tautsime 11 -nik Kaleraligsimavdlune.
amalo kujavautigalugo 11 u v så 1 i k misiligsima-
vå, tåssanilo aitsåt nunaKarfiup inue tåvanlner-
mine Kaleralingniartut takuvdlugit. kisalo Tasiu-
ssamut sikuerslartordlune pivoK.
2. Frederik Fisker-ip misilinera. tåu-
na åma Jånuårime Kigtorsamut pivoK.
Kigtorsap erKå tamåt Ituvsågdlip tungånut
ingerdlatdlugo misilingniarKigsårsimavå. nuna-
Karfiuvdlo tåussuma ernå tamarme KaleraleKar-
poK, pingårtumik Kigtorsap kangia, aulisarfik
itisoK, aitsåt oKåtårneKartOK. tåuna angisunik Ka-
leraleKarpoK, imalo onautigå: „aulisartunera nå-
pertordlugo oKåsunga: tåssaniput Kaleragdlit i-
luanårutigssauvdluartut puissiniarneK ajornartora-
luarpat."
Ituvsålingme åma misilissarnermine Kale-
ragdlit iluaKutauvdluarsinaussut takuvai, agdla-
me amuarnerme atautsime 20-nik pissaKarsimav-
dlune. tauvalo misilinine ineramiuk Tasiussamut
uterpoK.
3. Ole Cortzen-ip misilinera. Tasiu-
ssame aulisarfiussarsimassut aulisarsimångitsut-
dlo ilimagissane tamaisa misiligpai, tamanilo Ka-
leraleKarpoK, pingårtumik Anariartorfik Ta-