AvangnâmioK - 01.01.1933, Page 8

. —8 —
7-åne. franskit umiarssuaisa ikiuissut iluanår-
dlutik ikuatdlagtoK nangmingneK kalusersorpåt
agdlunaussarssuarnik. tåuna mana Le Havremut
kalingnenarpoK.
præsidentiusimassoK (nålagauvfingne peKati-
gingne amerKåkune) Coolidge tåssångåinardlu-
ne umåminik toKuvoK. præsident Hoover nåla-
gauvfingnut Amérikamitunut nalunaerpoK uvdlu-
na 30-ne aliasugfeKåsassut.
9- åne. norgimio professor Krog Kasunermut
ikiutausinaussumik aup imerpalasortagssånik
navssårsoraoK.
franskit umiarssuåt ikuatdlagtoK Cherbourgi-
mut kalingneKarpoK, tåssanilo ingneK tamaviår-
dlutik Kamingniarpåt. tyskit, franskit' hollandi-
miutdlo ånåussiniarneK pivdlugo akigssarsiag-
ssatik OKatdlisigilerérpait.
igpagssaK umiarssuaK imap ikiatigortaut nutåK
angisordlo „Glenten" imånut singineKarpoK.
sorssfltinik pigingnigtut arKartartut pisorKat 4
imap ikiatigortautitdlo 3 tuniniarpait. amåtaoK
sorssussuaK „Herluf Trolle" tuniniarneKåsaoK.
10- åne. Freuchenip issigingnårtitsissutiliå „O-
sarKak" arfiningormat Stærekassenimit nersualår-
neKarpoK. agsut issigingnågagssarKingneragau-
vok issigingnårtunit avisinitdlo ajiingineragauv-
dlune. „OsarKak" atuagaK „Storfanger" („Piniar-
torssuaK") najornutaralugo issornartorsiorneKar-
pOK. „Storfanger" sarssuatitsissutigineKartitdlugo
Freuchen AlaskamlsimavoK.
pujortulingme „Atlantique“-me ikuatdlangneK
kisame KamingnenarpoK. isumaKarput mianer-
ssuåinermit kukutårnermitdlunit pisoralugo. mas-
kinå ingmånguaK ajoKusitsiarsimavoK.
Barcelønatne (Spåniame) mumisitsiniaraluartut
soraersineKarput. 8-t toKuneKarput Kavsérpagssu-
itdlo ikilerneKardlutik.
Jåpanip Kinavdlo sorssungniakujungnerat ag-
dliartuinarpoK. Kina såkutunik katerssuivoK Jå-
panilo sorssungnigssamut piarérsardlune.
11 ane. sulivfigssaerutut amerdleriarKigput
4S00-nik 178000-ngordlutik.
Amerika m2na 13 miliuninik sulivfigssaeruto-
KarpoK. nålagauvfitdlo ukioK måna sulivfigssae-
riitunut atugait 80 million kr.-nik naleKartine-
Karput.
13-åne. sulisitsissartut sulissartutdlo igpagssaK
suliagssat pivdlugit OKaluserissagssatik autdlar-
nerpait. igpagssaK kungip tugdliata nålagkersui-
neK tungavigalugo tåuko mardluk nalunaerfigai
OKaluserissagssatik erKigsisimanartumik suliari-
ssariaKarait.
16- åne. danskit Haag-ime erKartussinerme a-
kissutigssatik atausingorpat autdlarnerniarpait.
uvdlume autdlartitaussut autdlarput uko: erKar-
tussissflneK Stegligh-Petersen, inatsisileritfit Gus-
tav Rasmussen Brun-ilo, Lauge Koch sigssav-
dlo nålagå Daugaard-Jensen. kingorna kungip
tugdlia Stauning oKaluserissagssat oKalflserine-
Karnigssåinut malingnainiarpoK najuiartordlune.
pitdlaissartup Mikkelsenip Helsingeme igpag-
ssaK unukut Maagelejep sigssåne ångiortumik
niomusissartoK tigussarå, spritilo literinik 700-nik
angissusilik tiguvdlugo. ilai mardluk aniguiput.
igpagssaK Kina Jåpanilo Shanghaikvan piv-
dlugo apemumut oKalflserissagssat autdlarnerpait.
17- åne. uvdlume erKartussissunernp Stegligh-
Petersenip Haagime erKartussinerme OKalugiau-
tine autdlarnerpå norgimiut unersfltanut någgå-
ruteKardiune Danmarkip akissutigssaKarfigissari-
aKångingmago. kingorna nalunaerutigå norgi-
miut oKaluserissaisigui sarKiimersoK kalåtdlit nu-
nåta åssingata IvnånganeK Scoresbysundilunit
amigautigineKartut sulissutigineKartut OKautiga-
lugo. taimåitumik erKunginerarpå Norgep ilu-
ngersutigingmago nunamit tiguagkamit niuver-
toKarfingmut ungaseKissoK; måssa km.-nik 115-
inarnik Scoresbysundimit nunap tiguagkap a-
vangnamut kigdlinganut atitussuseKåinartoK.
Norgep oKaluserissamigut ilungersfltigå Grøn-
landip nunavigtut issigissariaKarnera atausinau-
ssutut pinago. erKartussissunerup oKaluserå isu-
ma tamåna Grønlandime soraersimångitsoK, ag-
dlåme norgimiut mérartaisa ukiune kingugdler-
ne untritilingne iliniutit atorsimangmatigik, tå-
ssane Grønland silarssflp KeKertaisa angnersså-
nik taineKarmat, tåunauvdlunilo Danmarkimut
atassoK. (no. 2-mut nangikuraårput.)
K’eKertarssuarrae nanitigkat. H. J.