AvangnâmioK - 01.06.1933, Blaðsíða 8

— 64
it akornisigut. umiarsstip Kane angutit mardluk
takuvåka pilårutiginiångilavkale ikiorsinåungi-
navkit tasamanitdlune rminutit akisoKingmata.
nal. ak. kuartia Kasunanga tasamamsinauvu-
nga ajornaKutitdle KanoK amerdlatigisinaunerpat.
umiarssåp Kane nålagåt gesandt-ilumt mérKat-
dluntt arnåt takugssåungitdlat. Kularnångitsumik
iluanlput. mianerssordlunga aKuata initåta tung-
meråtigut atilerpunga suvdlulik anersårtorfiga ag-
dlunaussardlo nalunaertarfiga mianerssfiterKigsår-
dlugit någtorKunagit. isernerdle ajornaKaoK. „Isa-
bella" umiarssuauvoK itsarnisaK åndgssutdlua-
gåungitsoK. tungmerKat isuane mato avssersi-
mavoK nåpartanik Kissungnigdlo, umiarssuaK ki-
vilermat tåssunga nåkaisimassunik matuata så-
nut. taimåitoK avdlåkut iserfigssarsivunga ang-
martartukut upitartumik matulikut. tungmerKati-
gut nåpareKissutigut mianerssordlunga atilerpu-
nga.
tasamane tåKaoK. katsornale issima Kaumalår-
ninguaK igalakut ivssusukut KaumalårtoK sungi-
utilerpåt. torssussap nerukitsup Ki'nguanlpoK nå-
lagåta inånut isertariaK. nålagåt takugssåungilaK
igdlerfigssuardle saviminiussoK nerrivérKap atå-
nlpoK Kularnångitsumik umiarssfip påpiarautai-
nik aningaussainigdlo imaKartoK. aulajangerpu-
nga tåunarssuaK KaKiniarKårumavdlugo. nunap
Kånikaluarpat angutit mardluk nakussat perKa-
mik igdluartisinåusagaluarpåt. imavdle iluane sut
tamarmik oKi'nerussarput. — tauva uniakåtåinar-
dlugo angmartartumukåupara tungmerakasigti-
gutdlo majutdlugo. kisauna KaKitdlartoK. nalu-
naerpunga agdlunaussamik ningitsisassut. kingu-
ninguagut aKerdlumik OKimailutalik ningipåt. ig-
dlerfigssuaK Kilerpara amorKUvdlugulo, arritsu-
migdlo ilama pigssarsiartik akisoKissoK amorpåt
tagpavungalo åungariartorpoK.
mana KaumanimininguaK sungiutingåravko er-
Kavne såt tamaisa takusinaulerpåka. pingortitat
tupingnartunik pissusigdlit åssigingitsorpagssuit
kigdlerKutarpanga, aulisagårarpagssuit åssiglngit-
sut avdlatdlo flmassorpagssuit.
pivfigssaKånginamale sivikitsoralånguamik ta-
måko issigingnårsinauvåka. aterKigpunga, tåsså-
ngåinardle tungmerakasigtigut nåkatalårpunga
agdlunaussaK nusutdlardlugo. Kulivne pissorpat-
dlak tusarpara tårnerulerpordlo. ånilårdlunga ku-
mut Kiviarpunga, angmartartup matua matusima-
vok! umatiga tigdlertorujugssuångorpoK Kiåumi-
ssårpungalo. utarKinarpara silåinalersorfingma
miligtornigsså, Kularnångitsumingme matup’kig-
gisimåsangmago. tuaviordlunga tungmerKatigut
majuareigpunga tamaviårdlunga mato atånit 'a-
mardlugo magperniaraluardlugo, ajornaKaordle
sordlume Kånit nanertorneKartoK. taimåitordle si-
låinartalerssorneKarpunga, misigssordluaravkulo
påsilerpara matup sånerutå savimininguaK kig-
gisimassoK matup matuvdluarnigssaralua akor-
nuserdlugo. kuvdlup ivssussusia migssiliordlu-
go angmaneKarpoK suvdluligdlo taimailivdlune
miligsimångilaK. miligsimagaluarpåme ernlnaK
ipisagaluarpunga. manale flmavdlunga parnaerå-
ssivingme imap iluanitume parnaerussauvunga,
neriugsinauvdlungalo ånåuneKåsassunga. agdlu-
naussaK kiggisimavoK nåkaramalo tåussuma ma-
to kagdluarsimavå. nalunaersinåungilanga malu-
gissaKarnigssåtdle nålåinartugssångorpara, ila a-
joKaoK, taima sivisutigissumik tamånisinåungi-
nama. tugdlika tigdlerululerput siutivkalo igtu-
lerdlutik, tåssa timima imap nanertuinera artu-
leråt.--------
tamatuma sujornagut kingornagutdlo navia-
nartorsiortaraluaKaunga tamånale inånivne ajor-
nerssautipara. sivisåmik sånerutinguaK (parnaer-
saut) issigåra, tåussuma inånera ånåukå, isåiner-
pungalo parnaerussaunivnit aniguigaluaruma pé-
rumavdlugo nagsarumavdlugulo. — l'maKa ilama
sivisumik påsisånginerpanga ajortortunga. neri-
unaraluarpordle Nils Nilsen-ip kisime taima iti-
tigissumut amarsinaussup ånåusinåusagånga. ta-
kordlågkat alianartorpagssuit tikiussorput ernar-
sautivne. erKaivåka natersiortartoKatika Kavsit tai-
matut ajunårtarsimassut.-------
(No. 7>mut nangitagssaK.)
K’eKertarssuarme naKitigkat. H. J.