AvangnâmioK - 01.06.1934, Blaðsíða 8

— 50 —
♦
lerfé merKuisalo torssugtitdlutik aKiliorfé, kula-
vaitdlo erniorfé piarKamingnigdlo milugtitsissar-
fé agdlisarfilo åssigigtut.
taimåitumik tugtut inatsisaisa aulajangigaune-
rat kussanardluinarpoK tugtut amerigserugtorfiat
norraitdlo piniarneKarstnaunerat nalerKutdluinar-
mata auguste septemberilo.
taimåitumik avangnåne kommuneKarfit ag-
dlagkamingnik avKusårtorfigeKatigfngnerat akue-
rissagssåungilaK, asule kingusissusermut taku-
titsiniutåinauvordlusoK nålagkersuissunigdlo ag-
ssortuiniåssutåinauvdlune.
kommuneKalerKårmat landsraadeKaltsavdlunilo
inatsisit imåiput: kommuningoK torKagåt lands-
raadmgusaoK. KaKugumtime taimåisassoK atautsi-
migiartitdlugulo kommuneraadit sujunersuming-
nik nagsisinaugait iluariguniko. sujunersut ilua-
rissagssaugpat akuerisinåuput, ajorpatdle akue-
risinåungikåt. taimåitumik Kinigkat Kinigåt inui-
nait Kiniganit angneruvoK. Kavsinit tusåssarama
ima oKartunik: kommfiningOK landsraadit Kini-
garigamikik kivfåinarigait.
maunale takusavarput Kinigkat Kinigaringma-
tik kommtininit angnerussut. taimåitumik tåuko
sujuligtaissortik isumalioKatigivdluardlugo aula-
jangerKussait kungip tugdlianit akuerineKarpata
naKissuserdlugitdlo inatsisit atulisåput agssortor-
niagagssåungitsut. kikutdlo uniornavérsårtitsissu.
såpat pinerdlugtailisitsissflvdlutik? tåssa kommu-
neraadit. sordlo inatsissartut (rigsdagit) aulaja-
ngigait inatsisingordlugit atortugssångortut po-
litit uniortailissutigissarait pikititsiniartut piner-
dlugfigissardlugit agdlåt.
taimåtaoK avangnåne kommuneraadit inatsisit
igdlersugagssarigaluarpait, Kanordle avangnåne
kommuneraadit ipat? pikititsiniarnermut sujuler-
suissungorsimåput, kommuneKarfit avangnåne
SarKamit autdlarnerdlutik, Samamime ajoKeKa-
rungnaeramik sujulerssortåuput landsraadit ilait
perKutaussugssåungikaluit tiguardlugit; måssa-
me isumaKataungmata.
kalåtdlit inatsiseKåsagunik iluarissåinarming-
nik inatsiseKåsåpat? kalåtdlit Kåumarsagaunertik
ingiaKatigalugo sujumukåsagunik inatsiseKaratik
ingerdlåsåpat? ajornaKaoK!
tugtut inatsisaisa aulajangernerat ajångipat-
dlåKaoK avdlångortariaKångilardlunit. pingårtu-
mik soraersitariaKångilaK KuleKutamut nalerKU-
tuatsiaugame. atagulime Porsildip sujuligtai-
ssuvdlo OKausé misigssoriåsagise agssortuina-
gagssåungitsut.
KujåssutigissariaKarparput Kavdlunåt suleKa-
taunerat perérsimassut nautsorssutdlugit angisu-
mik iliniartitarmatigut. tugtut mititdlo inatsisai-
sa atåtuinarnigssait kigsautigårput. kigsåupavse
landsraadit inatsisit aulajangerigkat kingornalo
aulajangersagagssaussut kinguligssavtinut piv-
dluarKuneKautaorKuvdlugit.
J. Gundel.
tamalåt.
suna pivdlugo nerriviup savisa nue mrajug-
tungorsimdpat? amerdlanerit tamåna erKarsau-
tigissångerKOKaut, erKarsautigigåinilo Kuiana-
rungnarsivoK, saviup savigså taimånak issiko-
KarsoriuåinarneKarsinaungmat Kangale tairnait-
dlune. ukiut 1700-gssåt tikitdlugo nerriviup sa-
ve ingigigsuput kapfititut nerrivingme atorsinau-
ssardlutik, avdlatutdlunit atordlutik. nerriviup sa-
visa Kårajugtungornerat pivdlugo oKaluasåKar-
poK, franskit kardinåliata tusåmassap Richelieu-p
taimailisisimagai. ilåne nautsorssuissune Lequier
uvdlo’KerKasioKatigisimavå. tåunagoK akimångit-
sflssoK ilerKOrdlugtflvdlunilo, nererérame kingor-
nagut savik kukaiaisiusimavå. tamåna érnartuli-
ornera Richelieu-p kamautigissorujugssflvå, nå-
lagkivordlo, nerriviup savé tamarmik Kårajug-
sarneKåsassut. kardinålivdlo suninera angingår-
mat nunat tamåkerdlugit savit inånåkutut Kåra-
jugtimgorput kingornalo taimåitujuåinalerdlutik.
5. P.
K’eKertarssuarrae naKitipkat. H. J.