AvangnâmioK - 01.12.1934, Blaðsíða 14

— 104 —
pinissusex imiardlo.
Nerivatdlårtarpugut imerpatdlårtardlutalo —
taima oKautigissarpåt. — arnatdle modérniussut
ilungersordlutik tåuna agssortortarpåt.
aKajarKugut sivnerdlugit nerissarnersugut OKau-
tigisångilara. kisiåne uvagut nalivtine arnat ime-
patdlårtungitdlat, sujornatigut pisimassut tusar-
tagkat nalerKiukåine s. i.:
Gustav Vasap nalåne kungip nuliata arnartai-
sa kånit mardluk l'miaK unuame imigagssarissar-
påt arnap atautsip. uvdlakorsiorångamigdlo åma
inilp atautsip taima agtigissoK imigagssarissar-
dlugo. (kanit mardluk naligåt 5K4 liter). Kular-
nångitsumigdlo arnånguit tåuko aulatitsialårdlu-
tik sinilersarput. tupingnångilardlo sukaKissumik
puatdlariartortarmata, arnatutdlo ilusertik Kimag-
dlugo. imaingmåme: imiartorfiup imåta imiap
naligå måniup åipå avigdlugo. tåssalo månig-
påluit nalingat arnat tåuko aKajarormiuliutarpait.
l'miaK nautsorssuneKartarpoK indnernre pingit-
sugagssåungitsutut. atuagausivigssuarne atuag-
kat akornåne takuneK ajornångilaK, såkutuginaK
KanoK agtigissumik uvdlormut imiartuganåsassoK
såkututdlo nålagåt KanoK agtigissumik. imiavdlo
sananere åssigingisimaKaut, sordlo imåitut: inui-
narsiut, nålagakujugsiut, porskisiut, imiaK utor-
KaK il. il..
påsisimaneKalermatdlo nåpåussuit åtsornartut
ilait imermit autdlarniuteKartartut, imiardle Ka-
lagsimagame Kåpiorsimavdlunilo ajungineroKi-
ssok malugineKarpoK. taimåitumigdlo l'miaK pi-
ngårtineKariartoKaoK. ilanilo Kuianåinartarput i-
miamik pikunarsititsiniartut. tåssagoK ilåne ag-
ssangmiut akisorssuit kaluvneritdlo kultit imior-
fingmut kivisineKartarput imiaK pikunardluarKuv-
dlugo. porskimutdie imiorångamik imiorfingmik
igalåve magpertarpait, porskime sianerpalungmit
imiaK pivdluarKuneKarKuvdlugo, taimalo piku-
narsivdluarKuvdlugo porskime imiartugagssaK.
taimaningåtsiakasigdlo sungarnitsugssanik
nautitsinigssaK inatsisitigut aulajangigausimavoK,
imalo agdlagsimavdlune: „kinalunit naussorig-
saissoK sungarnitsugssat nauvfinik 40-nik peKå-
ngitsoK ukiut tamaisa akilfsineKartåsaoK svenskit
3 Øreånik.“
imiaK Egyptinimiunit ilisimaneKarpoK ukiut
2000 Kr. in. sujornagut. taimanerssuartutdlo su-
le inuit pitsut l'miortauseKarput.
Kåumatisiutine 1749 me agdlagsimassoKarpoK
ima: arnaK kinalunit katinigssaminut piukiinå-
ngilaK uko mardluk suliarisinåungikunigit: imi-
amik mamartumik l'miornigssaK, kågiliordluarsi-
naunerdlo.
manale tamåko tamarmik atorungnaerput. må-
nalo l'miorfigssuaKalerpoK kungivdlunit igdlu-
ssårssuinit pinernernik. månalo kungip nuliata
arnartaisa unuame l'miartugagssåt aulajangersi-
majungnaerpoK. Kularnångitsumingme arnat mo-
dérnit maKaissingilåt.
nugt. Hendrik Olsen.
aperKutigiumassat.
I. a) nunaKarfiup (kommune) kasse-ata nang-
mineK peKutine akilersortugssauvai ?
b) kassip tåussuma akilersuinigssamine, pi-
sussusia isumavdluarfigssåusava?
c) imalunit kommunip inue pissugssautitu-
inariaKarpat? — kommunip peKutainut år-
Kigssuissusavdlutik. — taimalo kasse tåu-
na sipårtituinåsavdlugo?
II. a) niorKutigssat („nerissagssamautit") oku-
simassut inungnut navianarsinåupat?
b) tamånalo pivdlugo niorKutigineKarner-
mingne unigtineKarsinåupat?
c) isumakulfltigssartaKarsorinarsinåungitsut
kisimik inungnut niorKutaussariaKarpat?
d) tamåna niuvertflssut niuvertorutsinut sia-
nigerKussariaKarpåt ?
III. a) nakorsautit pisiniarfingne niorKutigssåu-
ngitsut inungnut iluaKutigssauniarnigssåt:
KanoK l'tugssauva?
b) tamåko kia sup tuniutarpai?
c) akisoKaut?
d) asimioKarfit (avKutip akornuteKarnigsså
pivdlugo), nåpauteKalernigssamut pissa-

-...