AvangnâmioK - 01.10.1935, Blaðsíða 5

Nr. 10
AVANGNÅMIOK’
77
tåssalo tåuko agdlagkat kingunerssuaringiså-
gut Uvisåkavsak umiarssuarmut tikisimavoK. tai-
mångalo angnerussumik Uvisåkavsak pasineKa-
lersimagaluarpoK tåussuminga toKutsissfititdlu-
go. tåunale nangmineK misiarsimavoK lOKutsi-
ssunginamigoK.
tamånalo pasigdlerneK ukiune kingugdlerne
Agpaussane angalassartunit OKalugpalåvinitdlo
kingumut ersseriartuinarsimavoK. kisa Amérika-
miune Uvisåkavsak erKartussagssatut toKutag-
ssatutdlo isumaKarfigineKariartordlunigoK. taima
ilåne oKalugtuneKarpunga Avanerssuarmiut ilå-
nit. —
kisale uvagut tåvanileravta tusagaKarsimavu-
nga Uvisåkavsak erKartussagssatut toKutagssa-
tutdlo orningneKaraluartoK. tåssa nunamut naju-
gånut tikikaluarput taimatut namagsissaKaru-
mavdlutik. nauk, riauk Uvisåkavsak? pissaKånge,
namut ivna peKå? taimak!
matuma sujornagut oKautigerérpara Uvisåkav-
sak infissoK mardloraKarnerup ilagissånik taor-
tigtgtårnermik inuvfigingnigtOK nuånarissaKar-
tordlo. tåssalo Sigdlugdlo taimatut inuput, nu-
liatik taorseKåtautdlugit ukiut ingerdlaneråne år-
dlerKuteKaratik.
Sigdlo angutauvoK pinersoK pinerrarigsordlo.
kisiåne åma Uvisåkavsagtut ipoK inugsiarnersfi-
nane. pissusia angalaneralo issigalugit sordlo
tamarme mångertoK tåssångåinartumik anilisi-
tagssåungitsoK. sordlulunime tungmagå tamar-
me mångertuinaK sumik KuaeriarfigssaKångitsoK;
torKerKingnårtumik timå tamarme angalausilik.
Avanerssuarmiut sumilunit nunanarfingme a-
tautsimiulålerångamik nungutdlutik nalinginar-
nik pinguarumatorssuput. soruname taimatut pi-
nguartarnermingne inflsugtut utornaitdlo åssi-
gingmik pinguartarput. pinguautigigajugtarpait:
panguarneK, arpaliutarneK, tornårssunguaussår-
neK, nånuniartussårneK, arssåuneK, auvfangniar-
tflssårnerme norKuneK il. il..
taimatut pinguarnerne atausiåinardlungalunit
takusimångisåinarpunga Sigdlo ilautitdlugo, a-
mame Uvisåkavsak taimåipoK. pingualeritfijimgi-
laK ånugtutoKåinångugame, sumik KuiagissaKå-
ngitsoK. imaKa perKingitsflgame pinerpoK inu-
kalåjunermigdlunit.
Uvisåkavsåkut Katångutigit ardlaliuput. angu-
tinit Katångutigai: UluagtoK, SåmigssuaK (kuisi-
kame TinaK atertårigaluarsimavå taimatutdle tai-
gorneKarane), Uvisåkavsak. arnane K’iajuk Ki-
noranalo.
Sigdluvdlo Katångutai tåssa: angut Kuluta
arnardlo ArnaruniaK, Såmigssup nulia.
Uvisåkavsaup nuliarå ÅtitåK, Sigdluvdlo nu-
liarå AleKasinguaK. ilå tåuko aterpåluit nuåne-
russartut, sordlo sume aterpagssuit nåpisinau-
ssavta ilarssue. Kanordle kinguåvilo ilångussora-
luarunik.
Sigdlo Uvisåkavsagdlo taima taortigigtaorug-
tulerdlutik ilane atautsime avane avangnavtine
nunaKalersimåput Kangerdlugssup kitinguane
Tikeraussaine. Otårdlo taimane ama nunaKarsi-
mavoK Kangerdlugssuarme. sordlo OKautigeré-
rivka nunaKarfit tåuko ingmingnut ungasingit-
dlat.
taimatutdlo nunaKarnermingne taimane Sig-
dlup nulia AleKasinguaK Uvisåkavsaup tigumi-
simavå, Sigdluvdlo ÅtitåK ingminititdlugo.
tåssane nunarKatigigdlutik uvdlut ilane Uvi-
såkavsak Kajartordlune autdlariarmat AleKasi-
ngup Sigdlo tuperminut pulåreusimavå uvigi-
ssame autdlarsimanerane. tåssane isersimatiler-
dlugo imåitumik onalugpalålersimavoK: „pulår-
Kuvagit nalunaerfigiumavdlutit matuminga: ta-
kusagit, Uvisåkavsak tåssa pilerssårutei<arpoK
ivdlitdlunit Otårdlunit toKuniardluse, tåssa ilu-
mordlunga oKarpunga. ardlarse toKukuniuk nu-
liase uvavnut åipiuldlugo nuliariniardluta. tåssa
OtåK tikerårsiginarpå, tikerårpat erninaK toKii-
kumavdlugo. taimagdle muluinalerpat ivdlit to-
Kusavdlutit.
tamåna ugperingikugko takusagit, tupipalug-
put misigssoriaruk. tåssa sumivfigssarse pivdlu-
go imailiorérsimavå nangmineK isumane nåper-
tordlugo."
taimalo oKartoK Sigdlup tupeK misigssuleriat-
dlarå: tovKup sanerå tamarme OKasigssanik si-
låginartardlugit putågkanik kaujatdlagsimassoK,
sukutdlunit autdlaisip mangunigssånut piarér-
dluinarsimassunik, tamåkule putut misigssorti-
nagit nalunardluinardlutik.
tamånalo Sigdlup takorérmago AleKasinguaK