AvangnâmioK - 01.02.1940, Blaðsíða 5

Nr. 2
AVANGNÅMIOK’
13
Kavsérpagssuarnik iluaKutigissarsimavå nåmag-
sissagssane pivdlugit.
ukiut 25 sivnitsiardlugit Upernivingmikame
ukiune 12-ne landsraadinut ilaussflsimavoK
Kinersivit 11-ane Kinigaussardlune. tåssfinåtaoK
tåkupoK KanoK tatigineKartigissoK Kinersissar-
tunit. ukiutdlo tåuko Kinigauvfigisimassai lands-
raadit atautsinilssutait misigssoruvtigik takusi-
nauvarput Kavslnik ilungersornartunik pissoKar-
tarsimassoK. Hansenivdlo Kinersissine pakatsisi-
nagit sulissarsimassoK OKauserissartagailo nuå-
nertarput isumatuvdlutigdlo. tåssfina kalåtdlit
tamavta sulissupåtigut nunaKarfik atauseK Ki-
nigauvfigdlunlt atauseK isumagisimanago. taku-
varputdlo angutitut savssarsinaussoK Karatsap
suliagssai pivdlugit timip suliagssartainut.
ukiune ardlarigssuarne Upernivingme kom-
muneraadinut ilaussflssarpoK. Kavslnik isuma-
KatigineKartarsimångikaluarpoK, isumaKatigingni-
ngitsutdle takussarpåt KanoK isumaKatigingissane
Kinugkartigissanilunit pissariaKångitsut akissari-
aKartitångingmagitdlQnit, nangmineK isumartik
piginarKussututdlusoK.
„AvangnåmioK“me agdlagarissartagai atua-
ruvsigik takusinauvarse suliniarnera tamarme
kalåleKåminut tuniusimassoK. agdlagtausialo
nuåneKaoK isumatoKalunilo.
naggasiutdlugo uparuartusavåka tugsiusiai
nuåneKissut tugsiutit taplnltut. OKalugfingmilo
tugsiartoKartitdlugo nipå kingorarnåsaKaoK ila-
gTnilo nuånersumik tugsiartitsissarame.
nakaluarpoK inflvdle issigingnigtaisa ilåta tai-
ma misigissaKarfigisimavå.
erKaineKartarnera atarKiuåinåsavarput.
H. O.
itsånit silåinarmut angalani-
artarneK.
(agdl. Edv. Kruse.)
ukiune kingugdlerne tingmissartut angatdla-
tauvdlualerneråne tamanutdlo atorttlvdlualerne-
råne kingumut KiviamajånarpoK itsarssuarmit
inuiait åssiglngitsut tamåkunlnga norKåissuteKa-
lerKårnerat iluagtitsiartorneratdlo ercarsautiga-
lugo. —
itsarujugssuardle inuit nalungilåt sunalQnit
imermit oKinerussoK l'map Kåne pugtasinaussoK,
inugdlQnlt imermit OKimåinerugaluardlune (imåi-
poK: kivisinaugaluardlune) nalugsinaugune fmap
KånlsinaussoK. — inuitdlo takussarpait tingmi-
ssat — nauk silåinarmit OKimåinerugaluardlutik —
silåinarme tingmissut. tauva inuit erearsautaine
imåitOK pingorpoK: inuitaoK sumik iluaKuteKar-
dlutik silåinarme angalasinaunerpat?
itsarssuardle silåinåkut tingmilårsinauneK OKå-
tårneKartalerpoK. — „tingmissartoK" sujugdlerpåK
franskiussumit BesnierimW oKåtårneKarpoK, tå-
ssa savimernit ulamertut inup takissusianit tang-
nerutsiåinartut mardluk isumikut sisamatigut Ki-
versarfiussanik sultissagdlit agssangnik isigka-
nigdlo aulatineKarsinaussut atordlugit. soruname
ingerdlangårsinåungilaK, kisiåne sumit portusil-
mit sivisflmik nåkariartorussårdlune ungasiartu-
mut silåinåkut ingerdlasinauvoK. — kingorna tu-
lflp Grooffip tingmissatut sulfissaligssuaK atånit
nutsugdlugo sulilssai aulatineKarsinaussut oKå-
tåraluardlugo nåkardlune toKuvoK. — avdlavdlo
alångitautaussaK siårtartoK atordlugo åma nåkar-
dlune tOKUVOK.
KUtdlartausiat OKåtårneKarKårput ukioK 1670
måtutumit Franz LanamW.. kångusamik Kivdler-
toraminiussamik satunguamik angmalortuliorpoK
ilualo silaersardlugo, taimailivdlugo silåinarmit
OKinerulisangmat, kisiåne silåinaup naKitsinera-
ta såkortiissusia erKarsautiglngilå taimåitumik
Kutdlartausiarigalue Kårtåinarput.
tamatuma kingorna ukiut 100 erKåne Kångiu-
tut kingumut KUtdlartausiat norKåissutigineKar-
Kilerput. emarsautigineKalerput sumik silåinar-
mit OKinerussumik imerdlugit KutdlartineKarsi-
naunersut. kisiåne silåinaK taimåitOK sumit pi-
neKarsinåusanerpa? — aitsåt ukioK 1777 brintip
(silåinaK ikuatdlajassoK OKitsoK) silåinarmit (141/a-
riardlune) OKinerussusia Cavendishimit påsine-
Karmat tulflp Blackimik atigdlup Kutdlartausia-
mut atorsinaunera erKarsautigilerKårpå. tåussu-
ma isumå maligdlugo ukioK 1781 KutdlartausiaK